Grattis på 40-årsdagen, Joacim!

 
 

Lax med thaismaker

I fredags gjorde jag något som jag aldrig gjort förut: jag BETALADE för lax. Skandal :-) Fördelen med att ha en fiskande far är ju att sånt brukar finnas i frysen - det finns liksom gratis i älven. Men den här gången var det tomt, och eftersom jag är inne i en fiskperiod nu så var det inte annat att göra än att gå till affären, hiva upp plånboken och betala för det.
 
Nån gång måste ju vara den första. Kanske var på tiden dessutom..? Vid 34 års ålder kanske var är dags... Fick middagsbesök av världens bästa Mia, så då passade jag på att laga thailax. Som i princip all mat som lagas i mitt kök är det enkelt som bara den.
 
 
Thailax
 
2 personer
1 msk sesamolja
1 msk soya
1 tsk honung
½ lime
vitlök (3 klyftor... eller efter behag)
1 rejäl bit ingefära (tumstorlek x 2)
Färsk chili efter behag (1 röd chili tycker jag är lagom)
 
300 gram laxfilé
 
Gör så här:
  1. Sätt ugnen på 175 grader
  2. Riv ingefäran, pressa vitlöken och finhacka chilin. Pressa lime. Blanda sedan med sesamolja, soya och honung.
  3. Lägg laxen i en ugnsfast form och stryk på marinaden.
  4. Tillaga i ugn i ca 10-15 minuter, beroende på laxens tjocklek.
 
Till denna fisk brukar jag bara ha en sallad. Denna gång fick det bli med ruccola, tomater, mango och sockerärtor.
 
Köper man lax i charkdisken så se till att be om stjärtbiten. Betydligt trevligare kött än mittenbiten. Dessutom inga ben, bara en sån sak. Detta är en helt perfekt bjudrätt om man är många. Det är ju inte jobbigare att tillaga en hel stor filé jämfört med en mindre stjärtbit.
 
Eftersom jag är inne i en fiskperiod så tar jag tacksamt emot tips på goda sätt att tillaga firren. Come on, give it to me! Vad är det bästa du vet i fiskväg?

Tisdag är keramikdag

Förra tisdagen var jag på keramiken för första gången denna termin. Åhh så roligt det var. Det är verkligen en speciell känsla där. En bra mix av gamla och unga människor. Vissa gör bruksföremål med enkel, men stilren, design. Andra gör skulpturer med en sån fanatasi att min hjärna inte riktigt hänger med. Och allt däremellan så klart.
 
Ytterligare några - däribland undertecknad - är relativt nya på området, Hur långe får man definiera sig som ny förresten? Jag antar att det är ok att vara ny så länge det är leran som bestämmer över mig, inte jag som bestämmer över leran....?
 
Planen är att vara den som bestämmer. Det bör ske inom en inte allt för avlägsen framtid tycker jag. Eller jag tror att jag bestämmer ganska mycket över leran. Så länge jag inte drejar...
 
Här är lite grejer som jag gjorde klart före jul.  Älskar verkligen den röda färgen. Lite sjuttiotal, gillestuga och gulnad furu över den. Men på ett bra sätt. Synd bara att det är så svårt att få den snygg.... Men på ovanstående måste jag säga att det gick bra. Det blev en tredje röd skål, men den har jag faktiskt slängt, för den skulle aldrig någonsin bli använd.
 
Idag får jag hämta två färdiga saker. En eller två saker som är klar med första bränningen och där det återstår glasering. Det innebär att jag kan sitta och dreja idag. Om inte alla drejskivor är upptagna vill säga.
 
Nåväl. Det visar sig.
 
 

Ny vecka, nya tulpaner!

Det är något speciellt med tulpaner. Det är vår. Och det är något speciellt med att unna sig själv saker som är "totalt onödigt" eller vad man nu ska säga. Men å andra sidan: det är aldrig onödigt att unna sig saker som gör att man ler. Även om det är lätt fånget, lätt förgånget.
 
 
I lördags slog jag till på stort. Trettio tulpaner fick det bli denna gång. För att matcha gardinerna i köket :-) Och snögubbarna får hänga kvar ett tag till. Men norrmännen har hotat med plusgrader under denna vecka, vi får väl se hur det blir...
 
 
Ha en riktigt bra vecka!

Slowcooked chiligryta

I går skulle jag göra chili. Allt var handlat och fanns hemma, så jag körde igång med att tärna köttet, bryna det, hacka chili och... Vitlök? Vitlök borde väl ha funnits i min kyl? Och öl? Men nej, det gjorde det inte, så det var bara att lägga ner, äta något annat, ta en sväng till affären och göra chili idag istället. 
 

Här har jag inspirerats av Jocke som gör en helt fantastisk chili. Men jag har inte följt hans recept, utan exprimenterat lite själv :-) Denna mängd chili gav en ganska mild chili, så nästa gång ska jag dra på lite mer. "Ganska mild" innebär att den var smakrik, men framkallade inga svettningar på överläppen.
 
Slowcooked chili á la Tomtens Dotter
2 kg högrev
2 gula lökar 
1 hel vitlök (eller mer...)
2 vanliga röda chili
1 habanero
½ burk chilipulver
2 torkade chipotles
1 torkad serranochili
1 msk spiskummin
50 cl ljust öl
50 cl julmust
salt
smör till stekning
(eventuellt lite köttbuljong/oxfond)
 
Guacamole, riven cheddar, tomat, gräddfil, nachos eller tortillas till servering.
 
Gör så här:
  1. Koka den torkade chilin i ett par deciliter vatten i en kvart. Spara kokvattnet.
  2. Hacka färsk och torkad chili. Hacka löken och vitlöken. Lägg allt i en stor gryta och fräs detta långsamt i lite smör.
  3. Skär köttet i tärningar, ca 1x1 cm. Bryn köttet i en stekpanna, lite kött i taget, och flytta över dem till grytan vartefter.
  4. Häll på kokvattnet från chilin och en öl. Fyll på med julmust tills det täcker köttet.
  5. Låt chilin småputtra i 3-5 timmar, tills köttet har blivit "trådigt" och fallit sönder. Under tiden som köttet kokar: fyll på med mer öl/julmust/buljong/fond vartefter vätskan kokar bort. Svårt att ge måtten, då det beror på hur vid gryta som används, hur hårt det kokar och så vidare. Men vad tusan. Det löser sig efter vägenDet ska inte koka torrt i det här läget alla fall.
  6. När köttet har fallit sönder: koka bort merparten av vätskan.
  7. Ät och njut!
Leta efter ordentligt marmorerat kött. Och bekymra dig inte över fettranden - den skär man ju bort samtidigt som man tärnar köttet.
 
