Ännu ett durkslag
Jag har nog fått lite dille på durkslag. Detta är det andra som är färdigt, och det tredje hoppas jag har överlevt skröjbränningen så att jag får glasera det idag. Efter att jag hade gjort hålen i mitt första durkslag kände jag "aldrig mer!". Men ibland glömmer man snabbt, och det är ju tur. Speciellt för min kära mor, för hon önskade sig ett durkslag efter att ha sett mitt första :-)
Detta har fått en släng av min favoritdekor: De regelbundna gröna prickarna på kanten är en koppargrön engobe som droppas på godset innan första bränningen. Dessa prickar ligger alltså under glasyen och skiner igenom. Sedan en vit blank glasyr som får ett gäng stänk av metallsvart glasyr ovanpå. När glasyrerna reagerar med varandra blir det svarta grönt.
Durkslaget fick tre fötter denna gång. Det lämnar lite mer utrymme för hålen. Hålen görs genom att "pierca" leran med ett sugrör. Måååånga gånger. Lite tidskrävande, lite nervöst. Men roligt. (Kan inte fatta att jag tyckte att det var så himla trist och jobbigt första gången)
Relaterat:
Nu är fatet färdigt!
För några veckor sedan visade jag ett fat som jag påbörjat (titta HÄR) och nu är det klart. Fatet är kavlat, lagt över en form och målat. Därefter glaserat med en blank glasyr. Helt olikt det jag brukar göra, och jag tycker nog att det är svårare att få ett snyggt gods genom att kavla än genom att dreja. Men det här blev bra!
Mönstret är ett riktigt terapiarbete. Nej då. Jag skojar bara. Det här är faktiskt bland det enklaste man kan göra. Ovanstående mönster skapas genom att lägga på en duk, kavla över duken (som är det rätta sättet) eller arbeta in den med en fuktig svamp (som jag gjorde - jag visste inte bättre. Men det funkade det med) och sedan måla över med engober. Många lager. När målningen är klar så plockar man bort duken, snyggar till allt och bränner godset. Nästa gång är det bara en genomskinlig glasyr som krävs och då blir det så här.
Ett fat i favoritfärgen turkost. Som redan har hittat ett nytt hem. Det ska få bo hos Åsa. Det tyckte jag att hon förtjänade efter sin hjältinneinsats häromveckan. Dö, spindel. DÖ!
Granen står så vit och grann i stugan!
När man kommer in på keramiken kliver man rätt in i inspirationen. I ett rum som är helt klätt med hyllor. Godset till höger väntar på att få en eller två vändor i ugnen. Och godset till vänster står på utställning i fönstret i väntan på att hämtas hem.
Varje vecka är full av nyheter och inspiration. Det är så kul att se vad alla pysslar med, och att stjäla är helt okej. Så länge vi bara pratar idéer så klart :-)
Ovanstående gran stod på hyllan förra veckan. OJ vad jag är sugen på att göra några liknande. Tre stycken i olika höjder. Men shit vilket terapijobb!!! Vet helt ärligt inte om jag har tillräckligt med tålamod för att ens försöka. Jag klurar på det ett tag.
Ha en riktigt fin tisdag!
(vet tyvärr inte vem det är som har gjort granen så jag kan inte credda den som creddas bör)
Säsong för fikon
Gillar ni fikon? Jag gillar inte torkade fikon (vilket alltid fanns på julens gottebord när jag var liten) och det har lurat mig att tro att jag inte gillar torkade fikon heller. Förändringen kom när jag vågade mig på att testa fikonmarmelad. Och upptäckte att det inte alls smakade som torkade fikon. Då vågade jag mig på de färska också. SÅÅÅÅ gott!
I onsdags hade jag en vän på besök. Jag kände verkligen inte för att laga mat, men kände ändå för att göra något gott. Det fick därför bli en sallad på ruccola, tomater, grillad kyckling och parmesan. Och färska fikon så klart. Så gott och så enkelt. (dessutom serverat på ett fat som jag har gjort custome made i inflyttningspresent till min vän. Jag tjuvanvände det lite så att hon fick se det in action)
I helgen är det chokladmässa. Nån mer än jag som ska dit? Oavsett vad: önskar er en riktigt trevlig helg!!
Glömde ju att visa!
Så förvirrad efter måndagkvällens spindeincident att jag glömde att förbereda det näst intill obligatoriska keramikinlägget till tisdagen. Detta ska jag så klart råda bot på genom att göra ett keramikinlägg på en onsdag istället.
