MÖNSTER: Virkad julstrumpa

För två år sen var jag och sambon i New York över Thanksgiving och Black Friday. Jag kom hem med en ny resväska som var helt fylld med julpynt. Köpte bland annat var sin julstrumpa till mig och sambon. 
 
Sen blev det en bäbis. Jag är helt övertygad om att det står nånstans i FN:s barnkonvention att om föräldrarna har julstrumpor så måste även barnet få en strumpa. Eller vad tror ni? Tur att jag har lärt mig att virka!
 
 
Strumpan är lättvirkad och passar den som vill ta steget från enkla filtar och grytlappar. Den tog ca 15-20 timmar att virka MEN i den tiden ingår även att ta kort och skriva mönster så det går att kapa bort ett par timmar. 
 
 
Virkad julstrumpa:
Mönster: Erica Nilsson - Tomtens dotter
 
Strumpan virkas i ordningen mudd, skaft, häl, fot och tå, i ett stycke. Arbetet ska vändas efter varje varv och virkas fram och tillbaka. Varje varv sluts med en smygmaska och nästa varv börjar med luftmaska/or som ersätter första stolpen eller fasta maskan. 
 
Garninfo: 
Basfärg: Järbo Raggi (knappt 1 nystan, 100 gram)
Kontrastfärg: Järbo Molly (drygt ett nystan - om du inte vill köpa två nystan: nöj dig med att virka mudden i två varv)
Virknål: 5.5 mm
 
Förklaringar/förkortningar:
Detta är första gången jag skriver ett mönster. Dessutom är jag dålig på att läsa mönster, så jag är inte helt bekant med hur man SKA uttrycka sig. Hoppas att ni förstår ändå. 
  • lm = luftmaska
  • fm = fast maska
  • hst = halvstolpe
  • st = stolpe
  • sm = smygmaska
  • rstf = resårstolpe, framåt
  • rstb = resårstolpe, bakåt
  • fmb = främre maskbåge
  • bmb = bakre maskbåge
  • Minskningar skriver jag <inom hakar>. Så exempelvis <M: 1 fm, 2 st, 1 fm=1> betyder att fyra maskor minskas till 1. Används vid övergång mellan häl och fot. 
  • Osynliga minskningar virkas i de främre maskbågarna om varvet virkas från utsidan eller i de bakre maskbågarna om varvet virkas från insidan. Även dessa skrivs inom hakar, exempelvis <OM: fm i 2 fmb = 1> betyder osynlig minskning i främre maskbågar där två maskor virkas ihop till en med en fast maska. Används vid alla övriga minskningar.
  • Upprepningar skrivs inom *asterisker*
  • Jag avslutar alltid beskrivningen av varje varv med varvets antal maskor (inom parentes) för att det ska vara enkelt att kontrollräkna.
  • Färgbyten blir snyggast om man plockar upp den nya färgen i sista maskans sista genomdrag i den gamla färgen. HÄR finns en bra beskrivning. 
Allt solklart än så länge? Bra, då kör vi igång.
 
 
Mudd och ögla för upphängning:
Resårvirkning är hyggligt enkelt att virka, men svårt att beskriva i text. Men jag gör ett försök: Istället för att virka i föregående varvs maskhål virkar man runt stolpen och "puttar" på så sätt fram eller bak stolpen och då skapas resår. Jag rekommenderar att titta på DENNA tutorial på YouTube om du inte virkat resår tidigare. 
  • Använd garn i kontrastfärgen
  • Lägg upp 50 lm och slut till en cirkel. Trådändan i början ska vara ca 1 meter, så att den räcker till att virka upphängningsöglan. 
  • V1: 2 lm som ersätter varvets första stolpe. 49 st. Slut varvet med en sm (50)
  • V2-4: 2 lm som ersätter varvets första stolpe. *1 rstf, 1 rstb* varvet ut. Slut varvet med en sm (50)
  • Ögla: virka 20 lm. Slut öglan med en sm nere i mudden. Fäst garnet ordentligt - tänk på att strumpan ska hängas upp och fyllas med presenter. Knyt några rejäla knutar! Nu när strumpan är klar ser jag att 20 lm blev lite för långt. Kör 15 istället!
 
Skaftet, början:
Eftersom maskorna i resåren sitter tätare än vid vanlig slät virkning måste vi minska lite på skaftets första varv. 
  • Färgbyte till basfärgen.
  • V5: 1 lm (ersätter första fm), 2 fm, <OM: fm i 2 bmb = 1> *3 fm, <OM: fm i 2 bmb = 1>* varvet ut. Avsluta varvet med sm (40)
  • V6-10: 1 lm, 39 fm. Avsluta varvet med sm (40)
  • (Om din strumpa ska bli utan bokstav: fortsätt enl ovan till och med varv 33.)
 
Skaftet, fortsättning och bokstav:
Bokstaven virkas med kontrastfärgen i varv 11-28. Rita upp DIN bokstav på ett rutat papper, bör max vara 14 rutor bred och 18 rutor hög. Mitt E är 12 rutor brett. 
  • V11-28: 1 lm, 39 fm där de tomma rutorna virkas med basfärg och de ifyllda rutorna med kontrastfärg. Avsluta varvet med sm (40)
  • V29-33: Endast basfärg, 1 lm, 39 fm. Avsluta varvet med sm (40)
Nu borde det se ut så här. Dags att börja med hälen.
 