Mums och värmer gott i magen en ruggig vinterdag!
 
 

Härligt!

Jag och Eva brukar promenera på lördagmornar. Eller brukar och brukar... Under hösten och vintern har det verkligen varit latmaskfasoner. Men nu har jag tjatat på Eva att vi ska komma igång igen. Det är dags. Innan man hinner blinka så är det beach2013 som gäller....
 
Igår var jag dock inte lika kaxig... Så vi kom fram till att vi låter Kung Bore bestämma. Om det var varmare än -10 så skulle vi gå ut och gå. Och det var det :-) Herregud så skönt det var med lite mildväder. -6 stod termometern på i morse. Det var knappt kallt på nästippen, utan bara skönt.
 
Här kommer en liten bildkavalkad från morgonens runda. Nu ska jag roa mig med städning och tvätt. Och kanske ett långkok på chili. Ha en riktigt fin helg!!!
 
 
 
 
 
 

Det där med vårens ankomst...

Man kan säga som så: det är jävligt myggfritt även i Stockholm....

Potatispizza. Eller nåt sånt

Min vän Karro är grym på att laga mat. Oavsett om det gäller att styra upp en festmåltid á la finkrog, traditionell husmanskost eller att fixa något snabbt och enkelt. Gårdagens middag inspirerades av Karro.
 
 
Starta ugnen på 225 grader. Pensla tortillas med olivolja och bred ut tunnt skivad rå potatis (jag skivade med osthyveln...) Salta. Sprid ut lite rödlök och hackad röd chili ovanpå. Ställ in "pizzan" i ugnen i ca 10 minuter. Toppa den färdiga pizzan med hyvlad parmesan, ruccola och lite mer olivolja.
 
Om man hade fått denna hos Karro så hade detta serverats som snittar, inte som middag. Potatisen varit mandelpotatis, osten hade varit Wästerbottensost och dessutom hade det åkt på lite smörstekta kantareller efter att pizzan kommit ut ur ugnen. Det är hur gott som helst, men tyvärr hade jag inga kantareller så det fick gå ändå - och det gjorde det :-)

A real Piggelin Moment

Jag gillar vintern. Men mest av allt gillar jag övergången från vinter till vår. När man kan trycka upp sig mot en husvägg och känna värmen och önska att man åt en piggelin. I söndags var verkligen en sån dag, så jag skottade uteplatsen, plockade fram fällen och placerade mig själv i solen. Dock fortfarande lite kallt för en Piggelin så det fick bli varm choklad istället :-)
 
 
Sååå skönt att känna solen värma i ansiktet för första gången i år. Fick dessutom ytterligare ett Piggelin Moment på lunchen igår. Det gäller att passa på, även om det bara är 5-10 minuter i taget.
 
Förresten så gillar jag alla årstider. Just övergången från en årstid till en annan är nästan magisk. Det är samma känsla oavsett om det är vinter på väg till vår, eller sommar på väg till höst. Något som är längtan och förväntan och nästan lite pirr i magen. Nästan som om jag skulle ha ett långdistansförhållande med nästa årstid, haha!
 
 
Nu är det återigen vinter. Ganska många minusgrader och bitande kyla. Hur är det hos er? Är våren på ingång, eller är det fortfarande garanterat myggfritt?

Rödspetta med pepparrotost

Det var flera olika saker som sammanföll när jag testade detta: Ett plötsligt sug efter fisk. När jag filosoferade angående rödingen för några dagar sedan. Och att jag hade turen att vinna en massa presentcheckar från Cantadou i en tävling hos By Blondie före jul.
 
 
Till en portion behövs två små rödspettafiléer. Lägg dessa på varsitt stor bit plastfolie. Salta och peppra. Ta pepparrotost (jag använde Cantadou) och bred denna på fisken. Eller för sjutton... Ta nån annan smak på osten om du hellre känner för det :-)
 
Rulla sedan ihop fisken från kortsidan. Ta hjälp av plastfolien för att se till att rullen blir riktigt tight, och vira sedan ihop ändarna så att vätskan bibehålls i paketet. Kör fisken i ugnen i 120 grader i ca 15-20 minuter. Slängde även in några coctailtomater i ugnen medan fisken tillagades.
 
 
Det funkade alldeles utmärkt att köra plastfolien i ugnen. Det var ett litet test, det hade verkligen kunnat gå hur som helst. Men i och med att fisken tillagades på sån låg temperatur så var det inga problem. Ändarna som var ihopsnurrade fastnade ihop av värmen, men det var ju bara att klippa upp och trycka ut rulladen.
 
På det här sättet tillagas fisken i sin egen vätska så den blir väldigt saftig! Riktigt mumsigt och jag kan verkligen rekommendera detta tillagningssätt.
 

Vackra vinterdagar

I torsdags tappade jag min dator i golvet. Konstaterade rätt snabbt att den hade klarat fallet fint, så det var inte så mycket att bekymra sig om. I lördags skulle jag ta fram kameran (jag köpte en systemkamera för nån månad sedan) och gå ut och fota lite. Först var det strålande sol och klarblå himmel och isiga kristaller på buskarna. Sen var det världens vackraste solnedgång.

Tyvärr visade det sig att minneskortet till kameran, som satt i datorn vid fallet, verkar ha fastnat i någonting och dragit sin sista suck. Tur att det var tömt.... Och tur att jag har en mobil med en fungerande kamera för vissa dagar vill man faktiskt föreviga.
 
 
 

Våren är på ingång, men än är det vinter!

 Alltid när jag stökat undan julen får jag en sån längtan efter ljus. Vissa år, när det är dåligt med snö och gräsmattorna syns, så är det ofta gröna och gula färger som åker fram. Andra år, som i år, är det vitt. Vitt, vitt och mera vitt som passar bäst.
 
