När det landar roliga saker i brevlådan, part 2
Bloggvärlden är så fin! Igår landade ett fint kuvert på hallmattan. Kuvertet var avgångsstämplat i Kungariket Kammebornia. Faktum är att kuvertet var så fint med snögubbetejp, så jag ville knappt öppna kuvertet. Men nyfikenheten vann. Så klart.
Kuvertet innehöll ett fint paket. Bokmärken. Stämplar. En massa snirklig text i cirklar som berättade en liten historia om när vi hittade åt varandras bloggar i våras. Och nu fick jag problem igen, för jag ville ju inte förstöra det fina paketet. Men nyfikenheten vann. Så klart :-)
Spana in finaste pepparkaksformen. Värsta älgen. Nu riktigt längtar jag efter att baka pepparkakor. Tyvärr tror jag inte att det hinns med i år - men nästa år banne mig!
Tack Pia! Detta gladde mig mycket. Flera gånger om. KRAM
EFIT första advent
Marie kom med en EFIT-utmaning som jag har genomfört nästan helt och hållet... Den första bilden missades och det är ett par timmar mitt på dagen som är borta, men ändå... Håll till godo:
Vaknade upp på vandrarhemmet i Lübeck och hade helt glömt bort det där med EFIT. Men det var inget mer revolutionerande än packning, dusch och en inte alltför spännande frukost.
Vi lämnade vandrarhemmet kl 09:30 och tog en promenad runt staden. Det finns hur mycket underbara hus som helst. Trånga och krokiga gränder, vinklar och vrår. Jag tog hur mycket bilder som helst, men det är ju ETT foto i timmen, så... Medan vi promenerade singlade snön lite vackert.
Efter ett tag knallade vi in på ett café så runt 10:30 tog vi en second breakfast.
Runt 11:20 var det dags att gå tillbaka till vandrarhemmet, hämta väskorna och ringa taxi. Men på vägen tillbaka passade jag på att ta ett foto av några bodar - när de inte var öppna så var det inte så mycket folk i vägen haha
Vi kom ut till flygplatsen, dumpade väskan och tog en sista gluhwein. Klockan var då 12:25. Flyget fick en timme senare...
...och så himla mycket annat än moln fanns det inte att ta bilder på. Men det var ett alldeles strålande väder kl 13:35 och jag är väldigt fashinerad av molnen.
14:15 ska vi precis gå ner för landning. Solen har börjat gå ner och ljuset är fantastiskt.
Efter landningen fick vi springa till flygbussen från Skavsta till Stockholm och då sov jag och fotograferade ingenting alls... Sen släpade jag väska. Så nu gör vi en paus till...
...kl 17:15. Då har jag precis kommit hem, kokat en kopp the och tänt första ljuset. Mums vad det är gott med the!!! Passade även på att se det första avsnittet av adventskalendern eftersom jag inte var hemma på lördagen. Man vill ju vara redo innan...
.kl 18:45. Då var det dags att bänka sig framför TV:n och se på avsnitt nr 2. Döm om min förvåning när SVT tabbat sig och visar avsnitt 1 en gång till. Nån mer som blev irriterad?
Min resväska som gör mig glad. Dels för att den så klart är förknippad med resor, som per default är roligt, men även för att jag blir glad av de rosa prickarna. Klockan var 19:30 när jag började packa upp väskan.
20:45 är det dags att blåsa ut första ljuset och förflytta sig in i vardagsrummet därför att...
...21:00 börjar Law and Order SVU, och sedan är det dags att...
...krypa ner i sängen som nu är bäddad med mina favoritsängkläder. Klockan är nu 22:30 (men jag smygtog faktiskt bilden ett par timmar innan så att jag skulle hinna ladda över bilderna i datorn... även om det är fusk...)
Kul initiativ Marie! Det gör vi till en tradition tycker jag :-)
Nu är det hjort!
Här har de senaste dagarna ägnats åt städning, fix, gardinstrykning och annat nödvändigt. Alla rum är julpyntade nu, men i år har jag verkligen hållit tillbaka på pyntandet. Jag räknade, och det finns fyra tomtar framme allt som allt. Och fler lär det inte bli i år.
Den här lägenheten passar liksom inte att pynta - eller så är det min smak som har ändrats. I år, liksom förra året, har jag mer satsat på färgsättning och små arrangemang. Nedanstående är en favorit som hängt med sedan julen 2010.