Hälen:
Det här är verkligen en genväg. En häl till en "riktig" strumpa är mycket jobbigare att göra... Men eftersom det inte ska bo några fötter i strumpan går det utmärkt att endast fokusera på utseendet. 
  • Virkas med kontrastfärg.
  • Häl, varv 1: räkna 8 maskor från strumpans bakkant åt varje håll. Starta i den 8:e maskan på strumpans framsida och virka 1 lm (vändmaska) + 16 fm (16)
  • HV 2-3: 1 lm + 16 fm (16)
  • HV4: 1 lm + 4 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 4 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 4 fm (14)
  • HV5: 1 lm + 5 fm, <OM: fm i 2 bmb = 1>, <OM: fm i 2 bmb = 1>, 5 fm (12)
  • HV6: 1 lm + 3 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, <OM: fm i 2 fmb = 1>, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 3 fm (9)
  • HV7: 1lm + 2 fm, <OM: fm i 2 bmb = 1>, 1 fm, <OM: fm i 2 bmb = 1>, 2 fm (7)
  • HV8: 1 lm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, <OM: fm i 3 fmb = 1>, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 1 sm i varv 7 (3)
  • HV9: <OM: fm i 3 bmb = 1>.
  • Virka smygmaskor efter kanten, ner mot strumpans baksida. Dessa kommer att hamna på insidan, så antalet är oväsentligt. För min del blev det 8 sm. Men det handlar endast om att "transportera" garnet till rätt ställe. 
  • Kantvarv: Första fasta maskan på kantvarvet virkas genom att ta av garnet från virknålen, sticka ner den i första lediga maskan på skaftet, plocka upp garnöglan som avslutade sista smygmaskan igen, ner i första maskan på hälen, hämta garn och dra igenom. (Jobbig förklaring på något som är plättlätt. Se bild istället). Virka 6 fm, minska 1 i de två följande maskorna, 7 fm, avsluta med en sm i skaftet. 
Förklaring till kantvarvet ovan!
 
 
Foten:
På de två kommande varven ska vinkeln mellan hälen och skaftet jämnas ut lite:
  • Virkas i basfärg.
  • Varv 34: Börja virka i hälens mittersta maska (8:e maskan). Virka i riktning mot strumpans baksida. 1 lm + 1 fm i 8:e maskan. Virka 4 fm, 1 hst, <M: 2 st = 1>, 1 hst, 16 fm, 1 hst, <M: 2 st=1>, 1 hst, 4 fm. Slut varvet med en sm (33) checkpoint: Minskningarna görs med en stolpe i hälen och en stolpe i skaftet som virkas samman. 
  • V35: 1 lm + 4 fm, 3 hst, 16 fm, 3 hst, 7 fm. Slut varvet med en sm. (33)
  • V36-40: 1 lm + 33 fm. Slut varvet med en sm. (33)
  • V41: 1 lm + 5 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 17 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 7 fm. Slut varvet med en sm (31)
  • V42-46: 1 lm + 31 fm. Slut varvet med en sm. (31)
  • V47: 1 lm + 9 fm, <OM: fm i 2 bmb = 1>, 13 fm, <OM: fm i 2 bmb = 1>, 5 fm. Slut varvet med en sm (29)
  • V48: 1 lm + 29 fm. Slut varvet med en sm. (29)
 
Tån:
Nu är strumpan strax färdig! Bra jobbat. Sista rycket nu, sen är vi klar!
  • Byt till kontrastfärgen 
  • V49: 1 lm, 5 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 5 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 5 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 6 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, slut varvet med en sm. (25)
  • V50: 1 lm + 4 fm, <OM: fm i 2 bmb = 1>, 5 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 4 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 4 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, slut varvet med en sm (21)
  • V51: 1 lm + 4 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 8 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 5 fm, slut varvet med en sm (19)
  • V52: 1 lm + 3 fm, <OM: fm i 2 bmb = 1>, 3 fm, <OM: fm i 2 bmb = 1>, 2 fm, <OM: fm i 2 bmb = 1>, 3 fm, <OM: fm i 2 bmb = 1>, slut varvet med en sm (15)
  • V53: 1 lm, 2 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 2 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 2 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, 1 fm, <OM: fm i 2 fmb = 1>, slut varvet med en sm (12)
  • V54: 1 lm, *<OM: fm i 2 bmb = 1>* upprepa varvet ut. (6)
  • Sy ihop tån från strumpans insida och fäst garnet. 
 
Jag ber er att respektera att detta är ett mönster som jag skapat själv. Rivit upp, gjort om, misslyckats, lyckats. Dokumenterat. Det är därför inte tillåtet att kopiera hela eller delar av mönstret. Om du visar upp DIN julstrumpa på sociala medier som du virkat efter detta mönster: länka hit, och tagga mig (@tomtens_dotter) om du lägger ut det på Instagram. 
 

Liten blir stor

Vår lilla kille. Han börjar bli stor nu. Just nu håller vi på att skola in honom på förskolan. Han verkar trivas, men det går för fort!? Han kom ju nyss. 
 