Två små skålar som ska få flytta hem till mina föräldrar. Vit glasering som fått en massa gröna prickar. Det är så coolt med dessa prickar. Först doppas godset i vit glasyr. Sedan är det dags att leka. För att skapa de gröna prickarna så doppar man en tandborste i metallsvart glasyr och sedan "sprätter" man på detta. Sjukt roligt. Den enda nackdelen är att man är svart under tummen i en vecka efteråt. Men det är det värt.
Varför inte fortsätta med turkos?
I går morse hände en skum grej. När jag satt på tunnelbanan på väg till jobbet råkade jag se vad kvinnan mittemot mig fördrev restiden med. Hon satt och läste min blogg. Det kändes lite udda, och jag menar... Vad är oddsen för det? Hon log när hon läste, så det måste ju betyda att hon gillade det hon såg. Det kändes bra för mitt ego.
Tänk att tisdagar helt plötsligt skulle gå och bli en av veckans bästa dagar?! Jag är så himla nöjd över att jag hamnade på keramikverkstan. Av en ren slump. På grund av en inställd middag. Och jag hamnade så rätt.
Ovanstående fat är på gång just nu. På bilden ovan är fatet format och målat, men har inte genomgått första bränningen än. Jag hoppas att det är bränt när jag kommer dit idag, så att jag kan glasera det. Durkslag nr 2 är med all säkerhet bränt vid det här laget.
Nån som har några idéer på vad jag kan hitta på härnäst?
PS:
Prick tre månader kvar till julafton :-)
Prick tre månader kvar till julafton :-)
Projekt:Durkslag, slutredovisning
Sådärja! Dags att visa upp det färdiga durkslaget. Äntligen klar! Det är verkligen en tålamodskrävande process att färdigställa ett gods som man är nöjd med. Eva har lärt mig en ganska grundläggande princip: Förälska dig inte i något gods innan det genomgått sista bränningen. Men det är svårt...
Så här blev det till slut. Tillåt mig att vara nöjd.
Men helt nöjd är jag kanske inte. Glasyren på själva durkslaget hade gärna kunna få bli lite mer täckande. Visst, de röda kanterna är med flit, där har jag gnuggat bort en del av glasyren innan bränningen. Men det är lite flammigt på själva durkslaget. Det är svårt att glasera vitt på den röda leran...
På fatet ser ni hur jag vill att det ska vara. Täckande vitt, men med röda kanter. SÅ ska det vara. Inte flammigt alls :-)
Detta blir en present till min syster. Ytterligare ett durkslag är påbörjat, som ska bli en present till kära mamma. Med tiden blir det säkert ett till mig själv också. Jag gillar nämligen att använda durkslag som fruktskålar. Hålen gör att frukten överlever lite längre. Urk för mögliga vindruvor i botten av en skål, eller vad säger ni?
Idag är det tisdag, vilket är keramikdag. Har, utöver durkslag nr 2, ytterligare några påbörjade saker som förhoppningsvis kan glaseras, och ett fat som måse få lite mera tid och kärlek innan det är redo för den första bränningen.
Ha en fin dag!
Så här blev det till slut. Tillåt mig att vara nöjd.
Men helt nöjd är jag kanske inte. Glasyren på själva durkslaget hade gärna kunna få bli lite mer täckande. Visst, de röda kanterna är med flit, där har jag gnuggat bort en del av glasyren innan bränningen. Men det är lite flammigt på själva durkslaget. Det är svårt att glasera vitt på den röda leran...
På fatet ser ni hur jag vill att det ska vara. Täckande vitt, men med röda kanter. SÅ ska det vara. Inte flammigt alls :-)
Detta blir en present till min syster. Ytterligare ett durkslag är påbörjat, som ska bli en present till kära mamma. Med tiden blir det säkert ett till mig själv också. Jag gillar nämligen att använda durkslag som fruktskålar. Hålen gör att frukten överlever lite längre. Urk för mögliga vindruvor i botten av en skål, eller vad säger ni?
Idag är det tisdag, vilket är keramikdag. Har, utöver durkslag nr 2, ytterligare några påbörjade saker som förhoppningsvis kan glaseras, och ett fat som måse få lite mera tid och kärlek innan det är redo för den första bränningen.
Ha en fin dag!
Projekt:Durkslag
Idag är det keramiktisdag igen och dags att (förhoppningsvis) slutföra arbetet med durkslaget. Så här långt hade jag kommit när förra tisdagen var slut. Idag hoppas jag att godset är bränt och att handtagen inte har ramlat av och att jag kan glasera.
