Pyramider, sfinxen och galna trafikanter

Kairo var det ja! Mina vänner och övriga utflyktande resenärer fortsatte vidare till en papyrustillverkare. Jag ville stanna på Egyptiska museet, så vi splittade upp oss. De åkte vidare, jag käkade lunch och tog ett varv till. Sen bar det iväg till Kahn El Khalili.

Kahn El Khalili
är en stooor bazar i centrala Kairo. Den har funnits i 700 år, och det sägs att den inte varit stängd en dag sedan dess. Fashinerande ställe, ett myller av gränder, inomhus, utomhus, skräp blandat med fynd och finare guldbutiker med air condition. Dock kändes det lite jobbigt att gå omkring där som ensam tjej. Vet egentligen inte varför, men det slutade med att jag hittade ett mysigt fik vid Al Hussein-moskén. En timme senare dök vännerna upp och då blev det betydligt roligare att promenera omkring. Lite shopping blev det: en ny chicha fick följa med mig hem.



Dagen efter var det dags för ytterligare en höjdpunkt: vi begav oss till Gizehplatån för att besöka pyramiderna och Sfinxen.



Herregud vad stora pyramiderna är! Även om man VET att de är enorma så förstår man inte (i alla fall förstod inte jag) hur stora de är innan man står intill dem.



Hittar ni ens åt mig på bilden? Jag kände mig rätt liten om man säger så...
Dessutom: ta en titt på stenarna i framkant på bilden. Något som stått i 4500 år. Det som nästan är mest fashinerande är att de inte använde murbruk.

Vi var in i Keopspyramiden och det var en fantastisk upplevelse. Ingången till pyramiden är inte den rätta öppningen, utan den höggs upp av arabiska plundrare och är bara en ruffig uthuggen gång. När man sedan kommer in i den rätta gången är det storslaget. Taket är ett mästerverk. Och som vanligt får man inte fotografera, men klicka HÄR så fattar ni...

Vidare till Sfinxen. Noslös och skägglös. Det sägs att Napoleons soldater övade prickskytte mot näsan, men hurvida det är sant vet jag inte. Skägget däremot, det bor på Brittish Museeum.



Tutmosis, son till Tutmosis II, sov vid sfinxen en natt för ungefär 3500 år sedan. Sfinxen var då i princip helt täckt av sand, bara huvudet stack upp. I en dröm talade sfinxen till honom och bad om att få sanden bortforslad. I gengäld skulle sfinxen se till att Tutmosis blev farao. Så blev det, och Tutmosis blev den tredje faraon med det namnet. Mellan sfinxens framtassar finns Tutmosis "drömstele" som återberättar historien.


Mia, jag, Andreas, Christer och Petra

Därefter drog vi vidare. Fick se Nilen för första gången. Eller rättare sagt; fick INTE se Nilen... Vad vi såg var ett sopberg. Det flöt skräppåsar som låg så tätt att det enbart såg ut som en soptipp. Man såg inte vattnet överhuvudtaget. Ser ni den döda hästen som flyter där? Nej, jag missade den. Hann dessutom inte ta några kort.

Vi åkte till den kristna delen av Kairo och besökte några kyrkor med fantastiska mosaikarbeten. Sedan vidare till Citadellet. Där hade man en fantastisk utsikt över hela stan.



Därefter vidare tillbaka "hem" till Sharm El Sheik. Det var då vi upptäckte hur galen trafiken är. På en trefilig motorväg kan man trycka in fem bilar i bred. Så då gör man det. Dessutom var det tydligen slut på bensin i så gott som hela Kairo. Ungefär hela stan köade till en och samma bensinmack. Och ville man nånannanstans fick man köra på gräset.


Suddig bild tagen genom rutan på en skumpande minibuss.



Denna bild (och några ännu suddigare) tog jag när vi färdades i cirka 120 km... När grabbarna upptäckte att jag tog kort började de vifta och vinka och stoja. Jag fick lite panik och tänte att Hjälp - någon av dem kommer att ramla av snart! Inshallah! men det gick bra! Tydligen ville Allah att de skulle fortsätta leva.

Ungefär sju timmar senare var vi framme på hotellet igen. Trötta men glada. Summa sumarum en mycket bra utflykt.


Thairöding

Sara är på besök igen, och det firas med god mat. Jag är fortfarande hemma och är sjuk, så mina smaklökar vill hellre ha starka smaker än milda och fina. I frysen finns pappafiskad röding.



Thairöding á la Erica
1 kg röding (som sedan filéades av en inkompetent Erica - och därmed blev betydligt mindre...)

Marinad
1 tumstor bit ingefära, finriven
5 rejäla vitlöksklyftor, pressade
1 röd chili, finhackade
2 msk soja
2 tsk sesamolja
1 pressad lime
2 tsk strösocker eller honung

Gör så här:
Blanda alla ingredienser till marinaden. Kladda in firren med marinaden och sätt in den i ugnen. 175 grader i ca en kvart, men det beror så klart på tjockleken på fisken.

Om man inte utrustat sig med en pappa som fixar och fiskar fina fiskar så funkar det så klart precis lika bra med lax från frysdisken.

Äggskal i keramik

Kommer ni ihåg dessa? Nu är de färdiga och pryder mitt köksbord. Inte perfekta, vet inte varför glaseringen inte blev bra. Men å andra sidan så är det ju massvis med saker som jag inte förstår, så det gör ingenting. De blev fina ändå, och jag är nöjd!


Påskliljor i ett skal. Murgröna och våreld i nästa. Peps i det tredje.


Hade gärna velat ha dem lite vitare, men man tänker inte lika mycket på det när skalen har innehåll i sig som tur är!


Egyptiska museet

Vi tog en arrangerad tripp till Kairo för att bland annat besöka pyramiderna och Egyptiska museet. Kairo var en galen stad. Tät, intensiv, smutsig men ändå charmig på något sätt.