 
Nu är vi inte så nervöst lagda, varken jag eller sambon. Vi lämnar honom till ett ställe som är helt anpassat för barn, det finns andra barn att leka med och det finns vuxna som faktiskt är proffs på att ta hand om barn. Men det är fortfarande en omställning att göra. Som vi måste gå igenom ❤

O'boy-kris i Sverige!

Läser i Aftonbladet att Sverige tydligen befinner sig i kris. Läser lite fler artiklar. Folk är upprörda på riktigt. Kräver svar. Inga svar kan ges. I Expressen läser jag om Klaus-Peter. Han vill tjäna pengar på krisen. Systemkallops! Ska vi ha det så här? Vad gör politikerna åt saken? Hur ska landets lamslagna läge lösas egentligen? Vem kan leda Sverige ur O'boykrisen?
 
Frukta intet! Räddningen är nära. Jag leder dig ur krisen. Du ska inte behöva köpa ett paket på Blocket för 5.000 kronor. Gör själv istället!
 
 
Blanda 240 gram* torrmjölk med 1 dl kakao, 1 dl socker, 2 tsk vaniljsocker och en nypa salt. Sikta genom finmaskig sil och förvara på burk. 
 
Blanda 0.5 dl pulver med 2 dl kokande vatten. Problem solved!
 
*Semper gör torrmjölk i två olika förpackningsstorlekar. 1 kartong är 480 gram uppdelat i två påsar á 240 gram styck

Frågan alla vill ha svar på:

Glöm politiken. Glöm klimatförändringarna. Glöm valet. Den hetaste frågan för stunden måste ju vara om det blir något julbloggande för Tomtens Dotter i år. Alla undrar. 
 
Eller nä. Klimatförändringarna är så klart hetare. Men åter till mitt julbloggande. Det blir lite sånt i år hade jag tänkt. Även om det fortfarande är långt kvar till jul så har jag redan några juliga projekt på gång.
 
 
Med risk för att framstå som helt dum i huvudet: Förra helgen satte jag ut granen på uteplatsen. Inte på grund av en massivt bultande jullängtan. Nej. Det hade andra orsaker... Rådjur. Hade planerat en jättefin tuja men rådjuren åt upp den. Dessutom hade jag köpt en gran som stod helt fel i vårt minimala förråd. Så det gick alldeles utmärkt att kombinera två olika problem i en och samma lösning. 
 
Andra juligheter? Jag har virkat en julstrumpa till sonen. Ska bara renskriva mönstret så delar jag med mig sen. Sen har jag en ganska stor grej på gång som inkluderar snögubbar, gran, paket och Rudolf. Men där tänker jag hålla er på halster ett tag! 
 
Med dessa ord vill jag önska er ett Gott Nytt Julbloggsår! Välkomna ❤

Nöjd, glad och tacksam!

På pricken tre veckor sedan Elias opererade sig. Nu är han vår vanliga pojke igen, bara med ett litet annat utseende. Men med mössa på är det ingen skillnad längre. Svullnad och blåmärken är borta!
 
Sömnen, som har strulat sen operationen, är okej nu! Eller alltså.... Den är lika dålig som innan i alla fall. Inte fullständigt värdelös längre. Nu kan han nattas och läggas i sin egen säng. Sova själv en stund, kräva kärleknärhetbröst, somna om, kräva kärleknärhetbröst, somna om, flytta över till vår säng och sova hyggligt okej tills han ska väcka upp tuppen (eller i alla fall sina trötta föräldrar) strax efter 05.00. Precis som innan alltså 😴🤣
 
 Till vänster: dagen före operationen.
Till höger: tre veckor efter operationen.
Älskade unge!
 
Idag kom räkningen för kalaset. 260 kronor ska vi betala. Då har hela familjen bott på sjukhus i fem nätter. Undersökningar. Operation. Intensivvård. Eftervård. Kontroller. Uppföljningar. Uppföljningar på telefon. Och vi ska betala 260 kronor. Inte för något av det jag nyss räknat upp. Det kostade gratis. Utan det är notan för de måltider jag och Ragge åt på sjukhuset. 8 frukostar och 2 luncher.
 
Jag är en glad och tacksam skattebetalare. Dessutom är det bra att vissa saker är gratis. Elias har varit på sånt lysande humör den senaste veckan. Skrattar och busar hela tiden!  Det smittar så klart av sig på oss också! I dessa deklarationstider måste jag säga att det är tur att man inte förmånsbeskattas för lycka, glädje och kärlek! Eller för solsken, för den delen!

Grötklämmis med mango

Nu när Ragge är pappaledig krävs det snabba mellanmål som finns färdiga i kylen. Mellanmål som funkar hemma och på språng. Och mellanmål som mättar. 
 
Klämmisar är en favorit,  men allvarligt... Betala 12 spänn för smaksatt gröt? Visst. Om man är på språng och det krisar, men annars? Nej! Gör själv istället. 
 
