Börjar ni sakna fredagstacos? Vad sägs om att skruva till det lite och servera en tacotårta(Bara en kaka till) Jag skulle servera den med en grönsallad, guacamole, lite extra salsa och ett par iskalla Corona

Från och med nu kommer jag förresten att börja lägga ut fredagsrecepten på torsdagar istället. Om det är något som ska slängas i marinad över natten (som kommer att inträffa i ett kommande recept) eller om man vill handla i förväg eller så.

Tidigare:
V38: härlig gryta med höstsmaker (Monika Ahlberg)
V37: Lövbiffslåda med senap (Min goda sida)
V35: Kantarell- och kycklinglasagne (eget recept)
V34: Wraps med lax- och kräftburgare (á la Hassel)

...att tvätta kläder. Suck. Det är sååå tråkigt, så jag hoppas att ni skickar MASSVIS med hejarop om hur duktig jag är. Deal?

Ja jag vet. Ni måste också tvätta. Men vi har alla såna sysslor som vi hatar, såna som görs av bara farten utan att man tänker på det, och sånt som faktiskt är helt ok att utföra.

Jag tycker till exempel att det är helt okej att diska. Är ganska frusen av mig, så det är rätt skönt att stå med händerna i varmvatten och blaska lite. Det är inte kul, men jag blir varm = bra skit serru. Dammsuga och torka golv är också rätt okej. Och att skrubba diskbänken tills dess att den skiner... Där skulle jag till och med kunna sträcka mig så långt som att säga att jag gillar att göra det! Men jag hatar att tvätta. Eller framför allt att få in den rena tvätten i garderoben igen.

Message to my mother:

Från och med nu ska jag bara köpa kläder där tvättrådet är enligt följande. Och naturligtvis välja att följa den sista delen av tvättrådet. Är det okej?

Jag älskar dig, puss

Hur är det som? Är det fler än jag som har tomtar framme året runt? Jag pratar så klart inte om hela tomtearsenalen, men någon liten rackare? Jag har det i alla fall. En liten tomtefamilj som bor i ett av mina köksskåp.



Den här tomtefamiljen fick jag av mina föräldrar för säkert 10 år sedan och de har aldrig blivit nedpackade (förutom när jag flyttade så klart, men då blev de ju snabbt upppackade igen). Det är mina "året runt-tomtar" och de SKA bo i köket. Så är det bara.

Idag tycker jag att ni ska laga en härlig gryta med höstsmaker. (Monika Ahlberg)

Ikväll har jag viktigare saker för mig än att blogga och hälsa på hos er. Jag ska nämligen på konsert. Quireboys spelar i Stockholm ikväll. Har ni möjligheten tycker jag verkligen att ni ska bege er till Göta Källare och titta på konserten.

Quireboys slog igenom 1990 med dunder och brak. Debutskivan A Bit Of What You Fancy är, i mina öron, en av de absolut bästa skivor som släppts. Helt klart på min All Time Top Ten. Ni kommer säkert ihåg monsterhiten I Don't Love You Anymore? Tyvärr var jag bara 12 år på den tiden, och bodde dessutom i Norrland. Inget fel med det, men hade jag bott i Stockholm redan då hade man kanske kunnat tvinga till sig att få gå på diverse olika konserter, om än i sällskap med en förälder.

Min storasyster hade skivan på vinyl. (förmodligen en av de sista vinylskivorna hon skaffade sig...) Jag glömde bort dem lite, tills jag ca 10 år senare verkligen VILLE ha tag på den. Det blev en ganska lång jakt. Jag tror att det tog tre år innan jag fick tag på skivan. Importerad från Japan. Vilken lycka när den låg på hallmattan och väntade på mig :-)

Quireboys var länge ett sånt band som stog högst på min lista över band att se. Det blev 2007 innan jag fick chansen första gången och OJ vad bra de var. Jag tror att jag fått förmånen att se ytterligare sisådär 4-5 konserter med dem därefter. Lika bra varje gång.