Håll en tumme är ni snälla! :-)
Tisdag är keramikdag!
Säsongens första besök i keramikverkstan har avklarats och ikväll är det dags för nästa. Åhh vad kul det var att vara tillbaka. Jag påbörjade faktiskt Projekt:Durkslag och det kan nog bli något bra av det, hoppas jag.
Drejningen satt bra i händerna, trots ett långt sommaruppehåll. Det var jag som bestämde över leran (merparten av tiden i alla fall). När jag skulle göra själva durkslaget drejade jag 2.3 kilo lera. Det är mycket! Och tungt. I det första steget av drejningen, centreringen, blev jag tvungen att använda mig av hela kroppstyngden...
Men det verkar bli bra. Det verkar bli bra! När man drejar så ska godset stå och torka upp lite. Nästa gång ska man beskicka, dvs svarva av botten så att det blir jämt och snyggt även där. Så idag står det alltså beskickning på schemat. Sen ska skålen genomgå förvandlingen från ordinär skål till ett durkslag. Få en massa hål. Och handtag så klart.
Wish me luck...
...men Johansson hänger med!
Idag är det tisdag. Första keramiken för säsongen (det var för mycket spännande friidrott som pågick förra veckan, så det hanns inte med...) och jag är jättetaggad. Det är så mycket jag skulle vilja göra i år. Vinglas. Durkslag. Snögubbar. Stooooooora uppläggningsfat. Men fokus i höst kommer nog att ligga på att lära mig dreja.
Nu är det säkert nån som tänker "Men du kan väl dreja redan?" Nja är väl svaret på den frågan. Jag kan absolut sätta en lerklump på drejskivan, dreja den och få till något fint. Jag har blivit så pass bra att jag kan styra om det ska bli ett fat, en skål eller en mugg. Men thats it. Nu är det dags att ta kontroll. På riktigt. Och dessutom lära mig att få saker och ting att se likadana ut.
Lägesrapport från uteplatsen: gurkorna börjar ta sig. Lite i krokigaste laget kanske, men eftersom de inte är till salu behöver de heller inte följa några EU-direktiv för hur en gurka får se ut :-)
En liten gurkrackare. Och ännu finns det blommor, så förhoppningsvis kommer det ytterligare några gurkor innan sommaren är slut.
När jag och Mia var i Lübeck förra året så shoppade jag en snögubbe i keramik på julmarknaden. Jag döpte honom till Johansson. När julen tog slut och det var dags att städa undan var jag inte riktigt redo att ställa tillbaka honom i förrådet. Det var ju fortfarande snö ute, och jag GILLAR honom. Mycket. Snön försvann, men Johansson ville inte gå och lägga sig. Så han bor fortfarande kvar. Bland gurkorna. Där trivs han, och jag trivs med honom :-)
Keramiktisdag!
Ikväll drar keramiken igång. Jejj!! Har dock inte bestämt om jag ska gå ännu eftersom det är andra saker som pockar på uppmärksamheten. Jag är ju en såndär sportfåne (i alla fall från soffan) och då det pågår friidrotts-VM nu så måste jag kolla kvällens program innan jag bestämmer mig.
Durkslaget på bilden kommer från Gerbera. Det gör bilden också.
En sak som jag är sugen på att göra i år är ett durkslag i keramik. Och ett tillhörande fat som man kan ställa det på. Perfekt att ha till pastan. Eller som fruktskål. Tomater. Jordgubbarna i kylen mår definitivt bättre av att andas istället för att ligga i en skål med fukt på botten.
Något liknande lär det nog bli under hösten. Kanske redan idag :-)
Vinglas i keramik
Usch. Den här sommaren har gått så himla fort. Har inte en susning om vart den har försvunnit, och helt plötsligt är det augusti och jobbet har börjat igen. Nåväl. Första arbetsdagen avklarad, och vi tog en spontanbio (Wolverine) efter jobbet. Därefter promenerade vi från stan hem till Solna. Så skönt att kunna promenera vid vatten och koloniträdgårdar om vartannat.
Något som dock inte har kört igång ännu är keramiken. Den följer skolterminerna så jag får ge mig till tåls ett tag till... Men på grund av våren och sommarens bloggtorka så har jag ju inte hunnit visa upp det sista jag gjorde.
I julas berättade min syster vad hon önskade sig i födelsedagspresent. Inte nån tröja eller nån bok eller nåt annat som kan shoppas i butik. Nej. Inte syrran inte. Hon ville ha vinglas. I keramik. "Kan inte du göra såna åt mig?"