 
Grötklämmis med mango
Ger 6 bäbisportioner
 
250 g mango
1 dl vatten
1 msk apelsinsaftkoncentrat
1 tsk citronjuice 
1 krm vaniljpulver
Fast gröt på 2 dl grötpulver+2.5 dl vatten
 
Gör så här:
  1. vispa ihop gröten och låt svalna
  2. Mixa mango med vatten, apelsinsaft, citron och vanilj till en slät puré
  3. Tillsätt kall gröt och mixa igen
  4. Häll upp på klämmispåsar 
Okej. Hade jag haft en apelsin hemma hade jag använt den istället för apelsinsaftkoncentrat. Och lite rivet skal. Nu hade jag inte det, men jag tror inte att man dör av lite socker. Inte i så här små mängder. 
 
Elias godkände. Haha! Han skulle bara veta att han äter gröt 😋

En dag att minnas

Våren är äntligen här! För några veckor sedan kändes det inte som att den skulle komma överhuvudtaget i år. Och sen så gick det nästan över en natt. 
 
Tidigare i veckan levererades våra utemöbler. Så Ragge har fixat och donat och skruvat och möblerat i veckan. Riktigt imponerad över att han hunnit med det samtidigt som han varit hemma med Elias. 
 
Utredning! Eller uteredning kanske?
 
Det saknas mysfaktor. Det saknas filtar. Det saknas växtlighet. Men det finns en plats att slå ner rumpan och en plats att ställa tekoppen. Och ett hem till Johansson. Min fina snögubbe som fick följa med hem från julmarknaden i Lübeck. Han är för charmig för att stoppas ner i en kartong. 
 
Idag har vi invigt uteplatsen. Engångsgrill. Korv. Varm choklad. Hajkbanan. Elias, som än så länge är mycket skeptisk till att vistas på utomhusmark, tyckte att det var mycket bättre nu. När det finns ordentliga bordsben. Stolar. Något att hålla sig i. Sen tog han en sväng utanför uteplatsen. Men bäst var ändå att sitta i pappas knä och dricka varm choklad. 

 
 
 
 
 
Även om jag vet att HAN  inte kommer att minnas dagen så kommer jag att göra det. Att bara vara, men att njuta av stunden. Och vi får många tillfällen att göra om detta i framtiden. Just nu njuter vi av familjetiden. Av det välbekanta och förutsägbara och vardagliga. Och att försöka göra vårt bästa för att guldkanta det vi har. Det behövs. Det behövs när tvätten hopar sig och vardagsmat ska lagas och dammråttor förökar sig under soffan. Just där och då behöver man stanna upp. En kyss. Ett leende. En klapp på rumpan. Det räcker en bit. En ganska långt bit. 

Brownies - basrecept

Efter drygt två år med gasugn bor vi äntligen med en vanlig ugn. En RIKTIG ugn. Äntligen kan jag laga en köttbit låååååångsamt på låg ugnstemperatur igen! Och jag kan baka. Det måste firas!
 
Häromdagen fick vi besök. Hade inget fikabröd hemma (vilket vi nästan aldrig har) så jag slängde ihop en brownie på morgonen. Skulle egentligen göra kladdkaka men kom på att jag har en hel del choklad i skåpet som aldrig användes till julbaket (flyttkaos, ni vet...) så det blev lite lyckad improvisation. 
 
 
Brownies - basrecept

Gjord i en form ca 20×25 cm. Med god vilja får man säkert ut 20 bitar, men vi tyckte att 9 blev alldeles lagom #chocoholic

Det blir en kompakt och lite fudgeseg brownie. Den ljusa chokladen i smeten ger en lätt kolaaktig smak.

Du behöver:

  • 100 g smör
  • 75 g ljus choklad, fint hackad
  • 75 g mörk choklad, fint hackad
  • 2½ dl strösocker
  • 2 ägg
  • 1 dl vetemjöl
  • 3 msk kakao
  • 0.5 tsk vaniljpulver
  • En rejäl nypa flingsalt
Gör så här:
  1. Sätt ugnen på 160° varmluft (eller 180° över/undervärme)
  2. Klä en form med bakplåtspapper.
  3. Smält smöret i en kastrull. Lyft av kastrullen från plattan.
  4. Rör i chokladen så att den smälter i det varma smöret. 
  5. Rör ner socker och ägg i smörchokladblandningen.
  6. Sikta ner övriga ingredienser och rör så att allt blir väl blandat, men överarbeta inte smeten. 
  7. Häll smeten i formen.
  8. Grädda mitt i ugnen ca 20-22 minuter. När ytan är torr, kanterna stabila och mitten lite "vobblig" är kakan klar. 
  9. Utrusta dig med tålamod: Låt kakan kallna. Ställ in den i kylen  minst 4 timmar, men helst till imorgon... Den behöver stå till sig lite. Tyvärr.
 
Jag gjorde bara en slät brownie. Sen kan man ju variera den på tusen olika sätt om man vill. Stoppa i lite nötter. Chokladbitar. Pepparkaksdeg (återigen: tack Katarina! Fantastiskt!!) Knaperstekt bacon och chili (använd gärna stekflottet och ta bort motsvarande mängd smör), spritsa i dulce de leche, toppa den färdiga kakan med chokladganache eller kolapopcorn.  Servera med vispad grädde, vaniljglass eller som på bilden: med creme fraiche som smaksatts med lite vaniljpulver.  Det finns bara möjligheter! 😀

...Och DÄR kom vardagen igen.