Om någon funderar över den taskiga ordvitsen: Sommaren 2010 träffades jag och mitt ex Jocke. Eftersom man aldrig kan veta på förhand vad nya pojkvänner tycker om väldigt nära manliga vänner (som man dessutom bott ihop med tidigare) så såg jag tidigt till att tussa ihop honom och Niklas. Det var väldigt viktigt för mig att de skulle fungera ihop, så jag skickade hem dem till Jocke och sa åt dem att dricka öl, titta på fotboll och malebonda lite. Det funkade och de är nära vänner idag :-)
Nåväl. Det blev adventstider. Jag och fina Ceccilina hade varit ute på en härlig shoppingrunda, och jag kom hem med min fina hjort. Nån av ovanstående herrar, minns inte vem, säger nåt om att det skulle vara en ren. Nej, det är ingen ren. Det är en hjort.
Och nu började det. Hela den julen fick jag höra taskiga ordvitsar i stil med "Hjort är hjort", "har han hjort på sig eftersom han alltid är på toa?" och så vidare och så vidare. Eftersom de båda tyckte att det var himla kul när jag blev lite putt så fortsatte det. Och fortsatte och fortsatte. Eftersom vi alla tre bodde hemma hos mig i ungefär två veckor så kände jag mig lite utmobbad.
Well... If you can't beat them, join them. På så sätt bevarar jag min egen sinnesfrid eftersom de fortfarande, två år senare, tycker att skämtet är väldigt kul... Så för att inte bli galen på ordvitsen har jag helt enkelt börjat tillämpa den själv.
Förlåt!
Böcker, Astrid och världens bästa säng
Min mamma är en läsare av stora mått. Det innebar att det så klart var mycket bokläsning för oss när vi var barn, och både jag och syrran lärde oss tidigt att läsa. Mamma var alltid med i bokklubbar åt oss och det var lite som julafton varenda gång det kom ett bokpaket. Förutom när bokpaketet innehöll Prins Hatt under Jorden
När jag var liten hade jag den bästa sängen i världen. I mitt barnrum var det snedtak. Innan jag flyttade in där så var det tre stora garderober inbyggda i snedtaket. Pappa rev ut mittengarderoben och byggde en säng åt mig där istället. Lite inbyggd, stor sänglåda där man fick plats med en massa leksaker och det absolut bästa av allt: en inbyggd bokhylla längst in under taket, längst med hela sängen. Jag kunde bara sträcka ut handen efter en till bok. Och en till. Och en till, en till, en till.
Det där med läsning hänger så klart med en genom livet, och jag är så glad att jag fått det med mig sen barnsben. Som alla ungar älskade jag så klart Astrid Lindgren, och hon har så klart inte blivit sämre bara för att jag blivit äldre. Därför blev jag väldigt glad när jag läste att man hittat ett bortglömt Astridmanus som nu kommer som bok. Klick, klickoch nu är den på väg hem till mig. Återkommer så klart med en recension så fort jag läst den.
Saxat ur beskrivningen på Bokus:
Tomten är vaken är en unik julberättelse och en blivande klassiker. Författaren är Astrid Lindgren och illustratören är den världsberömda Almapristagaren Kitty Crowther. Berättelsen har aldrig tidigare getts ut i Sverige.
Det är en sinnligt vacker bilderbok och en skildring av en magisk vinternatt på en gammal gård, långt inne i skogen. Just en sådan natt när människorna kryper ihop i sina små hus och inte låter elden slockna på härden. Berättelsen är högstämd men ändå vardagligt enkel. Den genomsyras av vördnad för livet och omtanken om allt levande, med gårdstomten som sinnebilden för den oegennyttiga kärleken. Tomtens ömhet och medkänsla med djuren på gården, var och en inlåst i sin roll, hunden i bandet, korna i båset, hästen i stallet, är rörande. Tomten klappar, tröstar och ingjuter hopp. Han talar på tomtarnas vis, ett tyst litet språk som djur kan förstå, och berättar om hagar och ängar och ger dem lite extra att äta. Midvinternatten är mörk och kall, men tomten vakar, tittar in i lagård och stall, och tassar varje natt mellan husen.
