Vanlig morgon. Hade flyt och hann med tunnelbanan efter en lätt språngmarch utför rulltrappan. Hugger en Metro i farten. Slår mig ner på sätet, pustar ut och känner mig nöjd över att hinna med tåget. Slår upp tidningen och möttes av den fruktansvärda nyheten att Stefan Liv omkommit i en flygolycka. Inte bara Stefan Liv, utan ett helt hockeylag - Lokomotiv Jaroslavl - har sopats av mattan. Kände mig inte så nöjd längre. Snarare förtvivlad.


Bild lånad från www.hv71.se

Bilden ovan visar exakt hur jag minns Stefan Liv. Sprallig, glad, dansande. Varm. Kärleksfull. Hockeymålvakter brukar försöka ha "tuffa" saker målade på sina hjälmar. Han hade sin mamma. Är det inte underbart? Han har alltid varit ett charmtroll som till och med lyckats charma mitt Färjestadshjärta! Två av mina största minnen är just från slutspel när Färjestad mött HV71.

Minne nummer 1 är ifrån slutspelet 2002. Färjestad har haft en fantastisk säsong och allt har gått som på räls. Färjestad leder med 2-0 i matcher i semifinalen. Vinst i den tredje matchen och finalplatsen är kirrad. Men i slutet av matchen så kommer jag på mig själv med att sitta och verkligen hoppas att Färjestad inte ska göra fler mål, för att Stefan Liv har inte förtjänat att släppa in tvåsiffrigt (matchen slutade 8-0 och Färjestad vann senare SM-guld efter att ha slagit MoDo med 3-0 i matcher)

Minne nummer 2 är från 2009. Färjestad har just vunnit SM-guld mot HV71. Matchen vanns med uddamål (3-2 i matchen, 4-1 i finalserien). Jag sitter framför TV:n och jublar. En reporter sticker upp en mikrofon framför Stefan Liv. Normalt i det läget vore att "gnälla lite", skälla på domaren eller prata om nästa år, det känns tomt och tungt osv osv. Inte Stefan inte. Istället säger han att han är GLAD över att Jörgen Jönsson fick avsluta sin fantastiska karriär med ett SM-guld. Det är stort.

Idag sitter jag framför datorn och läser, tittar på bilder, gråter en skvätt. Mina tankar går just nu till hans fru och barn, och så klart till övriga anhöriga. Mina tankar går även till Ryssland. Tragedin är så klart ännu större där.

Måste ha befunnit mig i total radioskugga igår. Trots att det var gårdagens stora nyhet hade den helt passerat mig. Var i och för sig bortbjuden på middag, så det blev inte något tittande varken på nyheter eller sporten...