Vi tillbringade nästan en vecka på sjukhus efter operationen. Sedan har vi varit hemma tillsammans hela familjen i en vecka. Och måndags var det dags för mig att börja jobba på riktigt. Det känns rätt sjukt faktiskt. 
 
Vi behövde den tiden. Att passa på Elias så att han inte ramlar. Att få honom att sova. Att ge honom kärlek och trygghet. Vi behövde fyra armar, två hjärnor och två hjärtan. Men framför allt behövde vi landa. Så här i efterhand inser jag hur sjukt stressande det har varit för oss båda. Att vi vetat i nästan hela hans liv att han ska genomgå operationen. Att de ska såga itu hans huvud. Det tär på krafterna. 
 
 I lördags. Med ett hjärta så lätt att det kändes som om folk skulle börja sjunga och dansa synkroniserat. Precis som i en musikal.
 
Även om vi båda känt oss lugna så inser vi i efterhand hur mycket detta har tärt på oss. Nu, när det är klart, är världen liksom ljusare och vackrare. Det är SÅ HÄR det ska kännas. Visst, vi kommer alltid att vara oroliga, stolta, lyckliga, förtvivlade, glada och allt däremellan. En dag i taget. Det hör till. Att gå och vänta på att någon ska såga itu huvudet på ens barn hör inte till. 
 
Att jobba hör också livet till. Men man ska jobba för att leva. Inte leva för att jobba. Nu råkar jag gilla att jobba. Och jag råkar gilla mitt jobb. Dessa två saker i kombination med varandra kan lätt göra att det blir mycket av det goda. Nu gäller det att hitta balans. Att lägga rätt mängd tid och energi på jobbet för att ha tid och energi över till familjen. Till min underbara lilla familj som jag går genom eld för om det behövs. Jag vill komma hem från jobbet i tid. Så att jag inte bara kommer hem och pussar Lilleman godnatt. Jag vill vara med. Jag vill vara där.
 
Jag vill sitta på golvet och leka. Jag vill krafsa honom i hålfoten för att se om det sitter några pussar som jag måste pussa bort. Det växer ju ut nya hela tiden. Jag vill trösta honom när han är ledsen och jag vill laga hans mat. Jag vill att Elias, Ragge och jag äter middag ihop de flesta dagarna i månaden. Som vi gjorde när jag var liten. 
 
För att det ska funka krävs disciplin. Jag tillhör ju den morgontrötta delen av befolkningen, men det håller vår morgonpigga gosse att ändra på. Så det är bara att pallra sig upp. Duscha. Äta. Kläder. Pussas. Dra iväg. Dessutom måste jag lära mig att säga "nej". Eller i alla fall att inte skrika "ja" varenda gång. Jag vill så mycket. Och om jag ska vara ärlig: jag KAN så mycket. Vilket gör att jag ofta tar på mig lite för mycket. Här har jag ett... hmm... personligt utvecklingsområde.
 
Men det kommer att gå. Just nu känns det faktiskt som om jag klarar allt. ❤

Grötpinnar med pepparkakssmak

Jag har testat många recept på grötpinnar, utan att bli nöjd. Det blir världens kladdfest och istället för greppvänliga "pinnar" har det blivit nån oidentifierad klump på plåten. 
 
Dags att experimentera! Återigen, lillen äter inte gröt. Jag gillar inte att slänga mat. Grötpaketet stirrar precis lika ilsket som vällingpaketet. Bara att köra igång. 
 
 
 
Grötpinnar á la Tomtens Dotter
 
Gör först en mjölmix. Jag gör ett rejält lass så slipper jag det på ett tag. Mixa havregryn till ett mjöl. Mät mängden och blanda med lika delar grötpulver. Jag använde Sempers fullkornsgröt. Denna mix kan stå färdig i skafferiet tills dess att det är dags att baka. 
 
2 dl grötpinnemix
1 tsk bakpulver
0.5 tsk vaniljpulver
1 tsk pepparkakskrydda (kan bytas ut mot mald kardemumma)
 
1 ägg
1 mellanstor banan, mosad
2 msk fett (rapsolja eller smält smör)
 
Gör så här:
  1. Värm ugnen till 180° varmluft (200° över/undervärme)
  2. Blanda de torra ingredienserna med varandra
  3. Blanda de blöta ingredienserna med varandra
  4. Blanda allt till en deg. Tillsätt lite mer av mjölmixen om det behövs. 
  5. Forma till 15 stänger och grädda i ca 8 minuter. 
 

Dagens Elias-rapport

Vår lilla superhjälte är i förvånansvärt fin form! Det är bara 10 dagar sen operationen, men han är nästan som sig själv nu. Sömn och drömmar spökar fortfarande, men så kommer det ju att vara ett tag. 
 
Till vänster: 3 veckor före OP.
Till höger: 8 dagar efter OP.
Vår gosse börjar bli sig själv igen 
 
Det otäcka blåmärket under ögat trodde vi skulle sitta i länge, men det är nästan borta nu. Han är  fortfarande gul på skallen, men även där bleknar det för varje dag. Om man inte känner Elias skulle man nog inte tänka på att han är svullen, men det känns när man pussar honom på pannan. Det sviktar lite. 
 