Drygt 8 timmar i en buss. Försöka sova lite eftersom vi åkte 01.20 på natten. Inte helt lätt, men det gick. Turistbussar måste färdas i konvoj med beväpnad poliseskort, så det tar sin lilla tid.



Strax innan 10 anlände vi till Egyptiska museet. En av mina stora drömmar i livet. Museet ligger mellan Tahirtorget, där demonstranter 14 månader efter revolutionen fortfarande tältar och en byggnad som blev totalt utbränd - minns dock inte om det var makten eller demonstranterna som häckade här. Anyway: snacka om kontraster.



Som vanligt får man inte fotografera inne på museet, men det fanns en hel del föremål utanför som råkade ut för min kamera: 





Det var fantastiskt, men ändå inte. Här har man tillgång till några av de mest fantastiska arkeologiska fynden i världshistorien, men de presenteras så dåligt. Vi är ju vana vid strukturerade museum, tematiska utställningar, bra beskrivningar av föremålen och kanske även lite om tidsperioden. På Egyptiska museet kändes det tyvärr mest som om saker och ting var utställda där de fick plats. Nej, det fanns några "epok-rum", bland annat från de faraoner som regerade under pyramideran, ett från Amanaperioden och ett från tiden med alla olika Tutmosis-faraoner. Kanske en tredjedel av föremålen var skyltade.

Ett av de föremål som fashinerade mig mest var Skrivaren från Saqqara. Otroligt vacker, och jag har tittat många gånger på honom i en av alla mina egyptenböcker. Att helt plötsligt ha honom framför mig var stort. Riktigt stort. Ögonen är så otroligt levande - de är gjorda av nån halvädelsten, minns inte vilken. 

Och nu övergår vi till bilder som jag ärligt stulit från stora wida webben - som sagt, fotoförbud råder på museet!
 


Det som var strukturerat var utställningen med Tutanchamuns föremål. Alla känner ju till guldmasken och hans sarkofager. Men i mina ögon är tronen det fynd som slår alla andra. Gör en bildgoogling på Tutanchamun Throne och se vad jag menar vettja. 
 

Tutanchamun och hans fru Anchesanamun är avbildade på tronens ryggstöd. Inavel var poppis på den tiden och som så många andra regentpar var de syskon.


Tutanchamuns kanopkärl i alabaster. När man balsamerade den döda kroppen tog man ur lever, lungor, magsäck och tarmar och förvarade dem i kanopkärl. Hjärnan togs också ut, men den hivades, herregud vad ska man med en sån till i livet efter detta? Däremot var hjärtat viktigt, det fick vara kvar i kroppen.

Brist på struktur eller inte - det var en fantastisk upplevelse! Jag rekommenderar verkligen ett besök där.


Gott i påsk

En vecka kvar till påsk. Normalt sett åker jag hem till norr och familjen, men i år blir jag kvar i Stockholm. Tänkte bjuda hem några vänner på middag på långfredagen och jag har börjat kolla runt lite efter godsaker.


Hittade fina "sunny side up-ägg" hos Mia Öhrn. Foto: Ulrika Pousette 



Supersöta marängkycklingar som jag hittade i min inspirationsmapp. Inte en susning om vem som tagit bilden, men recept och tillvägagångssätt hittas bland annat hos Husligheter.

Minns även ett år när mamma gjorde chokladägg. Vanliga äggskal som "diskades" och sedan fylldes; först med ett hårt skal av smält choklad, och sedan fylldes med en tryffel med hackade nötter. Därefter slog hon in äggen i färgglad folie och la i en korg. Så gott, så fint men väldigt mäktigt.


Sjukstuga

Här ligger jag i soffan med halsduk, filt, the och hockey på TV:n. Förhoppningsvis blir det inte alltför spännande idag - helst av allt skulle Färjestad göra 7 mål i första perioden, sen kan jag bara njuta av de följande två.

Igår blev jag helt plötsligt dyngförkyld. Jobbade idag, men pallade till lunch innan jag insåg att det nog är bäst att gå hem - jag ska nämligen hålla i en utbildning imorgon, så då MÅSTE jag vara på plats, förkyld eller ej. Har i alla fall ingen feber, men det känns bannemig febrigt ändå. Alternativet är att jag kommit in i klimakteriet, vilket jag betvivlar starkt.

Suck.

Nåväl. Tre liter the, mjölk och eukalyptus och sen ska det nog bli människa av mig med.


Kryddburkar från Kryddburken

För några veckor sedan var jag med i Kryddburkens stora fem-års-firande-utlottning. 629 förhoppningsfulla deltagare och jag hade turen att bli en av vinnarna :-)

Nu har vinsten landat och jag är lycklig ägare till 6 kvarnkryddor från Jamie Oliver som Toja Import har donerat. Man tackar!


Från vänster till höger:
Szechuan pepper, chili and ginger salt.
Pink himalayan salt
Tellicherry black pepper
BBQ seasoning
Chili salt
Thyme, lemon ant bay salt

Jag har ännu inte hunnit testa någon av dem, men om vi säger som så: Jag älskar chili. Jag älskar ingefära. Svartpeppar och salt är ju kryddornas grundstenar och timjan är min favorit bland örtkryddorna. Så det kommer att bli toppen :-)


Blommigt och grusfritt


Reserapport: Sharm El Sheik

Nu är jag hemma igen efter en vecka i Sharm El Sheik. Vi har haft det fantastiskt bra! Vi hamnade iofs på ett ganska skabbigt hotell, men man får vad man betalar för. Vi gav 3700 kronor för en vecka, så det var helt klart värt pengarna.

Hotellet:
 Hotel Halomy är litet och slitet, men rätt charmigt och ligger vackert till. Högt med utsikt över hela Naama Bay. Poolen var iskall, maten var dålig. Men personalen var trevlig. Det märktes att de försökte göra det bästa av vad de hade att tillgå. Speciellt städaren, som dessutom gjorde de mest fantastiska kreationer av handdukarna i princip dagligen.