I fredags köpte jag 20 vita tulpaner för att fira in vårens antågande. Kanske liiite optimistiskt att börja snacka om vår när det är en massa minusgrader, men faktum är att just nu pågår det snösmältning på min uteplats. Det är -3 och strålande sol. På min uteplats i söderläge är det alltså vårvinter.
 
 
Dock var det runt -10 igår. Det är alltså fullt berättigat att ha kvar snögubbarna ett tag till. De är ju faktiskt mer vinterpynt än julpynt, tycker ni inte?

Mat enligt Kajsa Warg-metoden

Man måste ju äta även när orken tryter, tiden är knapp och kylskåpet är tomt. Men även en tom kyl innehåller ofta en del roligheter. Eller som Anna/Frostrosor sa för nån vecka sedan: Det händer ALDRIG att det är lampan ensam som håller ställningarna i vårt kylskåp. I min kyl kan det iofs hända att lampan enbart har sällskap av soya och marmelad, men det är inte ofta :-)
 
 
Så här blev min senaste Kajsa Warg-middag: Pasta som kokas med en buljongtärning. När pastan är kokt så ska en del av buljongen hällas av, men spara så mycket som krävs för själva soppan. Blanda i en rejäl sked pesto och lite strimlade sockerärtor. Toppa med mera pesto och hyvla över ost. Jag hade en chilicheddar i kylen som har en härligt orange färg och smakar alldeles underbart.
 
Med andra ord: det gick ingen nöd på mig. Och gott blev det.

Äntligen fredag!

Gud vad skönt med helg igen. Den här veckan har varit riktigt lång, och samtidigt så har den gått så snabbt att jag inte riktigt vet vart den har tagit vägen. En sak vet jag i alla fall: det har varit mer deprimerande än vanligt att följa nyheterna.
 
Masskrockar och dödsfall. Stulna tåg. Eller hur var det som, kanske den stackars städerskan inte stal tåget ändå; "förlåt för att vi var snabba, det kanske inte alls var stöld" sas det på nyheterna igår. Gruppvåldtäkt på gatan i idylliska Sundbyberg ett par kilometer bort. Tre personer döda på grund av en femhundring i skuld och lite svartsjuka. Gisslandramatik, helikopterkrascher och fan och hans moster.
 
Många gånger är nyheter bara nyheter nårga timmar. De flimrar förbi på TV:n, i tidningar eller lite snabbt på skärmen på en smartphone. Om en timme är det andra saker som är nytt och viktigast för stunden. Det som hände igårkväll är gammal skåpmat. I det enorma nyhetsflödet som finns idag så är det omöjligt att ens orka ta till sig allt, att bry sig om allt och att verkligen TYCKA att allt hemskt som sker verkligen ÄR hemskt. Ibland känns det som att man (läs: jag) bara rycker på axlarna för att man har hört det så många gånger förr. Det var fruktansvärt första gången man hörde det, men när man hör det för hundrade gången så är det i och för sig fortfarande hemskt, men det BERÖR inte. Inte på samma sätt. Inte längre.
 
I onsdags tipsade min syster om ett blogginlägg. Du kan läsa inlägget HÄR och det tycker jag verkligen att du ska göra. Det berör. Det skrevs nämligen av systern till den unga kvinna som blev utsatt för gruppvåldtäkten natten mot söndag. När jag läste det så grät jag floder. Fem män som har förstört livet för en ung kvinna. Män förresten: i min värld är män starka och goda människor. Det är såna män som finns i min närhet. Precis som kvinnorna i min närhet: starka och goda människor. Dessa fem varelser som begick denna handling är inte män. De är kräk.
 
Vad ska jag skriva
för att du ska bli berörd
Och hur högt ska jag skrika
varje gång jag vill bli hörd
 
Det som skrämmer mig mest: Jag har tillräckligt svårt att förstå hur någon kan begå en "vanlig" våldtäkt. Det övergår mitt förstånd. Men om en person i en grupp får för sig att göra en fullkomligt vansinnig handling: hur i hela fridens namn kan det då komma sig att de andra fyra personerna tycker "Ja, absolut. Vilken bra idé. Det gör vi. Det verkar vettigt". Hur kommer det sig att ingen säger stopp? Rädsla? Ja kanske. Förmodligen. Men om en person säger ifrån så är det troligare att de övriga tre stöttar den som säger ifrån. Inte den som kommer med vansinnesidén.
 
Vet inte. Det är bara en tanke. I helgen är det i alla fall jag som vågar vägra nyheter. För min egen sinnesfrids skull.
 

Och sen var det den lilla detaljen...

Som född och uppvuxen i norrland är jag van vid snö. Efter 15 år i Stockholm är jag fortfarande van vid snö. Det snöar nämligen varje vinter. Ibland mer, ibland mindre. Det borde inte vara förvånande? Och eftersom det har kommit rätt mycket snö i vinter så borde det inte vara förvånande att det fortsätter att snöa?
 
Det verkar det vara. Jag har sagt det många gånger och jag säger det igen: Snöröjningen i Stockholmstrakten är under all kritik. Igår var tanken att jag skulle på keramiken. 17:40 var jag i Solna C. Bussen till keramiken skulle gå 17:38 men var försenad till 17:44. Skyndade mig in till 7eleven och shoppade en macka. Kommer ut och ser att bussen är försenad till 17:56. Springer och tar ut pengar. 18:02. Suck. 18:10 börjar jag förstå att det ser mörkt ut. Och börjar fundera på om jag kommer att ta mig hem efter keramiken över huvudtaget... Bestämmer mig för att se vilken buss som kommer först, den som går hem till mig, eller den som går till keramiken.
 
18:25 kom jag på en buss. Hemåt. Den borde ha gått 17:55 eller nåt i den stilen. Det borde även ha gått en buss en kvart senare. Det ska det nämligen göra, gå en buss i kvarten. Både hem till mig och till keramiken.
 
Behöver jag tala om att jag var både sur och frusen när bussen kom? Speciellt när bussen som redan är en halvtimme försenad parkerar vid hållplatsen bredvid, skyltad och klar, och chauffören sitter i bussen. I 10 minuter? Behöver jag säga att man blir ännu mer irriterad av att stå och titta på den? Kan man inte fylla i körjournaler eller vad det nu handlar om på rätt hållplats och med passagerare i bussen så att man i alla fall får vara inne i värmen? Men sånt kan man ju inte fråga om med risk för att bli avvisad av bussen av väktare... Ni minns väl hur det gick förra gången jag ifrågasatte en försenad buss? Om inte: läs HÄR
 
Håll en tumme för att jag kommer iväg ikväll... Ok?