 Tidigare idag. Blåmärket är nästan borta
 
Drakpannan är ett minne blott. Och vi behöver inte längre skämmas när vi går på barnvagnspromenad. Det kändes verkligen som om "folk på stan" trodde att vi slog honom när vi var ute i helgen,  men det behöver vi inte oroa oss för länge. 
 
Fredag. Gossen tar en tupplur i sin egen säng. Livet börjar återgå till det normala. 
 
Trevlig helg!

Bäbissmoothie på välling

Vi har turen att (än så länge) ha en unge som äter det mesta. Bacon, wästerbottenost, köttfärssås, ädelostpasta, brie i stavar, potatisgratäng och så vidare. Vad som däremot INTE går hem hos Lilleman är köpt barnmat på burk, välling och den senaste tiden har han även börjat vägra gröt. 
 
Fullt förståeligt! Barnmat är inte speciellt sexig. Elias gillar mat med pepprig olivolja, röd currypasta och Sambal oelek. Samtidigt är det svårt att få i små barn tillräckligt mycket järn, och därför är industrigröt och -välling järnberikade. När han började vägra gröten blev det lite jobbigt. 
 
Dessutom tycker jag att det är trist att slänga mat. Så det där vällingpaketet stod i skafferiet och stirrade ilsket på mig. Sen kom snilleblixten.
 
Vällingsmoothie med blåbär. Chef's treat!
 
Vällingsmootie
1 glas till mig och 4 bäbisportioner - funkar att frysa!
  • Majsvälling på 0.75 dl pulver + 2.5 dl kallt vatten. 
  • 1 dl grekisk/turkisk tjock naturell yoghurt
  • 1 banan
  • Smaksättning, tex 1 dl blåbär+lite rivet citronskal, 1 dl hallon+1 krm kardemumma, 2 dl fryst mango+1 krm torkad ingefära/1 tsk riven färsk ingefära. livsmedelsverket rekommenderar att köpta frysta hallon kokas innan man ger dem till bäbis. 
Mixa. Häll upp på klämmispåsar. Sno åt dig lite själv också!
 
 
Klämmispåsar finns i de flesta babybutiker. Vi använder Cherub Baby. Öppnas i toppen med ziplock och det går jättebra att hälla i smoothien direkt från blenderkannan. De kan diskas i maskin och användas om och om igen. 

Här och nu

Att sova på, eller intill, föräldrakropp... Det är det bästa! Efter operationen har detta tagit näst intill löjliga propotioner.  Han är väldigt orolig när han blir trött, när det är dags för sömn. Han kämpar och kämpar för att hålla sig vaken. Inte konstigt ändå, han vet med säkerhet att livet kan vara helt annorlunda när man vaknar, jämfört med när man somnade. 
 
Jag har en känsla av att gossen är arg/besviken på mig. Det var jag som följde med honom in till narkosen, och efteråt var allt annorlunda. Nu verkar det som att han vill försäkra sig om att jag inte överger honom en gång till. Så han klamrar sig fast. Jag får inte lägga ner honom eller lämna över honom till Ragge, då blir det skrikfest. (När det är sovning alltså. I vaket läge är pappa bäst!) Jag får knappt ens röra mig där jag ligger. Men... Så länge jag inte blir akut kissnödig går det ju bra. Allt annat kan faktiskt vänta lite till. 
 
Det var liksom inte meningen att han skulle somna nu. Så här ligger vi. Ovanpå rena kläder som ska in i garderoben. Och jag börjar bli jävligt kissnödig. Kanske inte skulle ha druckit den sista tekoppen?
 
Dygnsrytmen är det som är jobbigast. Innan operationen var det dags att sova runt 18.30. Sen hade han natt till tidig morgon, ca 05.30. Och även om han vaknade 10-15 gånger så hade han ändå natt. Lite närhet, ett bröst, hålla hand så somnade han om. Nu ska det vaknas, alltså VAKNAS, runt 02-tiden. Då vill han ha lite mat (dvs mat, inte bröst) och leka lite, för att sedan ta natt igen efter en timme eller två. Att vara "blind" i några dygn och samtidigt gå på morfin gjorde inte direkt under för dygnsrytmen...
 
Mitt i natten-fika. Nöjd och pigg  gosse. Inte fullt lika nöjda och pigga föräldrar. 
 
Operationssåret läker fint! Det har gått ihop helt på vissa ställen och några mindre skorpor har lossnat. Hans blåmärken har skiftat färg något, och det kraftiga blåmärket under vänster öga har gått från vinrött till lite ljusare röd. I övrigt är det många gula fält, både runt ögon och på skallen. Svullnaden har dragit sig tillbaka ytterligare något. 
 
Tror det blir bra till slut!
 
Lilla krigare! Snart är vi igenom det här!

Till dig som väntar på operationen

När vi fick reda på att Elias hade kraniosynostos ägnade jag många timmar åt att googla. Du kanske har hittat hit eftersom just DITT barn ska opereras? Det här inlägget är till dig. 
 
Jag förstår vad du går igenom. Jag förstår att du lider helvetets alla kval. Men jag vet också att man kommer ut på andra sidan igen, och för oss gick det enklare än vad vi hade vågat föreställa oss. 
 