Det är en sinnligt vacker bilderbok och en skildring av en magisk vinternatt på en gammal gård, långt inne i skogen. Just en sådan natt när människorna kryper ihop i sina små hus och inte låter elden slockna på härden. Berättelsen är högstämd men ändå vardagligt enkel. Den genomsyras av vördnad för livet och omtanken om allt levande, med gårdstomten som sinnebilden för den oegennyttiga kärleken. Tomtens ömhet och medkänsla med djuren på gården, var och en inlåst i sin roll, hunden i bandet, korna i båset, hästen i stallet, är rörande. Tomten klappar, tröstar och ingjuter hopp. Han talar på tomtarnas vis, ett tyst litet språk som djur kan förstå, och berättar om hagar och ängar och ger dem lite extra att äta. Midvinternatten är mörk och kall, men tomten vakar, tittar in i lagård och stall, och tassar varje natt mellan husen.
Angående Prins Hatt under jorden förresten... så var det en av alla de böcker som kom i ett bokpaket från någon bokklubb. Jag var kanske 3-4 år eller nåt. Mamma läste halva boken, men jag blev helt förtvivlad. Kan inte minnas att vi läste klart boken. Faktum är att jag blev så förtvivlad så fort jag såg den, så det slutade med att mamma fick skicka tillbaka den. Det var liksom inte hälsosamt att ha den i huset. Idag känns det lite tråkigt, det skulle vara kul att läsa den igen och se vad som var så skrämmande. HÄR är en länk till lite info om boken. Om någon av er har den i sina gömmor och är intresserad av att sälja den till mig (eller bara låna ut den nån vecka): hör av er!
Levnadstips för vuxna Teletubbies
Jag är en riktig morgonrocksmänniska. Minst en av helgens dagar vill jag gå runt i morgonrock hela dagen och våga vägra riktiga kläder. Men i somras shoppade jag en OnePiece. Den har sedan dess bott hos min mamma eftersom hon skulle hjälpa mig att lägga upp den i benen. I helgen fick jag leverans. Tack mamma för sömnaden, och tack syster för frakten.
Egentligen tycker jag att OnePiece är ett alldeles gräsligt plagg. I alla fall när den används av människor äldre än 12 år, utanför hemmets gränser. Men som ersättning för morgonrock är den alldeles förträfflig. Gud vad jag njuter av att komma hem från jobbet och "slinka i nåt bekvämare" som det så fint heter. Men kanske jag njuter lite för mycket av det ätbara, eftersom magen har nästintill obegränsat med utrymme...
- Regel nr 1: Visa mig inte någonstans i min Teletubbiedräkt om jag inte skulle kunna visa mig på samma ställe i morgonrock. Vilket innebär att det är ok att gå ut med soporna (sopnedkast i trapphuset) men inte ok att gå med grovsoporna (fristående hus på gården)
- Regel nr 2: Visa mig inte i min Teletubbiedräkt för någon som inte skulle få se mig i morgonrock.
- Regel nr 3: Ät inte så jävla mycket cookies. Även om min skendräktiga mage får plats i Teletubbiedräkten så ska liksom vanliga kläder passa all tid som inte tillbringas hemma i min ensamhet/med väldigt nära och kära.
- Regel nr 4: Träna. Så kan jag äta cookies med gott samvete.
- Tips 1: Förvara inte mobiltelefonen i fickan på magen. Den kan lätt åka all världens väg när man måste gå på muggen. Om man ändå förvarar den där så tacka din lyckliga stjärna NÄR den åkt all världens väg för att locket till golvbrunnen faktiskt satt på sin plats (vilket det inte gjorde för ett par dagar sedan)
- Tips 2: Se till att alla ärmar och luvor befinner sig utanför toalettstolen innan man börjar uträtta sina behov.
Jag borde börja träna. Nu. För efter alla cookies som bakades i söndags ser jag lätt gravid ut. Så om någon undrar: Nej. Jag är inte med barn. Jag är bara tjock. (Nu slipper du fråga, och jag slipper slå dig för att du frågar. Bra deal va??)
Är det någon som har något ROLIGT träningstips?
Myskväll
Igår var det en riktig myskväll. Åsa (som också åkt på samma elaka förkylning) kom och hälsade på. Istället för att sitta i varsin soffa och prata i telefon så kunde vi sitta i samma soffa och snörvla i takt. Väldigt trevligt.
Åsa styrde upp thaimat, filmer och glass. Jag hade en massa glögg som måste testas. Sen var kvällen räddad. 5 olika sorter hann vi testa. Det kommer alltså att dyka upp lite glöggrecensioner de kommande dagarna, känns det okej för er? :-) Vad bra! Då kör vi på det!