Handdukskrokodil :-)

Naama Bay: Stället är helt uppbygt för och av turismen. Innan 60-talet fanns det i princip ingenting där, idag ligger hotellen staplade ovanpå varandra. Restauranger, fik och souvenirbutiker varvas om vartannat. Rent krasst är det som vilken annan turistort som helst, men med VÄLDIGT ihärdiga försäljare.


Naama Bays kulinariska centrum: KFC, Pizza Hut, TGI Fridays och lite längre till höger: Hard Rock Café.

Maten: Positivt överraskad! Jag har hört folk som sagt att När jag var i Egypten levde jag på bananer i två veckor, för maten var så äcklig. Stämmer delvis. Ärligt, när de försökte laga västerländsk mat var det inte så himla gott. Men den lokala maten var toppen. Och billig som tusan - om man vågade sig bort från huvudgatan. Första kvällen landade middagsnotan på 240 LE för sex personer. Andra dagens lunchnota var 70 LE för sex pers. 1 LE (egyptisk pund) står i ca 1,20 kr.


Festmåltid på beduincafé i Dahab.

Shopping: Tja, det beror ju på vad man är ute efter. Vattenpipor, palestinashjalar och kryddor finns i överflöd. Typiska souvenirer så som Tutanchamunmasker och Nefertitibyster i överflöd. Fejkade Converse för en billig penning. Duger fint åt mig, jag kom hem med massvis med både kryddor och Converse.


Åker ni till Sharm så fall inte för kryddorna i souvenirbutikerna. Shoppa på Carrefour istället. Billigt som bara den och betydligt fräschare än att shoppa ute på gatan.

I kategorin "Världen är liten": Kommer till hotellet. Dumpar väskor och jacka, byter om till sandaler och går ut för att spana in hotellområdet. 25 meter senare hör jag någon som ropar Ica??? Där står en bekant som jag inte träffat på 100 år, trots att vi bor i samma stad. Som sagt: Världen är liten!

Sammanfattning: Om jag ska vara elak är Sharm ett skitställe. Ska man bara åka på en sol- och badsemester kan man hellre åka till Mallorca. Och vill man kombinera sol och bad med utflykter till det historiska Egypten är det bättre att åka till Hurghada, då det ligger rätt nära Luxor. Med det sagt: vi har haft en toppenvecka!

Men även om jag älskar att vara ute och resa så är det fantastiskt skönt att komma hem till sitt eget hem. Dricka kranvatten. Kunna koka the när jag vill. Sova i min egen säng. Duscha i en dusch som har ordentligt med tryck så att schampot blir ordentligt ursköljt.


På väg...



Om någon undrat varför jag inte lämnat några kommentarer senaste veckan beror det på att jag befunnit mig i Egypten. Japp, jag har varit - och är fortfarande - i Sharm El Shejkh i en vecka. Förhoppningsvis har vi haft det väldigt bra. Det vet jag dock ingenting om ännu, eftersom detta är ett tidsinställt inlägg som skrevs redan innan jag åkte. Men nu är resan slut och vi ska strax bege oss mot flygplatsen.

Ända sedan jag var liten har jag varit fashinerad av Egypten. När jag var riktigt liten läste jag ofta "Barna Hedenhös"-boken där de åker till Egypten. I 10-årsåldern trillade jag över ett reportage i nån av mammas veckotidningar där de skrev om Tutanchamuns grav.

Sedan dess har jag varit fast.
Många är de timmar som tillbringats framför Discovery och History Chanel. Många timmar har ägnats åt planerandet av resan. Mycket har försakats eftersom jag har sparat rätt hårt, både pengar och semesterdagar. Jag lovade nämligen mig själv att aldrig åka dit bara på solsemester och utflykt, utan ska det göras så ska det göras på riktigt.

Men vissa löften är tydligen till för att brytas.
Vi har nämligen en vän som jobbar som guide i Sharm för tillfället. Dessutom kör han utflykterna till Kairo. Det var därför ganska lägligt att ta en tripp just nu.

Nån gång i en inte allt för avlägsen framtid ska jag dock göra drömresan.
Tillbringa ett par dagar i KairoEgyptiska museet och även lite tid på Kahn al-Khalili. Åka till pyramiderna, inte bara i Gizeh utan även i Saqqara. Åka båt uppför Nilen (alltså söderut!) mot Luxor. Nu börjar resan på riktigt. Karnak. Konungarnas och drottningarnas dal. Hälsa på hos Hatchepsut. Sen vill jag åka vidare hela vägen till Abu Simbel.

Nån som är sugen på att följa med när det blir på riktigt? :-)


Fredag!

Handen på hjärtat, har inte den här veckan gått väldigt fort? Det är redan fredag, och jag har inte en aning om vart den här veckan har tagit vägen.

När man var yngre gick tiden så långsamt. Man lyssnade på de vuxna som sa att tiden bara flyger förbi och fattade inte ett dugg vad de pratade om. Nu är man där själv. Systersonen fyllde 8 år för några veckor sedan. Hur i helvete gick det till? Han var en bäbis nyss. Det är 23:e mars idag. Jag tyckte att det var alldeles nyss jag stökade undan julen.


Bjuder på ytterligare en solnedgång från utanför mitt fönster.

Nånstans i bakhuvudet finns nån information lagrad som jag inte vet om den är sann eller inte, men ni kanske vet? Jag har nämligen hört/läst att de vackraste solnedgångarna finns i områden med en massa luftföroreningar. Ljuset bryts i partiklar i luften, och i områden med luftföroreningar finns det helt enkelt fler partiklar för ljuset att bråka med. Färgspelet på bilden utspelar sig precis ovanför Bromma flygplats...


Sometimes the best moments...

...in life are the simple ones. Like having cheese doodles and wine. Den texten hittade jag på en tavla för nån månad sedan och tänkte direkt på min vän Niklas. Hans version av en ostbricka består nämligen av rödtjut och ostkrokar.