Jag är ingen expert. Jag är bara en mamma. Men jag har delat med mig av vår resa här som du kan läsa om i tidigare (och förmodligen efterföljande) inlägg i kategorin kraniosynostos.  Utöver det har jag lite praktiska råd att komma med. 
 
 
Inför operationen:
  • Köp en bärsjal eller bärsele om ni inte redan använder det, och börja använda den i god tid inför operationen. Efter operationen är det bra om barnet är i högläge så mycket som möjligt för att minska svullnaden, så sele/sjal är toppen. Dessutom kommer ditt barn att vilja ha trygghet och närhet så även av den anledningen är det ett klokt val. 
  • Skaffa en speldosa och spela den mycket hemma i trygga och mysiga situationer. Barnet kommer att ha nån eller några dagar där hen inte kan se något på grund av svullnad. Då är det guld värt att ha ett bekant och tryggt ljud hemifrån. 
  • Köp hem Alvedon! Även efter hemkomst ska man ge Alvedon 4 ggr/dag så se till att ha ett par förpackningar hemma redan innan ni åker. Vi hade inga hemma, så vi fick stoppa gossen i vagnen och promenera ut för att hitta ett öppet apotek på påskdagen.... Inte helt optimalt. 
  • Om ni ammar och amningen funkar fint: fortsätt förbi operationen om ni kan. Det är så mycket tröst och smärtlindring i bröstet. 
  • Det finns en amerikansk välgörenhetsorganisation som skickar gratis "pepp-paket" till kraniobarn över hela världen. Vi fick en superfin pyjamas, en nalle, mössa, dregglis och lite andra småsaker. Du hittar dem HÄR.
  • Ta hand om varandra. Vila. Ha sex med din käresta (det blir inte jättemycket tid till sånt närmaste tiden efteråt). Har ni möjlighet; gå på dejt med varandra. Allt för att vara i toppform. Ni kommer att behöva lite mentala marginaler. 
  • Vår son opererades för metopica. Efter operationen ska de (om möjligt) vara i ryggläge när de sover i 4 veckor. Kan vara bra att träna på om ni har en magsovare. Hur sovråden ser ut för de övriga varianterna vet jag inte. Men det kan vara värt att kolla upp! 
Lite "Good to know":
  • Kvällen och morgonen före operationen ska barnet tvättas med "operationstvätt". Om barnet använder snutte eller en speciell sovnalle ska den vara nytvättad och oanvänd fram till efter första tvätten. 
  • Efter operationen sväller barnet. Så klart. Det visste vi. Men vi var ändå inte förberedda på HUR mycket. Direkt efter operationen är de lite svullna. Tänker "det var ju inte så farligt". Efter några timmar ser det rätt illa ut. Men ändå ok. Efter 24 timmar eller så tas dräneringsslsngen till såret bort. Och NU hände det grejer. Någon timme senare såg han ut som en fotboll. Det är bra att känna till att det är ett helt normalt händelseförlopp, även om det ser hemskt ut. Vi var INTE förberedda, vilket jag önskat att vi vore. 
  • Jag var jättenervös innan eftersom vi samsover med lillprinsen. Men det gick jättebra! Till och med på intensiven, med alla sladdar och slangar, gick det bra. Ok, man byter inte sovställning hur som helst, men det finns ju personal där varje minut för att hjälpa till. 
  • De tre, fyra första dagarna efter operationen är otroligt jobbiga. Lev med det. Det vänder. Och det vänder snabbt! 
  • Ditt barn kan ha en del mardrömmar och sova oroligt en tid efter operationen. Så är det för oss, och jag har hört flera kranioföräldrar säga samma sak, så det verkar vara vanligt förekommande. 
Kläder:
  • När det gäller bäbis: kläder som inte behöver dras över huvudet. I vår familj är vi inte så förtjusta i omlottbodys så vi kör på pyjamas och OnePieces. Kan vara bra med en pyjamas med knäppning från hals till fot och som kan öppnas helt för tiden på intensiven. Enklare att administrera alla sladdar och slangar när det finns flera vägar ut ur kläderna.  Dessutom en mössa som är några storlekar för stor. Ni kanske vill ta en promenad utomhus efter några dagar, och då ska ett svullet huvud och förband få plats under mössan. 
  • Kläder till er: Bekvämt är ledordet. Framför allt bekväma och sittvänliga byxor, ni kommer at tillbringa mycket tid sittande i en säng. 
  • Det behövs förmodligen lite mer kläder till er vuxna än till bäbis. Den lilla superhjälten kommer att få morfin, vilket man kräks en del av. Och det har ju en tendens att landa på oss föräldrar...
  • Tofflor! Glöm inte tofflorna!
  • Vi låg på Uppsala Akademiska Sjukhus och där fanns det tvättmaskin på avdelningen som vi fick nyttja. Perfekt när gossen lyckats kräka ner ALLA byxor jag hade med mig 😂 Glöm inte tvättmedel.
 Diversepackning:
  • Handkräm! Oj vad man tvättar och spritar händerna. Vi hade ingen kräm med oss och det märktes verkligen på händerna. Tog flera dagar att få i ordning på huden igen. 
  • Termosmuggen var oumbärlig - i alla fall för mig som alltid har en kopp te i handen och för sambon som nästan lika ofta tar en kopp kaffe. 
  • Leksaker till den lilla. Som är bekanta, lätta att greppa och som låter lite. 
  • Tidsfördriv till er vuxna. Kortlek, Yatzy, serier på paddan eller så. Inte för att vi hade överdrivet mycket tid över. Men er resa kanske ser annorlunda ut. 
  • Era dofter. Så att ni luktar som ni brukar. Samma deo som vanligt. Samma duschcreme. Allt för att ni ska dofta som vanligt. Eftersom bäbis inte ser under några dagar blir det extra viktigt att föräldern är som vanligt. 
  • En extra, lite mindre, väska. Så att man inte behöver knalla in på intensiven med all packning utan kan packa om för ett dygn. 
Mat:
  • Mat för bäbisen är ju gratis på sjukhuset, men det kan ändå vara bra att ta med lite favoriter. Fruktpure, klämmis eller vad det nu är OM det som serveras på sjukhuset inte duger. 
  • Som förälder får man betala för sjukhusmaten (Uppsala, mars 2018: frukost 20 kr, lunch 50 kr, middag 50 kr).
  • I Uppsala finns det kök på avdelningen som kan nyttjas. Kyl, frys, skafferi, spis, micro, vattenkokare. Det är inte tillåtet att ställa sig och laga mat "på riktigt", men helt ok att tex koka pasta. Vi trodde att vi var hänvisade till restaurangerna på sjukhuset och därmed betala fullpris, så vi hade mat med oss för de flesta dagarna för att inte bli ruinerade. 
Det var lite praktiska råd till dig/er som har resan kvar. Fråga gärna om du undrar något. Är som sagt ingen expert MEN min familj har gått igenom det din familj ska göra snart.
 