Tack för alla krya-på-mig-hälsningar. Förkylningen börjar kännas bättre. Dvs jag känner mig inte så SLUT idag som jag gjort tidigare. Näsan rinner lika mycket, jag hostar lika mycket. Men den där mattheten börjar ge med sig. Hoppas att det innebär att det strax är över för den här gången. Och jag hoppas verkligen att du slipper monsterförkylningen from HELL.
Ha en fin helg
Inte riktigt kry ännu
Två arbetsdagar avklarade, och den tredje blev en sjukdag igen. Jag skippade keramiken igår, jag var mer död än levande när det var dags att gå hem efter jobbet. Idag känns halsen helt igenvuxen, så jag stannar hemma i soffan.
Tur att en överdos av C-vitamin gör livet lättare och halsen mindre ond. För ni kommer väl ihåg världens näst bästa förkylningstips: the med ingefära, citron och honung. Mörk rom om det är läge för en skvätt sprit.
Har stulit bildkompositionen rakt av från Therese. Bara det att hennes bild är ungefär 57 gånger snyggare. Jaja, vem bryr sig om det om hundra år?
Förresten så bokade jag en rolig grej igår. Titta in i eftermiddag så får ni veta vad ;-)
Haha vilken cliff hanger. Sorry. Men det förtjänar faktiskt ett eget inlägg.
Önskar er alla en bra dag.
Johannas julfrågor
Måndag och jag ska jobba idag. Näsan rinner fortfarande, och jag har hosta. Men är feberfri sedan några dagar tillbaka och det är ju vackert så. Igår roade jag mig med att fylla i Johannas julfrågor, men eftersom jag redan hade två inlägg ute så fick det bli ett tidsinställt till idag istället.
Varför började du julblogga?
Jag är ju en riktig veteran på området vid det här laget, jag började redan 2006. Vilket innebär att jag inte riktigt minns varför jag började om jag ska vara ärlig. Det jag minns är varför jag valde Tomtens Dotter som namn på bloggen. 2006 var det inte alls lika vanligt att blogga som det är idag. Och DÅ kändes det väldigt viktigt att vara anonym. Det tog ett tag innan jag berättade för folk att jag hade en blogg. Att exempelvis lägga ut en bild på mig själv var helt otänkbart. Som ni märker har jag släppt lite på det där med anonymiteten vid det här laget.
Hade du en bra jul förra året?
Absolut. Vi har alltid bra jular. Matlagande och godisgörande med mamma dagarna innan. Uppesittarkväll och julafton hos syster. Dessutom var det ett sånt där fantastiskt väder med solsken, gnistrande snö och alldeles lagom många minusgrader. Tomten var grymt snäll och glöggen tog aldrig slut :-)
Jag är ju en riktig veteran på området vid det här laget, jag började redan 2006. Vilket innebär att jag inte riktigt minns varför jag började om jag ska vara ärlig. Det jag minns är varför jag valde Tomtens Dotter som namn på bloggen. 2006 var det inte alls lika vanligt att blogga som det är idag. Och DÅ kändes det väldigt viktigt att vara anonym. Det tog ett tag innan jag berättade för folk att jag hade en blogg. Att exempelvis lägga ut en bild på mig själv var helt otänkbart. Som ni märker har jag släppt lite på det där med anonymiteten vid det här laget.
Hade du en bra jul förra året?
Absolut. Vi har alltid bra jular. Matlagande och godisgörande med mamma dagarna innan. Uppesittarkväll och julafton hos syster. Dessutom var det ett sånt där fantastiskt väder med solsken, gnistrande snö och alldeles lagom många minusgrader. Tomten var grymt snäll och glöggen tog aldrig slut :-)
Fotot tog jag när jag promenerade till syrran på förmiddagen julafton 2011.
Vem firade jul i ditt hem förra julen / I vems hem firade du jul?
Vi firar hos min syster. Så: syster, svåger, systerson. Mamma, pappa. Jag. Svågerns bror med flickvän och mamma. Och en hund som var rädd för jultomten.
Vilket är ditt bästa barndoms-julminne?