Två saker som var bra att kombinera: Niklas flytt till en ny lägenhet och min nya hobby. Klart grabben ska ha en ostkroksskål med den (något avkortade) texten, tycker ni inte? En koboltblå skål som bryter av fint mot de gula ostkrokarna. Och en flaska vin och en påse ostkrokar. Det blir en perfekt inflyttningspresent.




Tyvärr går det inte alltid som man tänkt sig.




Skålen sprack i glasyrbränningen :´-(
Tydligen var skålen för tunn och glasyrlagret för tjockt.

Utöver att jobba med själva leran måste jag jobba med min inställning. När saker går fel försöker jag övertyga mig själv om att det nog är bäst så. Att jag kan göra det bättre om jag gör om det. Så nu ska jag göra en ny skål. En tjockare skål. Den här gången ska texten vara på insidan. Det blir bättre. Så får det bli.

Förresten: Säger du ostkrokar eller ostbågar?


Längtar till sommaren

Från jobbet hem till mig är det 9,5 kilometer. På sommaren brukar jag promenera hem nån gång i veckan. Stockholm är en underbar stad på sommaren och förutom de första två kilometrarna och de sista 300 meterna är hela promenaden efter vattnet.

Den sista biten är rakt uppför. Med 9 kilometer i benen är det ganska jobbigt. Då är det rätt oslagbart att komma hem till en uteplats med kvällssol, tappa upp ett fotbad i Kockumsbaljan, se till att det finns vatten, the, ett glas rosé och en bra bok inom räckhåll och sedan njuta.

Det är inte långt kvar nu!


Sandalbränna från förra sommaren

Etthundranio kronor, tack.

Har letat länge efter något att ha på väggen i vardagsrummet och häromdagen sprang jag på något som duger ett tag i alla fall. 109 kronor var den väl värd.



Vet inte vad som hänt, jag har känt mig så sugen på färg sista året. Det är nog Karro som har förstört mig. Tavlan matchar i alla fall mina kuddar och bollar på ett alltdeles utmärkt sätt.



Att något så fel kan bli så rätt!

Jag dricker kopiösa mängder the. Om jag ska definiera vad "kopiösa mängder" innebär i mitt liv så innebär det att jag klämmer i mig ett stort glas per vaken timme ungefär. Jag landar på nånstans runt 4-5 liter om dagen.

Kroppen vänjer sig naturligtvis, och någonstans övergår bruket till ett missbruk. Inte för att det spelar någon roll. Missbruket är billigt och relativt harmlöst, men det är ändå ett gravt beroende. 

Twinings Earl Grey.

Alltid samma sort. Lösthe hemma, naturligtvis. Thepåsar när jag är på språng. I mina handväskor, plånböcker, jackfickor och block med inbyggda fickor för visitkort hittar man thepåsar. Herregud, man vet ju aldrig om det finns the där man hamnar, liksom :-) Åker jag utomlands slänger jag ner ett hundrapack i resväskan.

Trots att jag missbrukat stora mängder av samma märke under de senaste 15 åren händer det ungefär varannan vecka att jag dricker det godaste glaset med the som jag druckit i hela mitt liv.

Men om jag inte får mitt "knark" är det illa. Trött. Men framför allt med en malande huvudvärk som inte ger med sig (om man inte lurar huvudet med the förstås)

Det här jägerthe kommer in i bilden.


Handväska preparerad för fest! Thepåsar är lättviktsgroggvirke - toppen när festen inte pågår hemma hos en själv!

När man är iväg på olika saker är det så klart lite besvärligt att hålla konsumtionsnivån uppe. Kaffe säljs överallt, men the är det klurigare med. I alla fall om man befinner sig på festival. Tur att man bor i husbil/husvagn och kan knalla dit och koka sig en kopp vid behov. 

Nåväl... Sommaren 2008 tror jag. Sweden Rock Festival. Jag sitter utanför husbilen med en kopp the. Thet har stått och dragit lagom länge och svalnat till drickbar temperatur när en bekant kommer förbi.

Elin: Vad dricker du? Dricker du the?
Jag: Ja.
Elin: Dricker du BARA the?
Jag: För tillfället, ja. 
Elin: Du är på festival. Det går inte!

Varpå hon resolut tar sin jägerflaska och häller i en rejäl skvätt i mitt glas. Katastrof! Jag som avskyr jäger! Men det finns ingen tid att koka en ny kopp och vänta på att den ska bli drickbar - det är ju en massa band att titta på, så det var bara och dricka upp skiten. Döm om min förvåning när detta var en av de godaste dryckeskombinationer jag testat.

Sedan dess har jag provat den på ett flertal personer i min omgivning. De flesta är skeptiska som bara den till en början, men när de väl har provat börjar de flesta humma belåtet och instämmande.



Nu är ju Jägerthe inte direkt den mest konsumerade drycken på en rockfestival...
Undra hur många liter öl det egentligen går åt på en 4-dagarsfestival med ca 35.000 besökare? Där merparten av besökarna faktiskt är vuxna (vilket brukar innebära att man hellre dricker öl än starksprit) och där vädret för det mesta är för bra för att vara sant...

Vågar ni er på en gissning? Det gör inte jag, jag kan inte räkna så stora tal utan hjälp av en excelsnurra :-)


Får jag?

Fårskinn är något som är alldeles underbart. I mitt vardagsrum hittar man två Laminofåtöljer och ett annat skinn som ligger över några sittpuffar. De kalla vintrarna överlever jag med hjälp av min fårskinnspäls. Nästa fårskinnsinvestering ska helt klart bli en fårskinnsrumpa! 



Nu har vi barmark och det är dags att börja cykla igen. Men attans så kallt det är att sätta sig på den kalla sadeln! Planen är därför att införskaffa ett sadelöverdrag i fårskinn.