Hur gick det till egentligen?

Satt och tittade tillbaka på senaste tidens inlägg och insåg något som ni säkert upptäckt för länge sedan: Min julblogg har tydligen bestämt sig för att bli en matblogg. När hände det och hur tusan gick det till som? Till och med när jag kollar tillbaka på julens inlägg har det i år nästan uteslutande handlat om mat och godis.
 
Visst. Jag gillar att laga mat. Och om jag får säga det själv så är jag ganska bra på det också. Men eftersom det är jättetrist att laga mat åt mig själv så blir det rätt lite av den varan till vardags.
 
Å andra sidan kan det kanske vara en bra grej? Att helt plötsligt ha blivit med matblogg kan kanske få mig att laga mera mat åt mig själv? För det är något jag MÅSTE göra.
 
Nån annan som upplevt samma sak förresten? Att helt plötsligt har bloggen fått ett eget liv och går sin egen riktning utan att man själv är medveten om det?
 
Om någon undrar: Nej. Detta kommer inte att bli en blogg med uteslutande mat. Har inga som helst ambitioner att bjuda på ett smaskigt recept om dagen (i alla fall inte om jag inte ska publicera om allt som ligger i arkivet och det verkar ju onödigt...)
 
Idag är det tisdag. Det innebär årets första keramikande för mig. Ska bli kul och jag har sett fram emot det. Har lite grejer som jag färdigställde innan jul som jag kom på att ni inte fått se ännu... Ska försöka fixa till lite bilder. Vilken vecka som helst ;-)
 
Ha en bra dag!!!
 
 

 

Soppa med hummer och röding

Så har det blivit dags för det sista receptet från nyår. Bättre sent än aldrig... Detta är en supergod soppa och helt perfekt eftersom den kan förberedas helt och hållet och bara värmas på när det är dags för middagen.
 
Hummer och rödingsoppa (13 portioner)
4 hummrar
1 kg röding
4 morötter
1 rotselleri
2 st solovitlökar (eller motsvarande mängd vanlig vitlök)
2 gula lökar
4 liter vatten (cirka)
4 kuvert saffran
400 gram mjukost med räk/kräftsmak
3 dl creme fraiche
4 tomater
(ev lite ljus majzenaredning)
 
Gör så här:
  1. Rensa hummern och rödingen. Lägg renset i en stor kastrull tillsammans med morötter, rotselleri, vitlök och lök. Häll på vatten så att det täcker och koka en fond. Tar ca 30 minuter - när det luktar riktigt illa i köket brukar det vara klart...
  2. Skär hummern och rödingen i ca 1x1 cm tärningar och ställ detta i kylen tills det är dags för servering.
  3. Sila av fonden, och tillsätt saffran, mjukost och creme fraiche.
    HIT kan man förbereda dagen innan
  4. När det är dags för servering: Hetta upp soppan (vill man ha en tjockare soppa så reder man den med majzena). Hacka tomater. Fördela ut hummern, rödingen och tomater i tallrikar och häll på den heta soppan. Eftersom rödingen är skuren i så små bitar så hinner den bli tillagad innan soppan hinner fram på bordet...
    (vi hade dock plastskålar, ni vet såna där sladdriga rackare som man brukar få take-away-sallad i, så vi fick tillaga rödingen i lite av soppan eftersom vi inte tordes HETTA upp soppan, utan bara VÄRMA den... Vi var rädda för att skålarna skulle "krulla ihop sig" om den fick het soppa i sig)
 
Saffransayoli
Görs även denna med fördel dagen innan så att smakerna hinner utveckla sig. Vi gillar ju förberedelse eller hur? Mosa/pressa vitlök efter behag (vilket i min värld innebar en solovitlök) och blanda två äggulor, sambal oelek efter behag, två teskedar dijonsenap och lite citron. Kör med elvisp och droppa i olja, lite, lite i början och sen kan man öka på hällandet lite. När konsistensen är lagom (efter ca 3-4 dl olja) så är det bara det roliga kvar: smaksättningen... Två kuvert saffran, lite salt (eller Herbamare) och vitpeppar. Kanske behövs det mer citron, senap eller sambal?

Funderingar dagen efter

Igår:
 
Idag:
 
Jag var full igår, jag var lössläppt och yster
Idag är jag nykter, modfälld och dyster
Igår fick jag gästa lasternas brunn
Idag är jag härsken och torr i min mun
Jag var lycklig igår, jag stod mitt i ljuset
En gloria fick jag kring pannan av ruset
Jag var stor igår, idag är jag liten
Jag blev jätte igår med tillhjälp av spriten
Jag var kär igår, det var stämning och vekhet
Idag är det eftertankens kranka blekhet
Igår höll jag brandtal för sanning och rätt
Idag vill jag spy i en vattenklosett
Jag var kung igår, idag är jag slaven
Med ångest i hjärtat jag väntar på graven
Jag känner mig redan på tre alnars djup
Men ska världen förgås vill jag först ha en sup
Den näst sista dagen är nog människan dragen
Och kommer i bakrus på yttersta dagen
 
Vet inte vem som har skrivit ovanstående - men vissa av raderna passar verkligen in idag...

Baconlindad rödspätta med pesto och mozarella

Vi kör väl en till "Eftersom allting blir godare med bacon" va? Blev så sugen på fisk när jag skrev gårdagens rödingsinlägg, så jag köpte ett par rödspättafiléer.
 
 
Per person: Lägg 4 skivor bacon på en bit plastfolie. Lägg två rödspettefiléer omlott ovanpå baconet "åt andra hållet" (dvs: gör inte som jag som fick baconskivorna på längden när jag skulle rulla... Då håller det inte ihop så bra. Så blir det när man får hjärnsläpp) och klicka sedan på 2 tsk pesto och bred ut denna. Lägg på två skivor mozarella och rulla ihop allt till en rulle. Ta sedan bort plastfolien. Kör i ugnen ca 10 minuter150 grader. Höj sedan temperaturen till max och slå på grillen några minuter så att baconet får färg.
 