Jag är en sån som går på många konserter. Älskar att se musik framföras live - i alla fall när det görs bra. För att verkligen tydliggöra exakt hur bra jag tycker att Quireboys är: för något år sedan (2008? 2009?) spelade Kiss i Stockholm. Jag hade lyckats få tag på biljetter och såg fram emot detta något enormt, eftersom jag aldrig sett Kiss live. En månad senare får jag reda på att Quireboys spelar samma dag. Jag bestämde mig på stående fot för att sälja Kiss-biljetterna. Quireboys live är ungefär lika bra live som Iron Maiden. Eller Robbie Williams.

Jag säger det igen: Ni som har möjlighet att ta er till Göta Källare ikväll: GÖR DET!!!

För några dagar sedan visade Helly upp en av sina pysselgömmor med sparade saker som kanske, eventuellt, förmodligen, helt säkert kommer att behövas i något framtida pysselprojekt. Såna gömmor har de flesta av oss gissar jag?
Här är lite tips på saker som jag brukar spara på:

• Glasburkar med lagom storlek - speciellt de som inte har företagsnamnet tryckt på locket. Perfekt när man ska göra sylt och marmelad.
• Jag har alltid funderat varför alla underklädstillverkare envisas med att sy fast små rosetter på i princip ALLA trosor och BH:ar som finns att uppbringa. Tills jag kom på att det måste vara för att tillfredsställa oss pysslare... Så snipp, snipp... Sen bor rosetten i min pyssellåda och bara väntar på att användas på ett kort.
• Silkespapper. Speciellt om det är lite färgglatt eller dekorerat.
• I vissa butiker får man med sig varorna i fina påsar av lite styvare papper. Dessa påsar sparas och dekoreras. Lite kul om man ska på exempelvis bröllop och kunna matcha kort och presentpåse.
• I blomsterarrangemang brukar det ofta finnas små dekorativa saker, kottar, näverbitar, stenar eller liknande. Sånt åker så klart straight ner i pyssellådan för framtida behov.
• Alla ljusmanchetter och tygblommor som man inte skulle få för sig att ha framme idag = samma sak gäller för dessa. Sparas till kort eller annat altrat.
• Små cellofanpåsar - till julens godis. Titta här, här och här hur fantastiska Petra/Paradise har använt recyklade cellofanpåsar som. När ni ändå är där: glöm inte att kika runt på resten!!
• Smått krafspynt som jag tröttnat på hamnar också i pysslerummet. Kan alltid användas till att dekorera en julig låda med.
• Knappar. Innan jag hivar kläder så klipper jag bort knapparna. I alla fall om de är fina, dekorativa och/eller färgglada.

Klicka på bilderna för större storlek...

Bild 1: Syltburkar. De två olika rosa silkespappren kommer ifrån Victoria´s Secret. Det beiga med text kommer från House Of Blues. Burkarna är naturligtvis även de recyklade.
Bild 2: En Halloween-pimpad After Eight-ask med en överbliven julgranskula och ett litet spöke som i sig var rätt menlöst, men gjorde sig finfint i detta sammanhang.
Bild 3: Ytterligare en After Eight-ask + matchande tändsticksask. Bladen kommer från en gammal ljusmanchett
Bild 4: Sa jag att jag gillar att pyssla After Eight-askar förresten? Lite flugsvampar som ursprungligen kommer från någon julgrupp. Bakom tomten syns ett rött, glittrigt äpple som jag skulle gissa att jag räddat från någon vissnad amaryllis.
Bild 5: Här har jag tagit ett Pringles-rör och diskat ur. Pimpat upp det lite. Visst gör den rosa färgen detta till en helt perfekt förvaring av Juleskum?
Bild 6: Påsen på bilden är inte en recyklad påse, jag tar med den ändå för att visa vad jag menar. Men det finns en annan grej som är recyklat: den gråbeiga "mattan" (lilla kanten runt det mörkare bruna) är pappbaksidan från ett kollegieblock.
Bild 7: Den gröna knappen är räddad från något klädesplagg - det är dock min mamma som räddat den tror jag :-)

Sån är jag :-)
Vad sparar du på?