Man kan tydligen hitta dessa på Hötorget, i hörnan uppe vid Konserthuset. Måste sticka dit och spana. Kanske något jag kan stoppa i ett påskägg till mig själv :-)


Härmapa!

Man är ju inte Tomtens Dotter för intet. Mitt i all vår och den stundande påsken kände jag att det blev dags för lite julpyssel. Nämligen en julegris.

Grisen har jag spanat in i en av mammas alla pysselböcker. Varit sugen på att göra den i flera år, men konstaterat att den är lite för stor för att göra i Cernitlera (såvida man inte vill bli ruinerad förstås) och att trolldeg (som bokens gris är gjord av) och jag aldrig har samarbetat vidare värst väl!



Nu är han gjort i riktig lera. Helt nöjd är jag inte, men när han är doppad i rosa glasyr blir det nog bra :-)


Vissa saker betalar man gärna pengar för!

God mat, resor, pysselprylar, kläder, plantor till uteplatsen eller varför inte nya skor? Jag var ute och shoppade dessa raringar för några dagar sedan, men det är inte riktigt säsong ännu.



Andra saker är inte lika kul att lägga pengar på. Tvättmedel, snabbmakaroner, blomjord och tamponger bara för att nämna några exempel.

Tänkte därför komma med ett litet tips om hur i alla fall en av ovanstående tråkigheter kan bli gratis, nämligen tampongerna. För en tid sedan registrerade jag mig på sidan www.tamponsforfree.se. Man får fylla i lite frågor om sig själv och sen får man gratis tamponger i brevlådan en gång i månaden. Utskicken finansieras så klart genom reklam och asken som skickas hem har reklam tryckt på förpackningen. Men vem bryr sig? Efter utskicket får man ett formulär på mailen med några frågor som ska besvaras. Tar ett par minuter. Max.

Så om du, liksom jag, hellre får dina tamponger gratis så rekommenderar jag att du  klickar dig vidare redan nu.


Sex laxar i en laxask

Idag bestämde jag mig för att vara lite lat. Jag hade bakpotatis hemma sen tidigare, och eftersom jag skulle iväg en sväng efter jobbet nöjde jag mig med en färdigköpt röra. Affären hade erbjudande på röror från Kosterfiskaren, så en skagenröra och en laxröra fick följa med hem.



Det fick bli laxröra till bakpäran. Gott som bara den. Sen gjorde jag misstaget att läsa innehållsförteckningen.



Vi vet ju att ingredienserna står angivna i den ordning de förekommer; mest går först. Döm om min förvåning när laxröran endast innehåller 6% lax. Vilseledande produktnamn, eller vad säger ni? Crabfishröra med lax vore närmare sanningen.

Okej, jag erkänner (part 1). Jag är bortskämd som fan när det gäller fisk. Mina föräldrar är ett oslagbart team på den fronten; pappa fiskar fina firrar och mamma tillagar dem underbart gott. Jag brukar inte behöva betala för fisk eftersom den simmar omkring gratis i vattnet. De fåtal gånger jag handlar fisk brukar det bli just rökt eller gravad - ofta för att göra en röra.

Okej, jag erkänner (part 2). Jag är naiv och blåögd. Jag vet innerst inne att jag måste vara mer medveten, läsa bättre på innehållsförteckningen för att inte bli sur och vrång i efterhand. Men vad tusan! Om det heter laxröra borde väl ändå huvudingrediensen vara just lax? Blåögd, naiv och godtrogen var ordet...


På dumburken ikväll

Ända sedan Kvällstoppens dagar kvällar för 12 år sedan har jag haft en liten crush på Fredrik Lindström. Det är något i hans sätt att uttrycka sig, att uttala orden som gör att jag dör en smula. På ett bra sätt.

Kvällstoppen var ett alldeles underbart program som sändes på SVT in the year 2000. Tillsammans med Per Sinding-Larsen bjöd de oss TV-tittare på helt sanslösa listor. Programmet hade exakt den humor som tilltalar mig; torr och förklädd till seriös verklighet. Vad sägs om att lista vilka hattar och mössor som är mest rock(här återfinns exempelvis Peter LeMarc och Jamiroquai) eller bästa sättet att formatera ett band (är det bäst att vara syskon, gifta med varandra och så vidare). Samt naturligtvis när de listade det bästa med Tyskland :-)

Jag är så antik att jag har alla avsnitt inspelade på VHS. Enda problemet är att jag inte har nån video längre... Tur att det finns YouTube :-)


Fredrik Lindström reder ut det där med pälsmössor och kvinnliga könsorgan.


...och när PSL ifrågasätter så kan herr Lindström söka stöd i sin premiepensionsstudiecirkel.

Sedan dess har jag följt både Värsta språket och Svenska dialektmysterier med stor belåtenhet. Ikväll startar en ny säsong av det senare. SVT1 kl 21.00.

Jag kommer att titta. Ska du?


Påskigt pyssel

Inte långt kvar innan det är påsk. För den som undrade blev äggen vita, jag glaserade dem igår. En liten påskhöna är också på gång. Men jag kan inte visa upp dem på ett tag, de ska ju brännas en gång till innan jag får plocka hem dem.

Tänkte därför tipsa om andra påskigheter som jag sprungit på runt om i blogosfären...



Bilden ovan är lånad från Ellas Inspiration. Älskar!

Bor du på ett ställe som kommer att ha minusgrader i påsk så tycker jag att du ska spana in redet med isägg som Linda och hennes förskolebarn har gjort. Har du inga minusgrader så kan du istället spana in hennes fina fjäderkranshjärta.

Eller så kan ni knalla vidare till Therese och spana in hennes ris med fina hjärtan. Långt ifrån knalligt färgade fjädrar. Enkelt och vackert.

Ha en fin dag!