Minns ni, dan före julafton sändes alltid Tales Of Beatrix Potter. Den där baletten med dansande grisar och råttor och så vidare? Åh vad sur jag blev när SVT beslutade sig för att halshugga den traditionen. Anyway... Då, när jag var liten, bodde mormor och morfar i Sundsvall, så de bodde hos oss över julen. Och de dök alltid upp under Tales Of Beatrix Potter. Med massvis med julklappar och övrig packning. Morfar hade snö i skägget. Det här är förmodligen ett konstruerat minne. Dvs det har nog hänt EN gång, men när jag tittar tillbaka så är känslan att "så var det ALLTID. Varje år. På riktigt".
Vilket är ditt värsta barndoms-julminne?
Det skulle kanske kunna vara när jag ryckte skägget av tomten. Men jag har för mig att jag tyckte att det var rätt kul. Och jag har inte fått några bestående men av det...
När slutade du tro på tomten?
Va? Slutat tro på tomten? Hur menar du nu? :-D
Vad är det godaste du har ställt ut till tomten på julafton?
Risgrynsgröt med smör, socker och kanel, så klart. Men stackars Tomten... Jag måste komma på ett sätt att hålla den varm, för jag håller med Tjorven: kall gröt är inge vidare...
Ger du något till välgörenhet etc under julen?
Ibland, ibland inte. Men om man ska shoppa åt någon som har allt så är det ju en bra grej att ge bort en get eller nåt liknande.
När julhandlar du?
När jag hittar rätt grej att köpa. Läget är under kontroll om man säger så. Den första julklappen shoppas alltid på mellandagsrean.
Hur dags vaknar du på julafton?
Runt åtta-nio nåt sånt. Längre än så kan jag inte vänta på gravlaxmackorna :-)
När äter ni julmat?
Efter Kalle Anka och Tomten.
Hur dags öppnar ni julklappar?
Tomten brukar dyka upp med lite paket efter Kalle Anka. Sen äter vi mat. Och sen efter maten delar vi ut klapparna under granen. Men det är lite olika när Tomten kommer...
Vad är den bästa julklapp du någonsin fått?
Oj. BRIO-tågbanan som jag fick när jag var 3-4 år var ju en höjdare. Och saccosäcken som kom några år senare. I vuxen ålder är det nog min servis.
Hur brukar din stad/by/kommun julpyntas?
Jag tycker att Stockholm är lite dålig på att julpynta. Men förra året var det faktiskt väldigt bra, mycket mer julbelysning än vad det brukar vara. I hemstaden Kramfors stog det en julbock som med på tok för korta ben mer liknade en förvuxen terrier med horn...
Hur länge är du ledig vid jul?
Så länge som möjligt. I år kommer jag nästan att vara långledig. Jag jobbar iofs mellandagarna, men jag kommer att få jobba på kontoret i hemstaden. Sen är jag ledig mellan nyår och trettonhelgen.
Hur länge efter jul har du kvar din julgran?
Senast till trettonhelgen. Då ska all jul vara borta. Granen brukar vara det första jag stökar undan, så den kan nog åka ut redan på nyårsdagen.
Har du någon gång firat jul utomlands?
Nope. Och har ingen längtan efter att göra det heller.
Har du någon gång gjort egna julkort?
Japp. Skickar jag julkort så är de hemmagjorda. Bildbevis finns lite överallt under kategorin pyssel, men om jag ska plocka några favoriter så får det bli det här, det här och det här.
Tycker du om att sjunga julsånger?
Haha jag sjunger allt. Hellre än bra. Precis som min mamma. Stackars vår omgivning när vi kör igång och gastar med till O Helga Natt. Förlåt pappa.
Vem vill du helst fira jul med utöver familjen/släkten?
Det räcker bra med dem tycker jag.
Om du fick tio miljoner, hur skulle du fira jul då?
Precis på samma sätt som vi gör nu. Visst, hade jag obegränsat med pengar så skulle jag se till att vara ledig hela december OCH se till att min familj också kunde vara det. För ha tid att "bara vara" lite mer. Kanske köpa en snökanon som kunde fixa en vit jul om Kung Bore är på dåligt humör. Julklapparna skulle så klart bli finare. Men själva firandet vill jag inte ändra. Det är bra som det är :-)
Om du kunde ändra något med julen, vad skulle det vara?
Fixa lite fler röda dagar. För visst borde även den 23:e vara en allmänt ledig dag? :-)
Tror du att vi får en vit jul i år?
Stockholm: tveksamt. Kramfors: absolut!
Vad vill du att tomten ska ha med sig för julklapp till dig?