Ehh...? Det är ju en sak att göra en skål, ett fat eller något annat enskilt föremål. Nu pratade hon om att hon vill ha flera saker som ska funka tillsammans. Att få dem ungefär likadana och ungefär samma storlek. Definitivt en utmaning.
Men hinder är till för att övervinnas. Så jag körde igång. Det var ju tur att jag hade lite tid på mig, systers födelsedag infaller nämligen i juni.
Och så här blev det. Röd lera och vit glasyr. Jag blev himla nöjd med varje glas var för sig. När man ser dem i grupp så syns det tydligt att jag inte direkt har lyckats med konststycket att få dem lika. Men om man använder dem i en dukning så står ju glasen ändå en bit ifrån varandra och då märks det inte lika mycket.
Blev faktiskt sugen på att göra vinglas till mig själv. Vi får väl se vad som händer i höst :-)
KeramIca
Nedanstående skål är det första jag drejat som har lite size. Ett par kilo lera gick åt till nedanstående skål och jag är så pass nöjd som jag kan bli i det här läget.
När jag beskickat skålen (dvs trimmat undersidan) så kände jag att jag ville göra något mer än bara doppa den i glasyr. Jag målade skålen med mörkblå engobe, och sedan fick den några ristade ränder. Efter skröjbränningen så doppades allt i vit glasyr. Den mörka färgen lyser då igenom.
Nu tycker jag faktiskt att det går ganska bra. Jag har kommit så pass långt att grejerna jag gör blir rätt fina. Nästa utmaning blir att försöka göra flera saker som är likadana. Håll en tumme för mig, okej?
KeramIca
På tisdagar brukar jag visa något som jag gjort på keramiken, men faktum är att jag inte har något att visa upp ännu - jag håller på med ett projekt som sträcker sig över några veckor... Så hur vore det med en liten bildkavalkad på lite äldre saker? Äh ni får en i vilket fall som helst.
Till nästa vecka tror jag dock att jag har något nytt att visa er!
Ett stycke salladsfat
Jag gillar att servera sallad på stora fat, hellre än att blanda allt i en skål. Det ser mycket godare ut, och det är lättare att få lite av allt när man tar sallad.
Är dessutom väldgt nöjd med den lilla urgröpningen för salladsbesticken. Eller så kan man använda fatet som fruktfat och låta en klase vindruvor hänga över kanten.
Jag har verkligen fastnat för det där prickiga! Jag blir glad av prickar!
I en annan del av världen...
...finns en lummigt grön oas där husen är byggda av trä och där detaljer får finnas av den enkla anledningen att det är vackert. Husen är översållade med snickarglädje och detaljer. Man kan titta hur länge som helst. Man hittar nya saker hela tiden.
Denna del av världen ligger i Hagalund, Solna. I utkanten av ett miljonprogramområde som i folkmun går under namnet Blåkulla. Denna kontrast mellan världar kan kännas smått absurd ibland. När jag befinner mig bland de gamla husen så är det som att ha klivit in i garderoben och hamnat i Narnia eller nåt. Sen höjer man blicken ovanför lusthusets tak och möts av Blåkullahusen. Skumt!
Det är här jag tillbringar mina tisdagar. Det är en öppen verkstad (öppet måndag - torsdag), men det är inte någon kursverksamhet. Däremot finns det så klart folk som vet vad de pysslar med på plats - det tackar vi nybörjare för. Vem som helst får komma dit, och antingen så betalar man för en hel termin (800 kr) eller per gång (80 kr). Allt material (lera, engober, glasyr) finns där, så man köper på plats. Man betalar helt enkelt för leran per kilo och gör något kul. Antingen låter man leran vara naturell, eller så målar man med engober. Nästa gång man kommer dit så har Karin (som förestår keramiken) sett till att godset genomgått första bränningen; skröjbränningen. Nu är godset redo för att glaseras. Sen ska det brännas igen. Därefter så väger man det färdiga godset och betalar igen för bränning och glasyr.
Nån som blev sugen? HÄR kan du läsa mer. Titta in vettja :-)
Årets första skapelser och Nutelladagen
Idag är det nutelladagen. Visste ni det? Det finns dagar för tamigtusan allt nu för tiden :-) Om nån känner för att fira den dagen så kan jag rekommendera Nutellacookies. Ungefär en kvart från det att man börjar baka tills dess att kakorna når magen. Det är inte illa det :-)
Tisdagar är keramikdagar, det vet ni vid det här laget. Vi får väl se hur det blir denna gång dock. Jobbar idag efter några dagars sjukstuga, så jag får se hur jag känner mig när jag går hem från jobbet.