Sen en sallad (ruccola, tomat, det som blev kvar av mozarellan och strimlade sockerärtor) till det. Det går ingen nöd på mig idag :-)
 

Rödingsrullader

Jag har ju många gånger pratat om att min mamma och min syster är fantastiskt duktiga i köket. Men är inte lika säker på att jag har pratat om pappas bidrag: han fixar hem fina fiskar. Röding, öring, lax mestadels.
 
Favvofirren är röding.  Till nyår skulle vi även ordna mat till en icke-köttis, och åkte det fram en pappafiskad fin firre ur frysen. Dock inte nedanstående fisk, den har jag raggat upp på nätet eftersom jag glömde att fotografera...

[Bildkälla]
 
Häromdagen bjöd jag på ett recept som jag ätit, men aldrig lagat. Idag tänker jag göra tvärtom: bjuda på ett recept som jag lagat, men inte smakat. Men Mia sa att det var jättegott, och det SÅG jättegott ut, så jag måste skriva ner det för att minnas tills nästa gång jag får en laddning fisk av kära far :-)
 
Till en portion behövs två små rödingsfiléer. Lägg dessa på varsitt plastfolie. Salta, peppra och droppa på lite citron. Gör en färskoströra och bred denna på fisken. Jag använde en rejäl matsked philadelphia, ½ tks sambal oelek och en skvätt citron, men här finns ju utrymme både för kreativitet med andra kryddningar, men även för förenkling - man kan så klart använda en redan smaksatt färskost. Cantadou pepparrot borde passa utmärkt... 
 
Rulla sedan ihop fisken från kortsidan. Ta hjälp av folien för att se till att rullen blir riktigt tight, och vira sedan ihop ändarna som på en smällkaramell. Kör fisken i ugnen i 150 grader i ca 10 minuter.
 
Har man inte tillgång till röding så borde det funka alldeles utmärkt att göra detta med exempelvis rödspetta. eller nån annan fiskfilé i samma storlek.
 
Ett recept kvar att skriva om från nyårsfirandet: Hummer- och rödingsoppa med saffransayoli. Det gjorde med andra ord inte så mycket att jag är katastrofalt dålig på att filéa fisk när svinnet kunde användas i soppan. Men mamma, jag vill fortfarande att du lär mig att filéa fisk... Ska skriva ihop receptet så ska ni få detta nån av de närmsta dagarna.
 
Önskar en alla en riktigt trevlig fredag!

Rostbiff. En rätt fet sådan :-)

Det märks i butikerna att vi går mot våren. Igår var jag in en sväng på Åhléns efter jobbet och det var fullt av härliga pasteller. Även om jag själv inte är en pastellbrud så är det ett säkert tecken på att vi går mot ljusare tider och det gillar jag.
 
Något som däremot inte var pastellfärgat utan riktigt härligt rött var rostbiffen som vi gjorde till nyår. Eller vad säger ni om detta?
 
 
En nätt liten stek (4,5 kg!!!) av högrev bands upp och bryndes runt om. Grönsaker (morot, lök och rotselleri) lades i botten på en ugnsform tillsammans med ett par paket bacon och en flaska rödvin. Steken ovanpå med köttermometer i den tjockaste delen. Sedan fick den stå i ugnen (ugnstemperatur 80 grader) i cirka 10 timmar, dvs när termometern visar 63 grader som innertemperatur på köttet. Quality takes time :-)
 
Vill man inte ha så rött kött så går det så klart att dra upp temperaturen några grader till. Men det verkar onödigt tycker jag :-)
 
 
Såsen gjordes av rödvinet + grönsakerna som gosat i ugnen med rostbiffen. Ner med rubbet i en panna och koka en kvart eller så. Sila av det och koka igen. Tillsätt lagerblad och kanske en skvätt sherry om det finns hemma. Eller nåt annat gott. Nu ska såsen reduceras ner så att smakerna koncentreras. Smaka av med lite grädde och en ordentlig klick smör.
 
Alltså precis samma tillvägagångssätt som till annandagens oxfilé med andra ord. Och om någon undrar: Svar ja. Högreven BLIR mör av så många timmar i ugnen. Visst, det är delar i köttet med senor, det kommer man inte ifrån. Men det är ju bara att skära bort dem på tallriken :-)
 
Bli nu inte avskräckt. Allt sköter sig själv när man väl är klar med den där kvarten från början. Och en mindre köttbit av family size är säker klar på "bara" fem timmar :-)

Pekingsoppa á la Pernilla

Vintertider är ju sopptider, eller vad säger ni? Komma in efter en dag i pulkabacken och äta en rykande het soppa och bara njuta. Nu tänkte jag bjuda er på ett recept som jag aldrig har lagat själv. Men jag har i alla fall ätit det :-) Det är min syster Marie som brukar laga detta, och det gör hon med den äran. Hon har i sin tur fått receptet av en kollega. Tack Pernilla (lite så där i andra hand) för ett toppenrecept.
 

Pekingsoppa 6-10 port.
Denna soppa smakar verkligen som den gör på chinarestaurangerna! Propotionerna nedan gör den till en soppa med "mycket innehåll" så detta är snarare en middagssoppa än en förrättssoppa. Syrran har dessutom minimajs i sin version (som framgår av bilden, men inte av receptet!)

1 kilo kycklingfileèr el. 2 grillade kycklingar
2 stora purjolökar
2 burkar smala bambuskott (mr cheng)
(ev. vattenkastanjer & morötter)
1 flaska chilisås felix
2 hönsbuljongtärningar
lite soja
2-3 msk sambal oelek
c:a 2 liter vatten
maizena
lite socker
 
 
Gör så här:
  • Tärna kycklinfileèrna, och småkoka 10 minuter, eller dela den grillade kycklingen
  • Under tiden: bryn purjolöken, häll i chilisåsen, bambuskott, buljongtärningarna, Sambal oeleken soja m.m
  • Häll i vattnet o låt koka upp, sila kycklingen från vattnet den kokat upp i.
  • Nu småkokar allt, så red av med maizena (c:a 1/3 förpackning bör räcka).
  • Smaksätt eftersom till en bra smak, tillsätt även lite socker, så den blir både stark o söt.
     