Det skrev jag om igår... Men nya trådlösa telefoner vore också fint.
Ett år med Google Analytics
Den 8:e september 2011 fick jag reda på att det finns något som heter Google Analytics. Tyckte att det verkade lite skoj att få mer detaljerad besöksstatistik än vad blogg.se levererar, så jag installerade det. Attans så kul det är att se vad det är som gör att ni hittar hit, vilka inlägg som är de flest lästa och om det är någon dag som sticker ut i besökarstatistiken kan man se om det just den dagen är en massa helt nya besökare, eller om det var en massa återkommande besökare som hittat hit samma dag.
Man kan roa sig länge inne på Analytics om man inte har nåt bättre för sig, men så är jag ju en statistiknörd också. Antar att det hör ihop med att jobba i försäkringsbranchen haha. Eftersom jag nu haft Analytics installerat i ett år så tyckte jag att det skulle vara kul att kolla på året som gått.
Oj. OJ. Mer än 36.000 besök. Merparten av er väljer att komma tillbaka. Jag är väldigt glad och rörd just nu ska ni veta. Man (läs: jag) tänker inte så mycket på hur många ni egentligen är som tittar in när man bara ser statistiken för 10 dagar i taget. När jag kollade året så ser jag att jag haft besökare från i princip hela världen. Lite dåligt med besök från Afrika kanske, men å andra sidan så är det mer fashinerande att det hittat hit en enda därifrån. Resten av världen är i princip helt täckt. Hade någon från Grönland, Mongoliet och Kazakhstan hittat hit så hade kartan (förutom Afrika då...) varit så gott som fulltalig.
Jag ska göra mitt bästa för att fortsätta skriva på ett sätt som gör att ni kommer tillbaka, utan att för den sakens skull börja fundera på vad ni vill läsa om och anpassa mig till det. För detta är mitt space, och jag skriver så klart främst för min egen skull (det här är mitt eget juliga arkiv - det är dessutom ännu bättre nu när man kan ha recepten med sig i en smart telefon) men det hade inte varit så kul som det är utan er som jag "lärt känna" under åren med bloggen. Jag blir jätteglad av alla era kommentarer och att jag fått chans att göra saker som inte skulle ha hänt om jag inte bloggat.
Så ett stort tack, tack, TACK till alla er som förgyller mina dagar. Imorgon kommer jag med ett tips som kanske kommer att förgylla ERA dagar. Eller kanske främst kvällar.
Återigen: tack!
Grannfrun, pepparkakor och en ärligt stulen burk
Granne med mamma och pappa bodde ett äldre par, Anna och Tage. På sommarkvällarna var vi ofta där och satt i deras uterum och spelade kort. Anna var lång och hade ordentliga armmuskler. "Som limpor" brukade hon säga. Och skratta. Jag ville ha armmuskler som henne och försökte spänna mina muskler så hårt att hela jag darrade, men det blev inte ens en liten bula.
I ugnen hos Anna och Tage fanns det alltid skorpor. Hon bakade världens godaste skorpor och det första jag gjorde när jag kom hem till dem var att gå direkt fram till ugnen och hugga mig en. Anna är borta sedan länge, men min mamma har receptet. Jag har i min tur fått det av henne i mammakokboken. Det måste nog bli en omgång snart, nu när jag har lärt mig att baka bullar... Har aldrig bakat dem själv, men det är ju bara så gott med skorpor, smör och en ostskiva.
Det bästa var dock att baka pepparkakor med henne. Varje år bjöd hon mamma på lite fritid, men det var jag och Anna som drog det längsta strået. Vi fick ju baka peppisar. Och äta deg. Anna ville baka med barn, men hennes egna barnbarn var för långt borta, och kanske för stora för att vilka baka med mormor. Miniversionen av mig älskade dock att låna någons mormor, eftersom jag vid den tidpunkten hade min egen mormor i en annan stad. Kavla, äta deg, lägga på plåt och jag minns så klart att peppisarna förlorade formen. Hur det luktade. Samla ihop degresterna och knåda dem igen och göra flera. Att det var mysigt. Äta färdiga peppisar. Ha det bra helt enkelt.
Pepparkaksburken som jag ärligt stulit av mina föräldrar.För en vecka sedan bestämde jag mig för att föra traditionen vidare. Så i år så är det jag som bakar peppisar med min gudson och hans storebror. Det får nog vänta något år innan mamman i fråga får lämna dem hos mig och dra ut på stan och shoppa julklappar men vad tusan... Det ska börjas i tid.