Här är ett par grejer som jag fick med mig hem förra gången. Ett drejat fat och en liten matchande skål. De gröna prickarna skapas med svart (ja, svart) glasyr som man stänker på genom att doppa en tandborste i glasyren och sprätta, sprätta, sprätta.
Det jag nästan gillar mest är undersidan. Det är den sista lilla pricken över i:t med en arbetad botten. Ikväll ska jag försöka mig på att dreja ett par muggar tänkte jag. Håll tummarna för mig :-)
Har förresten lite idéer inför påsk. Kommer ni ihåg äggskalen som jag gjorde i våras? Om inte så kan ni titta HÄR. Det skulle vara snyggt att göra prickiga ägg! Både enligt ovanstående princip men även med Evas favoritglasyr 2001... Klur klur klur... Nåväl. Det får mogna till nästa vecka :-)
Tisdag är keramikdag
Förra tisdagen var jag på keramiken för första gången denna termin. Åhh så roligt det var. Det är verkligen en speciell känsla där. En bra mix av gamla och unga människor. Vissa gör bruksföremål med enkel, men stilren, design. Andra gör skulpturer med en sån fanatasi att min hjärna inte riktigt hänger med. Och allt däremellan så klart.
Ytterligare några - däribland undertecknad - är relativt nya på området, Hur långe får man definiera sig som ny förresten? Jag antar att det är ok att vara ny så länge det är leran som bestämmer över mig, inte jag som bestämmer över leran....?
Planen är att vara den som bestämmer. Det bör ske inom en inte allt för avlägsen framtid tycker jag. Eller jag tror att jag bestämmer ganska mycket över leran. Så länge jag inte drejar...
Här är lite grejer som jag gjorde klart före jul. Älskar verkligen den röda färgen. Lite sjuttiotal, gillestuga och gulnad furu över den. Men på ett bra sätt. Synd bara att det är så svårt att få den snygg.... Men på ovanstående måste jag säga att det gick bra. Det blev en tredje röd skål, men den har jag faktiskt slängt, för den skulle aldrig någonsin bli använd.
Idag får jag hämta två färdiga saker. En eller två saker som är klar med första bränningen och där det återstår glasering. Det innebär att jag kan sitta och dreja idag. Om inte alla drejskivor är upptagna vill säga.
Nåväl. Det visar sig.
Och sen var det den lilla detaljen...
Som född och uppvuxen i norrland är jag van vid snö. Efter 15 år i Stockholm är jag fortfarande van vid snö. Det snöar nämligen varje vinter. Ibland mer, ibland mindre. Det borde inte vara förvånande? Och eftersom det har kommit rätt mycket snö i vinter så borde det inte vara förvånande att det fortsätter att snöa?
Det verkar det vara. Jag har sagt det många gånger och jag säger det igen: Snöröjningen i Stockholmstrakten är under all kritik. Igår var tanken att jag skulle på keramiken. 17:40 var jag i Solna C. Bussen till keramiken skulle gå 17:38 men var försenad till 17:44. Skyndade mig in till 7eleven och shoppade en macka. Kommer ut och ser att bussen är försenad till 17:56. Springer och tar ut pengar. 18:02. Suck. 18:10 börjar jag förstå att det ser mörkt ut. Och börjar fundera på om jag kommer att ta mig hem efter keramiken över huvudtaget... Bestämmer mig för att se vilken buss som kommer först, den som går hem till mig, eller den som går till keramiken.
18:25 kom jag på en buss. Hemåt. Den borde ha gått 17:55 eller nåt i den stilen. Det borde även ha gått en buss en kvart senare. Det ska det nämligen göra, gå en buss i kvarten. Både hem till mig och till keramiken.
Behöver jag tala om att jag var både sur och frusen när bussen kom? Speciellt när bussen som redan är en halvtimme försenad parkerar vid hållplatsen bredvid, skyltad och klar, och chauffören sitter i bussen. I 10 minuter? Behöver jag säga att man blir ännu mer irriterad av att stå och titta på den? Kan man inte fylla i körjournaler eller vad det nu handlar om på rätt hållplats och med passagerare i bussen så att man i alla fall får vara inne i värmen? Men sånt kan man ju inte fråga om med risk för att bli avvisad av bussen av väktare... Ni minns väl hur det gick förra gången jag ifrågasatte en försenad buss? Om inte: läs HÄR
Håll en tumme för att jag kommer iväg ikväll... Ok?