Varm choklad

Vårdagar, sitta på uteplatsen med solen som skiner, men att det ändå är så pass kallt i luften att man gärna vill dricka något varmt. Eller när man kommer hem efter en långpromenad och är lite ruggig. Eller när regnet smattrar mot fönstret. Eller när man är ledsen och behöver muntras upp. Eller bara för att det är så gott.



Blanda 2 tsk strösocker med 2 tsk kakao och en skvätt grädde. Rör till en tjock, men slät gegga. Värm 2 dl mjölk och häll på. Frestas inte att röra om, utan låt chokladen stå i nån minut. Då blir chokladmjölken mild, men med små flytande chokladöar att njuta av. Dessutom finns det chokladkladd kvar i botten på koppen som man får äta upp med sked när man druckit upp. Smaskens.



Om man fryser riktigt mycket (visst är det bra med ursäkter ibland?) kan man med fördel spetsa chokladen :-)
Kanske med Baileys och mörk rom. Eller med en skvätt Minttu. Eller göra en Jeans-Jesus, nämligen genom att spetsa med Cointreau och Kalúha.


Idag är det tisdag vilket betyder att ikväll ska jag iväg och keramika. Stackars, stackars mig ;-)


BOCK-lasagne

Recept kan skapas på olika sätt. För min del brukar det oftast ske genom att jag läser kokböcker, bloggar och tittar på matlagningsprogram. Sen sover jag. När jag tar morgonduschen brukar det plötsligt ploppa upp något i skallen som är ett hopkok av de intryck jag tog igår.

Denna rätt skapades på ett helt annat sätt. Jag bjöd nämligen några vänner på middag för någon vecka sedan. Mammas standardröding i ugn med grädde och soya. Pappafiskad röding. Jag tänkte vara lite wild and crazy och lägga till kantareller också så jag fräste upp ett par burkar från frysen.

När måltiden var färdigäten kom jag på att jag glömt bort att tillsätta kantarellerna...

Jaja... Shit happends. Men man kan inte låta kantareller förfaras. Dessutom hade jag färska lasagneplattor och ett par chorizos liggande i kylen. Nu började hjärnan spinna. C för chorizo. K för kantareller. Vad ska man hitta på för att få ihop ordet BOCK? Bacon och Ost så klart.


Inga gamla sega getabockar här inte. Bara godis

BOCK-lasagne á la Erica
De angivna måtten räcker till en form med tre portioner + 5 portionsformar.

500 gram tärnat bacon
200 gram kantareller
200 gram chorizo

1 liter mjölk
2 dl grädde
1 msk dijonsenap
1 msk smör
1 köttbuljongtärning
Salt och vitpeppar
Vetemjöl till redning
50 gram riven västerbottenost

Lasagneplattor.
50 gram riven västerbottenost

Gör så här:

1. Fräs bacon och låt det rinna av.
2. Tärna chorizon och stek den.
3. Fräs kantarellerna.
4. Gör en bechamelsås och smaksätt den med en buljongtärning och lite dijonsenap. Rör ner osten i den färdiga såsen.
5. Blanda bacon, chorizo och kantareller med ungefär två tredjedelar av bechamelsåsen.
6. Lägg ihop lasagnen med bechamelsås i botten, lasagneplatta, BOCK-sås, lasagneplatta, BOCK-sås, lasagneplatta, bechamelsås och toppa med riven ost.
7. Grädda i 200 grader i ca 30 minuter.

När jag gör lasagne passar jag alltid på att göra några extraformar för frysen. Det funkar jättebra att lägga ihop dem och frysa in direkt UTAN att tillaga dem. När det är dags att äta så ställer man in den djupfrysta klumpen direkt från frysen i kall ugn. Slå på ugnen på 200 grader och 45 minuter senare kan man njuta. Det fina med att göra på det här viset är att det faktiskt smakar nygjort. Fryser man in den tillagad så har den en tendens att bli torr.


Nu VILL jag lära mig dreja!

Jag följde ju med min vän och kollega Eva lite spontant efter jobbet och blev keramikbiten. Eva sa lite syrligt när vi var på väg: Jaha, och du vill säkert dreja också? Ja, det vill jag ju! Men jag kände på mig att svaret på den frågan borde bli nej just den gången... Antar att hon tycker att man borde lära sig vissa saker innan man kör igång med drejningen. 

I morse när jag vaknade hade jag planer i huvudet. Nu finns planerna på papper också.


...eller så skulle det kunna stå "Just a spoon full of SUGAR" i bästa Mary Poppins-anda. Eller "Pour some SUGAR on me" och ge den i present till Petra. Eller så behövs det ingen text... Hmm...
 
En droppformad sockerskål med ett hål i mitten och tryckt text på. Problemet är bara att den måste drejas. Vilket jag inte kan. Men jag kan säkert lära mig. Och det innebär ju att jag har tid på mig att fundera på texten. Det var just det där med att jobba på min inneboende optimistkonsult.

Droppen ska vara turkos. Gärna lite "smutsig", det vore fint, och matchar min burk som jag förvarar hårdbröd i. Eller så ska den matcha ljuslyktan jag fick av Eva i födelsedagspresent: vit med prickar på. Nåväl. Jag har tid på mig att fundera på det med.


Fånga ögonblicket

Några minuter efter att jag fångat skuggspelet på väggen kastade jag blicken ut genom fönstret och såg vackraste solnedgången. Skyndade mig ut med kameran = mobilen och så här blev resultatet:


Jag gnäller inte direkt över utsikten...

Men det gäller att passa på!
Nu är det kolsvart, och det pisseregnar!


Skuggspel istället för slutspel!

Förvirrade jag trodde att alla kvartar drog igång idag, men så var det ju inte. Jag får vänta eftersom det bara är två matcher idag... Solen skiner och vips upptäcker man hur smutsiga fönstren är. Men det gör ingenting. Hellre solsken och smutsiga fönster än mörker och rena fönster.



Lamporna och växterna lämnar sköna skuggor på väggen!



5 minuter senare är skådespelet över och hela väggen är täckt i skugga.