Januari börjar året, februari kommer näst

...och helt plötsligt inser man (läs: jag) att oj, vad tiden går fort. Snart är det nytt år igen... I år har jag inte avlagt några nyårslöften. I år heller ska jag kanske säga. De brukar ändå aldrig hållas. Men tankar om att kanske leva lite bättre, lite smartare och lite sundare finns där i alla fall.
 
2013 vill jag skaffa mig lite bättre rutiner. Men det är -som sagt- inga nyårslöften...
  • Som fredagsrutin på jobbet: Göra en grov prioritering över kommande vecka. Men även fila på småsaker som att städa av skrivbordet. Diska thekoppen när jag går hem. Fylla i statistik och tidrapportering och uppdatera nästa veckas almanacka. Sånt gör att det blir MYCKET enklare att kliva upp ur sängen på måndag morgon.
  • Äta mer och bättre mat. Om man tittar på senaste tidens blogginlägg så kan man kanske få intrycket av att jag inte gör annat än att laga mat. I vardagen så äter jag en byggjobbarportion med mat till lunch, och tar en macka/yoghurt till kvällen. Det är ju så tråkigt att laga mat till sig själv... Men jag lagar väldigt gärna mat när någon annan kan klappa mig på axeln och säga "åh vad gott". Nån som känner igen sig... :-)
  • Röra på mig. Jag vill verkligen komma igång. Då kanske den där förbannade tröttheten ger med sig också...
  • Få saker gjort. Istället för att titta på dem och hoppas att saker och ting ordnar sig om jag ignorerar det tillräckligt länge. Men jag är 34 år gammal, och jag borde faktiskt ha förstått vid det här laget att tvätt inte tvättar sig själv. Och att lådor med julpynt inte på något magiskt vis transporterar sig ner i förrådet av egen maskin.
  • Lite roligheter måste också få plats: Prioritera keramiken. Ibland är jag för trött när jag går ifrån jobbet, och hoppar helt enkelt över det. Men jag vet ju att jag kommer att vara så mycket gladare och så mycket mer energifylld in the long run om jag går dit istället för att gå hem och sätta mig i soffan och stirra.
Håll en tumme för mig. Jag tror att jag kan behöva alla tummar ni kan erbjuda - i alla fall för att greja punkt 1 - 4. Jag lovar att hålla en tumme för dig i retur :-)

Vilket skämt??

Nån mer än jag som hatar väckarklockor efter en lång ledighet? När väckarklockan ringde nyss så trodde jag att det var ett skämt. Jag HATAR mornar.
 
Det hjälps liksom inte att jag verkligen gillar mitt jobb. Det gör inte den här detaljen med mornar roligare. Vill inte ens tänka på hur drygt det skulle vara om jag INTE gillade jobbet....
 
Det är tur att jag jobbar i en grupp med fantastiska människor. Som jag ser fram emot att träffa efter ledigheten. Annars hade jag nog dragit täcket över huvudet och somnat om.
 
Ha en bra dag!

Eftersom allt blir godare med bacon!

Kolesterolfrukost i soffan. Har sällskap med favvokillen André Pops. Sämre sällskap kan man ha på en söndag, eller hur? Idag är det alldeles för mycket att titta på på TV:n för att jag ska ha tid med matlagning, så det fick bli något som sköter sig själv i ugnen.
 
 
Värm ugnen till 200 grader. Smörj under tiden en muffinsform i plåt och klä hålet med två skivor bacon per hål. Tryck i en skiva formfranska och knäck i ett ägg i brödgropen. Lite kryddor på toppen (jag hade Herbamare på den ena och chiliflakes på den andra) Efter 10 minuter i ugnen så är mitten av äggulan fortfarande rinnande, men ytterkanterna har fått lite konsistens. Jo just: jag hade en liten klick ketchup under ägget i en av dessa, men jag tyckte att det var godare utan. Å andra sidan är jag en sån person som enbart använder ketchup när jag lagar köttfärssås, så det är ju en smaksak....
 
 
Faktum är att jag blev lite inspirerad igår när jag såg Linda/Kryddburkens inlägg på FB. Men eftersom det inkluderade en kavel, och jag var ute efter något snabbt så struntade jag i att kolla vad hon hade hittat på och lekte lite istället. Idag såg jag att det inte alls inkluderade bakning, utan bara kavlade brödskivor och lite annat. Så HÄR ser hennes variant ut.

Flötgröt = färdig drinkmix, direkt från frysen!

Förut så fanns det koncentrerad juice i frysdisken och hos Glassbilen, tror att det var MinuteMade som gjorde dem. De försvann från hyllorna för säkert 10 år sedan vilket är synd. Man kunde nämligen göra världens godaste drinkar på dessa. Hemma hos oss gick det under namnet Flötgröt (fråga mig inte vad det betyder eller var namnet kommer ifrån - jag har ingen aning!)
 
Men eftersom det inte längre går att få tag på den frysta juicen så har det inte blivit av på väldigt många år. Ja jag vet att man kan använda koncentrat på tetra, men den har inte samma syra... Dock blev jag sugen på att göra en annan frysgrogg. Är det illa när det är min 8-årige systerson som inspirerar till detta? Jo kanske.
 
Men nej då. Det är inte så illa som det låter. Så här var det: Systersonen gillar att pyssla i köket, precis som sin mor, sin mormor och sin moster. Så till julaftonskvällen hade han fixat iordning en sorbet som han bjöd oss på. Granatäpple, mango och jordgubb. Supergod var den. Måste dessutom få säga att jag är grymt imponerad av honom som ordnar det med egenkomponerat recept och allt.
 
Alla vi vuxna runt bordet tänkte samma sak när vi smakade: Flötgröt! Attans så god hans sorbet skulle göra sig som grogg :-) Så häromdagen slängde jag ihop en laddning med utgångspunkt i systersonens sorbet.
 