Ett grundrecept, sex sorters kola
För några dagar sedan publicerade jag det kolarecept jag använder mig av, och det är verkligen det enda kolarecept man behöver. Överlag är jag väldigt mycket för att hitta ett bra grundrecept, lära känna det utan och innan och när det väl är gjort så har man ungefär en miljon möjligheter :-)
Här har vi sex olika varianter där alla har gjorts utifrån samma grundrecept. Som ligger så fint på ett fat som jag har gjort själv på keramiken och som jag är otroligt nöjd med btw. Det blev faktiskt en sjunde sort igår också, men den har jag inte skurit upp ännu, så den är inte med på bild.
Choklad och lakritsdajm med havssalt: Utgå från grundreceptet. Blanda 2 msk lakrotsrot och 1 msk kakao i steg 2. Koka kolan till 135 grader. Häll upp den i en större form, ca 20x30 centimeter, så att det inte blir så tjockt. När dajmen har svalnat så ska den penslas med ca 150 gram choklad. Strö ca 1 tsk havssalt över.
Earl Grey- och Jägermeisterkola: Utgå från grundreceptet, men värm först grädden med 4 tsk theblad och sila detta. Tillsätt 5 cl Jägermeister i steg 6.
Chokladkola: Utgå från grundreceptet.Tillsätt 2 msk kakao i steg 2.
Captain Morgan-kola: Utgå från grundreceptet. Tillsätt 5 cl Captain Morgan i steg 6. Gör gärna kolan på ljust muscavadosocker istället för vanligt strösocker.
Choklad- och Cointreaukola: Utgå från grundreceptet.Tillsätt 1 msk kakao i steg 2. Tillsätt 5 cl Cointreau i steg 6.
Vanlig hederlig vaniljkola: Grundreceptet utan några som helst justeringar.
Och så den som inte är med på bild: Chaithe-kola. Utgå från grundreceptet, men värm först grädden med 4 tsk chaithe och sila detta. Har du inte chaithe hemma: kör ett svart the och tillsätt ett par kanelstänger, lite kardemumma och några kryddnejlikor. Fortsätt sedan enligt grundreceptet.
- Allmänt
- Blogcandy
- Ego girl
- Elias
- Favoriter
- Gästblogg
- Halloween
- Hemma hos mig
- Julklappar/julklappstips
- Julmusik
- Julswapp 2011
- Keramik
- Kraniosynostos
- Kära tomten
- Länkkärlek
- Läsbart
- Off Topic
- Paketkalender
- Personligt
- Planering
- Pyssel
- Pyssla med barn
- Radio/TV/YouTube
- Recept - Julbord/buffé
- Recept - Slow cooking
- Recept - bakning
- Recept - barnmat
- Recept - desserter
- Recept - drycker
- Recept - festmat
- Recept - fisk/skaldjur
- Recept - fredagsmiddag
- Recept - frukost/brunch
- Recept - fågel
- Recept - godis
- Recept - grönsaker/veg
- Recept - nöt/fläsk/vilt
- Recept - pasta
- Recept - pimpa resterna!
- Recept - praliner
- Recept - på grillen
- Recept - smårätter/tillbehör
- Recept - smörgåstårta
- Recept - snabbt&enkelt
- Recept - sylt/saft/gelé
- Roligheter och resor
- Sponsrat/donerat/reklam/events
- Sport
- Steg för steg
- Traditioner i vår familj
- Utmaningar/listor
- Utomhus
- Virkning
- glögg
- Äta/dricka
- Årets
- Årets juleljus
- November 2020
- Oktober 2020
- September 2020
- September 2018
- Augusti 2018
- April 2018
- Mars 2018
- December 2017
- November 2017
- December 2016
- Juli 2016
- December 2015
- November 2015
- Oktober 2015
- Januari 2015
- December 2014
- November 2014
- Oktober 2014
- September 2014
- Augusti 2014
- Juli 2014
- April 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
- December 2013
- November 2013
- Oktober 2013
- September 2013
- Augusti 2013
- Juli 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- December 2010
- November 2010
- Augusti 2009
- Juli 2009
- December 2008
- November 2008
- Oktober 2008
- September 2008
- Augusti 2008
- Juli 2008
- December 2007
- November 2007
- Oktober 2007
- September 2007
- December 2006
- November 2006