Intensiv lördag

Vinterstudion hela dagen. Skidskyttestafetter. Inomhus-VM i friidrott (jag är svag för manligt stavhopp ska ni veta), Holmenkollen. Kvartsfinaler i ishockey. Melodifestival. Nånstans däremellan ska man hinna tvätta, städa och ta hand om allt som inte hinns med under veckodagarna (ni kan bara tänka er hur köket ser ut när man leker med lera...)

Kvartsfinalerna
kommer att bli spännande från första sekund. Färjestad möter HV71. De senaste 10 åren har Färjestad vunnit SM-guld 4 gånger. HV har vunnit 3. Ni ska veta att det är lite jobbigt ibland att vara färjestadare. Att ha såna förväntningar på laget. Mina föräldrar är överlyckliga över att  MoDo tagit sig till slutspel (det var ju ett tag sen...) medan allt annat än att nå finalen är ett misslyckande för oss.


Bilden har jag lånat från NE.se. Fotograf Bobbo Lauhage/ALL OVER PRESS

Eller som Lasse Anrell skrev för några år sedan (och nu citerar jag ur minnet, så det är inte ordagrant...) Säkert vårtecken 1: MoDo åker ur i kvarten. Säkert vårtecken 2: Färjestad spelar SM-final. Min känsla är att HV åker ut. De brukar inte tända till på riktigt innan finalen. Medan Färjestads vinnarmotor kickar igång direkt i match 1 i kvarten. Sen har vi ju ett SM-guld att försvara. Bucklan SKA bli kvar i Karlstad!

(Om någon undrar varför jag inte håller på något av norrlandslagen: mina föräldrar uppfostrade mig att tänka själv. Och det gjorde jag! Så jag gjorde helt enkelt mitt val i 8-årsåldern utifrån vilket lag som hade den snyggaste spelaren. Sen upptäckte jag till min förtjusning att de kunde spela hockey också haha!)

Städningen får jag ta däremellan. Idag står såna roliga saker som att rensa golvbrunn och vattenlås på schemat. Erkänn att ni är avundsjuka?

Sen blir det ut till några vänner och titta på Melodifestivalen. Jag är förmodligen den enda människan i landet som inte hört någon av låtarna.

Vilken är din favorit i Mello?


Påskägg

Det blir ganska mycket keramik här i bloggen för tillfället. Så blir det när man hittat en ny hobby. Jag keramikar varannan tisdag och däremellan står jag hemma i köket och kladdar. Sen återstår bara problemet att frakta de hemskapade alstren till keramikverkstaden för bränning. Det är en fördel om de är hela när man kommer fram.



Dessa ägg har jag gjort hemma i köket enligt en beskrivning som finns i boken Fabulös Keramik. Äggformen får man genom att kavla keramik och "drapera" runt en ballong. Sedan river man bort överflödet och skapar därmed utseendet av ett knäckt ägg.

Nu återstår bara det angenäma problemet att bestämma vilken eller vilka färger äggen ska ha. Antingen ska alla tre ägg bli vita. Eller så ska de bli i olika färger. Ett ljusgrönt, ett ljusrosa och ett ljusgult. Synpunkter, någon?

Sen ska de stå i grupp. Ett ägg med godis, ett med planterade påskliljor och ett med "något grönt" och en kyckling eller nåt som tittar upp. Kanske. Vi får se vad som händer :-)

Potatisgratäng med köttfärs

Jag gillar mat som går att förbereda. Ska jag bjuda på middag vill jag gärna servera något som kan göras i princip helt klart på förmiddagen, så att jag kan vara duschad och klar när folket anländer. Inte kul om både jag och lyan luktar stekos.

En av mina favvorätter som uppfyller dessa kriterier är en potatisgratäng med köttfärs. Supergott, enkelt, görs färdig på förmiddagen och sätts in i ugnen när folket börjar anlända. Allt är redan diskat och klart, köket är fint och det enda som återstår när middagen är uppäten är att diska det man ätit på och gratängformen. Toppen.

Vi satt och pratade om helgmat på jobbet häromdagen och då berättade jag om denna. Så säger en kollega "Hemma hos oss går den under namnet Kommunistpudding. Det var visst nån kommunist - ingen minns vem - som lagade den på TV på 70-talet..." Det var ett ganska roligt namn, men jag vet inte om det väcker aptiten.


Kommunistpudding?

Anyway, här är receptet:

1 kg potatis
1 stor gul lök
1 hel vitlök (eller efter behag)
Salt, vitpeppar och timjan

600 gram köttfärs
Soya
Tomatpuré eller ketchup
Kryddor efter behag

3 dl grädde
2 dl köttbuljong
1 tsk dijonsenap
100 gram riven ost

Gör så här:

  1. Skär potatisen i stavar, typ som till Jansons frestelse
  2. Finhacka lök och vitlök och blanda
  3. Stek köttfärsen, häll på soya och tomatpuré och krydda upp den. Jag gör den gärna ganska stark med massa chili.
  4. Lägg ihop gratängen med potatis i botten, sen lök, köttfärs, lök. Avsluta med potatis. Varva med salt, vitpeppar och timjan
  5. Blanda köttbuljong med grädde och dijonsenap. Häll över gratängen så att det går ungefär upp till hälften på formen.
  6. In i ugnen på 200 grader i ca 45 minuter. Lägg på osten efter ungefär halva tiden.

Let it snow, let it snow, let it snow

Våningsfat. Roliga saker. Man kan ha ätbara saker på dem. Man kan ha dekorationer på dem. Eller så kan man dekorera ett av faten och ha något ätbart på det andra fatet. Jag GILLAR våningsfat.

Det är kul att pyssla med keramik, då kan man göra egna fat som ser ut som man själv vill. Och jag vill göra snöflingor. Så då gör jag det.



Fatet ska bli i tre våningar, och så här ser mittenfatet ut. Lite fusk kanske, jag hittade nämligen en pepparkaksform som var helt perfekt för ändamålet. 22 centimeter snöflinga. Inget att fundera på, bara att investera.