Jag har inga egna barn. Men jag har en systerson på 7 år, så det är nästan som att ha barn. Eller nej, att vara moster är inte alls som att ha barn (speciellt inte när man bor 50 mil ifrån varandra). Men jag har i alla fall någon i min mentala närhet som jag älskar och som levererar sköna kommentarer.

För ett tag sen ringde syrran och garvade och berättade följande historia:

Storasyster: Vet du vad S sa tidigare i kväll?
Jag: Nej, jag har ingen aning.
Storasyster: Jo så här: Han satt i mitt knä och plötsligt säger han att Mamma. Du luktar inte som en RIKTIG människa. Du luktar som moster.
Jag: Inte som en riktig människa?? (samtidigt som hjärnan går på högvarv för att fundera ut vad jag luktar. Luktar en riktig människa gott eller illa? Luktar JAG gott eller illa?)
Storasyster: Mmm så tänkte jag också, men jag hann inte fråga vad han menade innan han säger att Moster luktar polkagris!

Man kan ju undra vart de får allt ifrån? I det här fallet handlade det nog om mammans nyborstade tänder i kombination med att han en enda gång har varit med när vi har gjort polkagrisar. Men ändå?

Har ni Monika Ahlbergs julkokbok än? Den har ju trots allt ett par år på nacken, den utkom redan 2009 tror jag. Jag lånade min systers bok och insåg att det bara fanns två alternativ: antingen köper jag boken själv eller så skulle systeryster aldrig någonsin få tillbaka boken. Gissa vilket alternativ jag valde?


Rätt gissat, jag köpte den så klart. Boken tilltalar mig av flera olika anledningar: För det första innehåller den mycket bilder. För det andra för att Monika Ahlberg inte pysslar med så mycket pekpinnar (vilket är gemensamt för de jag ständigt återkommer till; Anna Bergenström, Jamie Oliver, Nigella för att nämna några). Och för det tredje för att den inte BARA fokuserar på julbordet på julafton. Precis som i Nigellas julbok finns dessutom kapitel med mingelmat, drycker, godis och (att inga andra julböcker pysslat med det förut?) ett kapitel för rester. 

En sak bara: boken släpptes med svart och rött omslag 2009. Samma bok, olik utsida. 2010 kom en vit bok. Jag köpte den vita. Dumt. (man tänker inte alltid hela vägen när man handlar på postorder...) Det vita är en "mjuk" bok så det är värt att lägga 40-50 kronor till för att få en "hård" bok som håller lite bättre :-)



Detta tycker jag ser jättegott ut: pepparkakor med lingoncreme. Finns risk att det dyker upp några sådana på årets glöggfest :-)

Som jag sa i tidigare inlägg är jag en sån person som läser och inspireras av recept. Jag har ständigt en pågående kokbok i sängen och en annan på soffbordet. Matlagningsprogram? Japp, jag ser de flesta.

Delar av min kokbokssamling. My own. My precioussssss. Jag får plocka bort några med jämna mellanrum så att de ska få plats. Jag är liiite orolig för att hyllan ska braka ihop, ni ser hur böjd hyllan är va? Dessutom kan jag berätta en liten hemlis: Jag har nog bara lagat sisådär 20-30 rätter totalt från alla dessa böcker. Enligt recept alltså. Men å andra sidan har de omformats till hur många andra recept som helst.

I morse hade jag en dessertskiss i hjärnan när jag vaknade, så denna måste dokumenteras pronto. Detta är ett hopkok som jag tror kommer ifrån när Heston Blumenthaal gjorde Baked Alaska i programmet In Search For Perfection, något recept på semifreddo med krossad maräng (tror att det var i onsdagens Jamies 30 minutes meal) och gårdagens fyndrecept på Gingerbread Brownie.