 
Flötgröt 2013
250 gram mango (tärnad)
250 gram granatäppelkärnor
250 gram röda vinbär
100 gram hallon
1 dl vit sirap/strösocker (jag hade inte strösocker hemma. Skumt!)
1 tsk vaniljsocker
4 dl mycket starkt Earl Grey
 
75 cl sprit
 
Gör så här:
  1. Häll det varma thet över frukten. Tillsätt vit sirap/socker och vaniljsocker
  2. Mixa rubbet och passera genom en sil. Mät upp det, det borde vara runt 8-9 dl.
  3. Blanda med spriten. Smaka av så att det är lagom sött, men fortfarande syrligt.
  4. Häll upp allt i en stor burk (gammal glasslåda eller nåt) och ställ in i frysen. Detta blir nu nån form av inte helt stelnad sorbet.
  5. När det är dags för en drink: lägg ett par skedar i ett glas och häll på fruktsoda (eller mineralvatten för den som vill ha en frächare drink)
Går så klart att variera hur mycket som helst. Kör favoritbären och favoritfrukterna och anpassa sockermängden beroende på hur söta bär som används... Om man har bär/frukter som inte innehåller så mycket kärnor så går det så klart åt lite mindre än ovanstående mått - det blir ju en del svinn när man passerar frukten. Man kan ju även ersätta en del av frukten med juicekoncentrat.
 
Testa vettja! Eller spara receptet och gör det till sommaren. För det är väl värt att testas :-)

Shots med snickerssmak = MUMS!

 Fredag igen och jag måste komma med ett snabbt och enkelt tips inför eventuella roligheter som kanske kommer att äga rum i helgen, nämligen Snickersshots.
 

Superenkelt verkligen. Hälften Kalúha, hälften Frangelico. Lite salt. That's it. Jag gillade det skarpt, och skickar ett stort tack till Björne och Fredrik, både för att ni bjöd på shots och för att jag fick veta hur man gör dessa godingar :-)

Frozen Cheesecake á la Karro

1999 bodde min vän Karro hos mig i några månader. En morgon vanknade jag ur en väldigt trevlig dröm (som inkluderade Jon Bon Jovi) av att det slamrade i köket. Är lite bitter över att aldrig få veta hur drömmen hade slutat om jag fått sova vidare, men resultatet av skrammlet var en Frozen Cheesecake, och så fort jag smakat cheesecaken så var Karro förlåten för att hon väckt mig.
 
Sedan dess har det varit en stor favorit. Av två anledningar egentligen. För det första för att det är så jävla gott. Men sen för att det går att förbereda så att man slipper fixa just den dagen man bjuder på mat.
 
Frozen Cheesecake hamnade på nyårsmenyn. Vi gjorde den i portionsskålar i plast - betydligt enklare att hantera när man är många. Men receptet nedan är anpassat efter en vanlig normalstor springform.
 
 
Frozen Cheesecake á la Karro
Det blir en hel del disk när man gör cheesecake. Men det är det värt, det blir såå gott.

100 gram Philadelphiaost
1 nypa salt
1 msk vaniljsocker
2 dl socker
3 äggvitor
3 äggulor
3 dl grädde
 
Digestivekex
 
Gör så här:
  1. Vispa äggvitorna hårt med lite salt
  2. Vispa grädden hårt i en ny skål.
  3. Vispa äggula, vaniljsocker och socker i en tredje skål. (Typ den största skålen du har) Blanda ner Philadelpian och blanda tills allt är slätt.
  4. Vänd ner grädden i ägg/socker/philadelphiablandningen. Vänd sedan ner äggvitan försiktigt så att så mycket som möjligt av luften bibehålls.
  5. Häll upp i en springform med löstagbara kanter (eller portionsformar)
  6. Frys i minst 4 timmar innan servering. Ta fram ur frysen en kvart innan servering.
Serveras med mosade hallon, eller något annat gott :-)
 
 
Till nyårsfesten gjorde vi 16 portioner enligt ovan, och då krävdes det 1,5 sats av ovanstående recept. Spritspåse underlättar om man vill undvika kladd på kanten av formarna. 500 gram hallon gick åt till att bottna formarna - men som en reminder till nästa gång - och ett tips till er: Servera hallonsåsen på sidan om, eftersom hallonen tar mycket längre tid på sig för att tina än vad själva cheesecaken gör.
 
Edit, kommentar från Åsa (som var den som tillsammans med mig stod för matlagningen till festen): Fick ett tips av min kära matlagningsfanatiker till syster. Man kan ha i gelatin i hallonen, då fryser dom inte till en isbit i botten av formen.

Bloggåret 2012 (part 2)

Hej då 2012, välkommen 2013. Igår bjöd jag på en "årskrönika" med ett gäng inlägg från förra året. Innan jag lägger 2012 till handlingarna så tänkte jag presentera lite statistik också.

Även i år har det trillat in besök från i princip hela världen (86 länder) och hade det varit lite mer besök ifrån Afrika så hade världskartan varit i princip komplett :-) Utöver Sverige så är Finland och USA flitigst förekommande här.  Mer udda engångsbesök kommer ifrån Aruba, Tunisien och Georgien.

Kartsummering från Google Analytics

Diagram över besökare från Google Analytics. Hrmm... Varför är det så mycket mer besök i slutet av året?

Totalt antal besök:
67.804 besök (perioden 2012-01-01)
55.162 besök (perioden 2012-09-08)
Jfr 2011: 23 363 besök (perioden 2011-09-08 - 2011-12-31)

Flest besök på en dag: 
1 148 besök, måndagen 5:e november
Jfr 2011: 473 besök, söndagen 27:e november (första advent)

Det blir kanske en lite skev jämförelse
eftersom jag inte hade Google Analytics hela året. Därav att jag skriver septembersiffrorna också. Dessutom: detta var första gången som jag bloggade hela året (nåja) och jag har gillat. det - även om jag led av bloggtorka emellanåt.

Bloggens glansdagar är så klart fortfarande hösten och vintern. En sak som varit annorlunda i år jämfört med tidigare år är att ni fortsatt komma hela december ut. I normala fall så brukar folk (och jag med) bli upptagna med verkliga livet i december, och det brukar definitivt visa sig i statistiken. Bloggbesökande är inte det som ligger högst på listan då. Men i år har ni hängt kvar, och det har glatt mig varje kväll. Men hörrni? 32.000 fler besök under perioden september till december??? Vad hände? Har jag skrivit så mycket bättre i år jämfört med förra året? Eller är det kanske som så att fler personer hittat hit eftersom det inte ENBART pågår jul här?