Det översta fatet kommer att bli lite skålformat. Jag glacerade fatet i tisdags, så nu är det förmodligen klart, men jag har inte varit och hämtat det ännu. Det undre fatet tillverkades i tisdags och har kanske genomgått första bränningen vid det här laget.

Förmodligen kommer jag att göra ungefär en miljon snöflingefat. Man kan ställa ett blockljus på dem. Man kan ha dem som assietter - i alla fall om det man serverar är snittar, muffins eller liknande. Eller så skulle man kunna göra ljusstakar för antikljus om man sätter dit en ljushållare.

Åhh vad jag gillar snöflingor.
Så det så.


Det artar sig så smått!

Det gör faktiskt inte det minsta ont när knoppar brister. Tvärtom!



Fler och fler vårtecken dyker upp.

I kategorin "trevliga vårtecken" hittar vi följande:
-Lunchpromenader i solen med solglasögon på
-Knoppar på diverse växtligheter

I kategorin "mindre trevliga vårtecken" nöjer jag mig med att konstatera att det som göms i snö kommer upp i tö...


Hemsökt av rosa!

Igår visade jag mitt första keramiska verk. Rosa. Min mamma är lite chockerad över att jag ens tar i rosa. Karro är fashinerad över att jag överhuvudtaget använder mig av färg (nu pratar jag inte om skålen utan om livet i allmänhet).

Fick följande kommentar från Helly: Jag vet inte vad det är, men just nu är jag inne i en rosa period. Knasigt med tanke på att jag aldrig, aldrig gillat, inrett med eller klätt mig i denna färg. Tills nu!

Förstår precis vad du menar!

Jag har totalvägrat rosa i hela mitt liv. Tills för något år sedan när jag hittade ett fantastiskt fint scrappapper som lyckades med konststycket att vara rosa OCH cool samtidigt (vilket iofs är något som Dee Snider lyckats med i 30 år - men ändå...)


Matchande kort och After Eight-ask. Sen gick det bara utför...

Detta var början till det rosa intåget i mitt liv. Inkörsporten till tyngre saker. Jag började pyssla rosa, rosa, rosa. Ett par kuddar i rosa och lila toner följde visst med hem från Indiska en dag. Innan jag visste ordet av hade jag köpt en klänning med rosa fjärilar (i och för sig maskerade till döskallar, men det hade varit otänkbart ett år tidigare). Hoppsan, jag shoppade visst ett par rosa solglasögon. En scarf. Ett par t-shirtar (hårdrockiga bandtröjor - det måste ju nästan räknas som svart, tycker ni inte?)

   
   
Rosa bildkavalkad anno 2009 - det var då det började!

Det kanske är så att det är en flickas rättighet att någon gång i sitt liv ha en rosa period. Men precis som med barnsjukdomar; får man dem inte som barn så är det nästintill dödligt att drabbas som vuxen!


Första skapelsen

Mitt första alster i keramik. Färgvalet baserades på vardagsrumsgardinerna hemma hos mina föräldrar. Inget mästerverk på något sätt, men jag är ändå nöjd med tanke på att det var det första jag gjorde.


När verkligheten överträffar dikten

Prognosen


Verkligheten


Jag har avnjutit timmen mellan vasaloppets målgång och jaktstartens början på uteplatsen med en kopp the. Iklädd klänning, tights och nyduschat blött hår. Mulet och -2? Näe inte direkt. Gnäller jag över det? Knappast!

Jag älskar den här tiden på året. Jag älskar min uteplats. Jag älskar att rätt Jörgen vann Vasaloppet. Och jag älskar att "min" Sara är på väg hit.

Sara och jag har känt varandra hela livet. Jag kan inte ens minnas att vi INTE har känt varandra. Hon är faktiskt med i ett av mina tidigaste minnen... Vi är uppvuxna några hundra meter ifrån varandra. Gått hos samma dagmamma. Gått i samma klass. Bott ihop i ett år när vi flyttade till Stockholm 1998.

Sen flyttade hon norrut igen.

Sen dess har det varit svårt att träffas så ofta som jag skulle vilja. Men nu är hon på väg hit!


I fäders spår för framtids segrar

Nån gång ska jag också åka ett Vasalopp. Men inte i år. I år gör jag som alla andra år; följer loppet från soffan. Förresten måste jag köpa ett par skidor innan det blir aktuellt... Svårt att åka vasan utan sådana!



Thekannan är laddad så jag är redo för start. Dock utan jäger idag :-)
Istället för blåbärssoppa och bullar i Evertsberg blir det varm choklad och scones.

Same procedeur as last year.
Same procedeur as every year, James!

Lördagsgodis för vuxna

Så enkelt. Så genialt. Så gott.
Earl Grey och Jäger.
Need no more, say no more!


Hej hopp!

Nu har det varit tyst länge här... Mitt internet har strulat läääänge. Suck. Min telefon har hittat åt mitt trådlösa nätverk, men datorn har inte gjort det. Så jag har kunnat läsa era bloggar, men inte kunnat skapa något eget. Men nu är det ordnat :-)



Här i Stockholm är våren på plats. Snödropparna blommar för fullt på uteplatsen, de tjocka vinterskorna är utbytta mot Converse och jag har vågat mig på att använda skinnjackan för första gången för säsongen. Underbart. Solglasögon har återigen blivit en given acessoar. Gilla!



Så här vackert var det igår när jag kom hem ifrån jobbet. Jag bor så himla bra till. Det är bara en väg och en utförsbacke som skiljer mig från Mälaren. Promenadstråket efter vattnet är helt underbart. På sommaren finns det uteserveringar där man kan njuta något kallt och gott. Åh vad jag längtar. Men här och nu är fantastiskt det med.

Jultoppen - Julbloggar & Julklappstips
Matbloggstoppen Besökstoppen