Jag följde ju med min vän och kollega Eva lite spontant efter jobbet och blev keramikbiten. Eva sa lite syrligt när vi var på väg: Jaha, och du vill säkert dreja också? Ja, det vill jag ju! Men jag kände på mig att svaret på den frågan borde bli nej just den gången... Antar att hon tycker att man borde lära sig vissa saker innan man kör igång med drejningen. 

I morse när jag vaknade hade jag planer i huvudet. Nu finns planerna på papper också.


...eller så skulle det kunna stå "Just a spoon full of SUGAR" i bästa Mary Poppins-anda. Eller "Pour some SUGAR on me" och ge den i present till Petra. Eller så behövs det ingen text... Hmm...
 
En droppformad sockerskål med ett hål i mitten och tryckt text på. Problemet är bara att den måste drejas. Vilket jag inte kan. Men jag kan säkert lära mig. Och det innebär ju att jag har tid på mig att fundera på texten. Det var just det där med att jobba på min inneboende optimistkonsult.

Droppen ska vara turkos. Gärna lite "smutsig", det vore fint, och matchar min burk som jag förvarar hårdbröd i. Eller så ska den matcha ljuslyktan jag fick av Eva i födelsedagspresent: vit med prickar på. Nåväl. Jag har tid på mig att fundera på det med.