Låt oss titta på lite sökorden, så ska vi se om vi kan bli klokare:
Det mest googlade sökordet var Tomtens Dotter och olika varianter på detta. Runt 2 300 besöka hittade hit på det viset. Men annars så är det, precis som förra året, pepparkakshus (861) och slånbärslikör (296) som ligger i topp. Julblogg/julbloggar (188+38) och julstrumpa/julstrumpor (208+46) ligger också högt. Men det sökord som glädjer mig mest är Kramforsbullar med 136 sökningar. Har jag skapat ett begrepp måntro?

Så... Enbart julrelaterade sökord. Har ni någon aning om vad besöksökningen beror på så får ni gärna tala om det för mig :-)

Vilka är de mest lästa inläggen då? Ja, som ni kanske kan gissa av sökordsstatistiken ovan så... Inlägget om pepparkakshus är även i år det mest lästa inlägget med 2727 träffar. Men därefter så är det bara inlägg från 2012 i topp.
Saffransbullar med mandelmassa och apelsin. 1508 sidvisningar.
Rocky Road Fudge. 1477 sidvisningar.
Saffransbullar på Kramforsvis, 1259 sidvisningar.
Förvånande nog så hann Slowcooked oxfilé med duchesspotatis ta sig in på topp 10 med 750 sidvisningar. Detta trots att det bara hade 36 timmar på sig... Kan man gissa att folk letade sista-minuten-inspiration till nyårsmiddagen? :-)

Vet ni vad jag gillar mest med att blogga, förresten? Det är kommentarerna. Unikt va? Näe inte mycket. Men det värmer. Det värmer som bara den. När ni ger positiva hejarop om något jag keramikat eller pysslat. Eller när ni kommer tillbaka och berättar att ni testat något recept här och att ni gillar det. Herregud så fånigt glad jag blir då! Eller när ni frågar om saker. Som om jag skulle vara nån auktoritet haha. Jag är ju bara en julgalning som gillar att dricka glögg och koka kola liksom.

I alla fall: Tack för att ni finns ♥ Utan er så skulle det inte ens vara hälften så kul att blogga som det är! Nu är det dags för 2013 och jag hoppas att det blir ett bättre år än 2012. Nu menar jag inte att 2012 har varit dåligt. Inte på något sätt faktiskt. Men det verkar dumt att önska sig något som är sämre än det man har haft, eller hur? :-) Jag önskar alla er som läser detta ett riktigt underbart 2013!


Bloggåret 2012 (part 1)

Så var 2012 ett avslutat kapitel och idag är det första dagen på 2013. God fortsättning på er, och hoppas att ni hade en riktigt bra nyårsafton. Hoppas att jag själv hade en bra nyårsafton för den delen, eftersom detta är ett tidsinställt inlägg :-)
 
Tänkte sammanfatta året som gått: 2012 har varit ett bra år. Det har hänt en hel del roliga saker, och vissa av dem har jag delat med er. Tillexempel har följande saker skett:
 
 
Är det inte fantastiskt vackert med vinterklädda björkar? Detta foto tog jag när jag var på väg från min syster efter uppesittarkvällen.
 
I januari åkte jag skridskor med Eva och Lucas. Sen kokade jag päronsylt som är god både till pannkaka, morgonfilen och ost. Dessutom fick ni en rapport från en strippstång också :-) Det viktigaste som hände i januari var dock att Eva släpade med mig på keramiken. Åhh vad jag gillar det.
 
I februari hände knappt ingenting på bloggen förutom en grej: Jag var ute på en synnerligen intressant bussresa. Näe det var lögn. Men jag befann mig på en buss i alla fall. Tills jag blev avvisad av väktare vill säga... Vad som hände resten av februari minns jag faktiskt inte.
 
I mars var vi i Egypten och besökte bland annat Egyptiska museet och pyramiderna. Äntligen. Sen började förberedelserna inför påsken också, och jag visade upp mina äggskal i keramik.
 
I april firade vi påsk hemma hos mig. Jag överraskade vännerna med muffins i riktiga äggskal. Vi firade även min mamma som fyllde 60 år med massvis av mat och dryck, bland annat DENNA smaskiga förrätt
 
I maj var Mia och jag på Jakob Hellman. Konserten var slutsåld, men vi lyckades planka oss in och det var tur, för konserten var underbar. Sommaren började närma sig och det var skönt att sitta på uteplatsen med fötterna i Kockumsbaljan.
 
I juni var det dött på bloggen. Men jag visade upp en av de bästa julklapparna jag fått i hela mitt liv. Dessutom befann jag mig som vanligt på Sweden Rock Festival, men det fick inte vara med på bloggen tydligen.
 
I juli däremot... Då hade jag kommit igång. Ska man fira Jul i Juli så ska man ju göra det just i juli :-) Sen funderade jag på om det beror på arv eller miljö att man blir som man blir... Jag gissar på en kombination. Vad säger du, mamma?
 
I augusti var det syltande och saftande för hela slanten. Och OS så klart. Men det bloggade jag inte om.
 
I september släppte de smaken på både årets Blossa och årets Julsnaps. Jag fick vara där och smaka.
 
I oktober flyttade sötaste kakburken hem till mig. (det blir så när man är hemma och är sjuk halva månaden och surfar, sufrar, surfar...) Och du, om du fick en OnePiece i julklapp så borde du läsa detta inlägg :-)
 
I november tjatade jag sönder er om världens godaste saffransbullar. Sen var vi på Skansen och julbloggsträff. Stoppa korv fick vi göra! Det var så himla kul att träffa er!! Jag och Åsa gjorde polkagrisar. Sen spanade jag in designade julgranar i sällskap med Helly och Sanna.
 
I december... Tja vart börjar vi? Jag och Mia tillbringade en underbar helg i Lübeck, bland annat besöktes en julkulebutik som var HELT underbar - och fick mig att pynta om hela mitt vardagsrum när jag kom hem... Resten av hemmet julpyntades, och ni fick se köket och granen. Glöggfest som vanligt på andra advent. Firade jul så klart, men det har jag inte ens hunnit skriva något om ännu. Det kommer...
 
 
Den snyggaste bilden på mig under året togs i juli månad, inför Mikis och Stefans bröllop.
 
Önskar er alla en riktigt härlig start på det nya året!

Jultoppen - Julbloggar & Julklappstips
Matbloggstoppen Besökstoppen