Från djupet av mitt hjärta: Lycka till ❤💪

Permis och 50 nyanser av blåöga

Igår hände det grejer med vår superhjältekille. Från att öppna ögonen till en liten, liten springa och kunna se oss till att ha båda ögonen halvöppna och dra iväg på upptäcksfärd i korridoren och flirta med sjuksköterskorna.
 
 Mina pojkar ❤
 
Elias var (och är) i sån fin form att vi fick permission. Så igår kväll packade vi ihop oss och åkte hem. Helt underbart att komma HEM. Till min vattenkokare. Till vår säng. Till lillens leksaker. Det tog ungefär 30 sekunder för Elias att hitta åt sin favoritleksak. Den som säger att bäbisar bara minns saker i tre dagar kan dra nåt gammalt över sig. 
 
Någon vecka före operationen. Bästa leksaken!
 
Det blev en jobbig natt. På sjukhuset fick han morfin och alvedon i kombination. Men det är dåligt med morfin i vårt medicinskåp. Å andra sidan vill vi ju inte att han ska komma ur detta som en gammal veteran från Vietnamkriget heller. Tror att det kan vara bra att helt enkelt traggla sig igenom några tuffa kvällar och nätter. 
 
Idag är han nästan som vanligt. Eller alltså, när han är pigg är han som vanligt. Full fart framåt, allt ska utforskas. Glad, men vänder på en femöring och blir arg när vi inte förstår vad han vill. Men när han är trött har han så svårt att komma till ro. Det hade han iofs före operationen också, men det här är på en helt ny nivå. Tidigare har han somnat vid bröstet efter mycket bök och stök, sen har jag kunnat lägga ner honom i sängen och då har han sovit vidare en kort eller längre stund. Nu kan jag inte ens röra på mig utan att han vaknar och gråter hysteriskt. Att lägga bort honom är inte ett alternativ. Tror att han är rädd för att somna, eftersom han inte vet hur livet kommer att se ut när man vaknar igen. Men å andra sidan... Om jag hade gått igenom samma sak som han just gjort hade jag legat utslagen i sängen fortfarande. Möjligtvis orkat tycka synd om mig själv, men det är tveksamt om jag ens orkat det. Han får så gärna kräva närhet nu, och vi ger det till honom med glädje. 
 
Svullnaden är nästan borta. Vi ser den så klart, men hans fina lilla ansikte börjar få rätt form igen. Ögonlocken hänger lite, inte konstigt eftersom de såg ut som ballonger. Och skalpen är svullen. Annars är det mest blåmärken nu. Det ser ut som om han har gått en boxningsmatch för en vecka sedan. Det kommer att ta tid innan jättemärket under vänster öga är borta. 
 
Känns sådär att gå på promenad när bara ansiktet syns. Folk tittar! Eller så känns det bara som om de gör det. 
 
Stolthet. Så stolt över lillkillen. Så lycklig över att jag och Ragge får äran att vara föräldrar till en sån liten krigare. Det är inget vi lärt honom. Det är så han är ❤
 
Stolthet. Över Ragge. Över mig själv. Över oss. Vi har klarat oss igenom ytterligare en prövning. Stärkt vårt förhållande och vår familj. 
 
Nu börjar allt kännas bra. I fredags kändes allt så hopplöst. Som om han aldrig mer skulle se igen,  avdelningen "känslor är inte alltid rationella". Att det skulle vända så fort hade jag inte ens vågat drömma om! 
 
Livet. Livet är fint igen!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...