Nu tänker jag så här: Om man skulle göra nån form av "dubbelglass" i en avlång sockerkaksform? Först gör man en vaniljglass smaksatt med rårörda lingon. Den glassen ska frysas in i ett rör, lika långt som sockerkaksformen, som man formar av OH-film eller något liknande. Sen rullar man två smala "korvar" av pepparkaksdeg, återigen lika långa som sockerkaksformen. Därefter gör man ytterligare en vaniljglass som smaksätts med krossad pepparkaka och krossad maräng. Smetar ut en del av pepparkaksglassen i sockerkaksformen, lägger i rullen med lingonglass (med OH-filmen borttagen så klart), fyller på med mera pepparkaksglass, lägger i "pepparkaksdegskorvarna" och fyller på med den sista pepparkaksglassen.
Detta borde bli supergott och dessutom väldigt snyggt när man skär upp glassen i skivor.
Tål att testas. Men inte idag.

För några fredagar sedan hamnade jag och ett par kollegor i den vanliga "vad ska vi äta till middag, inte tacos nu igen"-diskutionen. Jag tipsade om några saker och Gabbi sa raskt att "Vad bra när någon bestämmer vad vi ska göra för mat, det här får du göra varje fredag!" Eftersom jag är en ganska snäll människa så gör jag som hon säger :-)

Så jag skapar helt enkelt en ny kategori här på bloggen som heter Recept - fredagsmiddag. Där skickar jag er vidare till ett recept som ser gott och lättlagat ut. OBS: många av recepten (flertalet om jag ska vara ärlig) har jag inte testat själv, men jag är ju en sån person som läser, inspireras, sover på saken och ett par dagar senare har tre, fyra recept bakats ihop till ett och sen föds något nytt när jag går och handlar.

Idag skickar jag er vidare till följande recept: Lövbiffslåda med senap (Min goda sida)

Lovade ju för nån vecka sedan att återkomma med receptet på en kolasås som jag hittat i Nigella Jul. Receptet är en del av en dessert som heter "Gördelsprängarpaj", och jag kan lova att det känns som om gördeln verkligen kommer att sprängas, speciellt när man som vi åt den som avslutning på en väldigt god annandagsmiddag.


Lagade denna paj förra annandagen, tyvärr tog jag inget kort då, så jag fick helt enkelt fota kokboken :-)

Botten består av en vanlig digestivebotten som "pimpats" med hackad choklad (375 gram digestive, 75 gram mjukt smör, 50 gram mörk choklad, 50 gram ljus choklad som mixas i matberedare och trycks ut i en pajform) Ovanpå det ska man smeta ut en liter färdigköpt kaffeglass (som man låtit mjukna lite för att den ska bli hanterbar....) Sen ska hela härligheten in i frysen medan man gör kolasåsen. När kolasåsen svalnat så ska den hällas ovanpå glassen och sen ska rubbet frysas igen.

Och nu till receptet på kolasåsen (i sitt originalutförande):
300 gram ljus sirap
100 gram ljust muscavadosocker
75 gram smör
en nypa salt
2 matskedar bourbon
1,25 dl vispgrädde

Häll sirap, socker och smör i en kastrull och låt det hela smälta på svag värme. Öka sedan värmen och låt koka i 5 minuter, stäng av värmen och tillsätt bourbun. Tillsätt sedan grädden och rör om till en sås.

Eftersom jag aldrig kan följa recept så gör jag det på mörkt muscavadosocker istället. Gillar den lilla lakristonen som blir av det mörka sockret. Dessutom brukar jag köra mörk rom istället för bourbun. Mest för att jag alltid har rom hemma och det känns onödigt att köpa en flaska bourbon bara för att ha ett par matskedar i en kolasås då och då.

Mitt favoritsätt att njuta denna fantastiska kolasås på är att hälla den varma såsen på röda vinbär direkt från frysen. Älskar brytningen mellan det söta och det sura, det varma och det kalla. Men då räcker det att göra en halv sats.

Vanlig morgon. Hade flyt och hann med tunnelbanan efter en lätt språngmarch utför rulltrappan. Hugger en Metro i farten. Slår mig ner på sätet, pustar ut och känner mig nöjd över att hinna med tåget. Slår upp tidningen och möttes av den fruktansvärda nyheten att Stefan Liv omkommit i en flygolycka. Inte bara Stefan Liv, utan ett helt hockeylag - Lokomotiv Jaroslavl - har sopats av mattan. Kände mig inte så nöjd längre. Snarare förtvivlad.


Bild lånad från www.hv71.se

Bilden ovan visar exakt hur jag minns Stefan Liv. Sprallig, glad, dansande. Varm. Kärleksfull. Hockeymålvakter brukar försöka ha "tuffa" saker målade på sina hjälmar. Han hade sin mamma. Är det inte underbart? Han har alltid varit ett charmtroll som till och med lyckats charma mitt Färjestadshjärta! Två av mina största minnen är just från slutspel när Färjestad mött HV71.

Minne nummer 1 är ifrån slutspelet 2002. Färjestad har haft en fantastisk säsong och allt har gått som på räls. Färjestad leder med 2-0 i matcher i semifinalen. Vinst i den tredje matchen och finalplatsen är kirrad. Men i slutet av matchen så kommer jag på mig själv med att sitta och verkligen hoppas att Färjestad inte ska göra fler mål, för att Stefan Liv har inte förtjänat att släppa in tvåsiffrigt (matchen slutade 8-0 och Färjestad vann senare SM-guld efter att ha slagit MoDo med 3-0 i matcher)

Minne nummer 2 är från 2009. Färjestad har just vunnit SM-guld mot HV71. Matchen vanns med uddamål (3-2 i matchen, 4-1 i finalserien). Jag sitter framför TV:n och jublar. En reporter sticker upp en mikrofon framför Stefan Liv. Normalt i det läget vore att "gnälla lite", skälla på domaren eller prata om nästa år, det känns tomt och tungt osv osv. Inte Stefan inte. Istället säger han att han är GLAD över att Jörgen Jönsson fick avsluta sin fantastiska karriär med ett SM-guld. Det är stort.

Idag sitter jag framför datorn och läser, tittar på bilder, gråter en skvätt. Mina tankar går just nu till hans fru och barn, och så klart till övriga anhöriga. Mina tankar går även till Ryssland. Tragedin är så klart ännu större där.

Måste ha befunnit mig i total radioskugga igår. Trots att det var gårdagens stora nyhet hade den helt passerat mig. Var i och för sig bortbjuden på middag, så det blev inte något tittande varken på nyheter eller sporten...

13N54’20.11”89W43’33” Mellanamerika. Högsommar. Temperatur: 32°C. Luftfuktighet: 87%. Vidsträckta plantager vilar i skuggan på kaffeodlingen Finca Las Delicias, El Salvador. Arabicaträd sträcker sig mot solen. Samtidigt i Sydeuropa: Eftermiddag. Lätt bris. Solmogna druvor slumrar i tunga klasar på vinodlingarnas sluttningar. Tre sorter väljs omsorgsfullt ut för att förädlas och färdas långt bort. Sverige. Temperatur: -10°C. Rimfrost. I den nordliga midvintern sker det omtumlande mötet; två vita viner bryter av mot den rundade Arabicasmaken, medan det tredje förstärker kaffets karaktär. En ny upptäckt. En förening av mörkrostad elegans och Blossa starkvinsglögg.

Jag jublade inte direkt av lycka när jag fick höra smaken presenteras. Jag och kaffe... Jag är ju en themänniska, jag klämmer i mig minst 4 liter om dagen! Har nog inte klämt i mig 4 liter kaffe ens om jag lägger ihop hela min livstid. Men jag tänker inte måla fan på väggen. Inte än.

Om inte annat tyckte jag att det är... hmm... ett spännande val. Dessutom kommer flaskan att matcha mitt vardagsrum. Alltid något :-)

En nyhet för i år är att glöggen släpps redan i oktober. Skönt att slippa vänta till första november som tidigare år :-)

Däremot är jag VÄLDIGT nyfiken på den nya lättglöggen med äppelsmak. Den vill jag ha tag på så snart som möjligt. Dessutom matchar den mina köksgardiner så den kommer att vara sååå snygg på köksbänken.

Vad tycker ni andra?
Har ni också förhandsbokat?



Produktbeskrivning och bild har jag snattat från www.blossa.se.