Årets första jullista!
Hittade en lista hos Marie som jag så klart måste fylla i. Jag tycker att det är kul att gå tillbaka senare och se hur jag besvarade frågorna. So here it goes, 2012 års första jullista :-)
Längtar du efter julen?
Nej inte speciellt mycket. Dvs inte i den bemärkelsen att jag vill att det ska vara jul nästa vecka. Men jag gillar ju hösten. Planera. Läsa recept. Vänta in julen med alla andra julbloggare. Shoppa julklappar. Dricka glögg. Pyssla. Jag gillar att längta efter julen :-)
Nej inte speciellt mycket. Dvs inte i den bemärkelsen att jag vill att det ska vara jul nästa vecka. Men jag gillar ju hösten. Planera. Läsa recept. Vänta in julen med alla andra julbloggare. Shoppa julklappar. Dricka glögg. Pyssla. Jag gillar att längta efter julen :-)
Har du något speciellt minne från förra julen?
Att baka tunnbröd på Skansen var verkligen roligt. Och när Expressen var här och gjorde ett reportage för söndagsbilagan.
Att baka tunnbröd på Skansen var verkligen roligt. Och när Expressen var här och gjorde ett reportage för söndagsbilagan.
Testade du något nytt recept förra julen?
Japp. Gingerbread Brownies. Rocky Road Fudge. Och hallonkola. Alla tre var höjdare. (sen gjorde jag Peanut Butter Fudge också, men det struntar jag i att länka, för det var inte gott... Ni borde verkligen undvika det receptet)
Japp. Gingerbread Brownies. Rocky Road Fudge. Och hallonkola. Alla tre var höjdare. (sen gjorde jag Peanut Butter Fudge också, men det struntar jag i att länka, för det var inte gott... Ni borde verkligen undvika det receptet)
Har du börjat fundera på julklappar?
Fundera? 2012 års första julklapp köptes 2011-12-27... Två personer är klara. En person vet jag vad jag ska köpa till. En har påbörjats. En är fortfarande ett mysterium. Men det är långt kvar....
Fundera? 2012 års första julklapp köptes 2011-12-27... Två personer är klara. En person vet jag vad jag ska köpa till. En har påbörjats. En är fortfarande ett mysterium. Men det är långt kvar....
Skulle du kunna tänka dig att åka bort över julen?
Jag åker inte bort. Jag åker hem. Hem till familjen i norr.
Jag åker inte bort. Jag åker hem. Hem till familjen i norr.
Skulle du kunna tänka dig att istället för julklappar resa bort efter julen?
Ja absolut, bara julen har hunnit stökas undan innan jag åker.
Vilka är dina förväntningar på årets julkalender?
Ärligt? Förra julkalendern var en av de allra bästa genom alla tider. Så att ens komma i närheten av den känns bara löjligt. Jag har dessutom inte ens sett första Greveholm (jag var 18 år och coolast i stan då hahaha) så jag har inga förväntningar alls.
När kommer du att dricka säsongens första glögg?
Årets första? Du skojar? Det är klart redan, det börjar bli kyligare på kvällarna nu ;-)
Arv eller miljö?
Detta är toalettlektyren hemma hos föräldrarna. Det är alltså (om nu någon trodde nåt annat) mammas fel/förtjänst att jag är som jag är :-)
Viva Semester!
För att citera Gert Fylking: ÄNTLIGEN! Äntligen är det min tur att säga Hej Semester. Hej lata lediga dagar. Hej solsken. Hej pocketbok. Hej rosévin. Hej spontanitet. Hej då tidiga mornar, försovningar och deadlines.
Jag för två veckor sedan, uppklädd till tänderna och på väg till ett bröllop.
Den uppmärksamme ser att det inte är några vanliga fjärilar på klänningen - det är döskallefjärilar :-)
Det är så skönt. De senaste åren har sista jobbveckan inför semestern varit helt crazy. Har slitit som ett djur för att få allt klart, jobbat så mycket så att när semestern väl kom var jag som en urvriden disktrasa i flera dagar. Dessutom har jag gått in och jobbat en extradag min första semestervecka de senaste tre åren för att jag INTE hunnit klart. I år har det dels varit ett mycket bättre tempo rent allmänt. Fler som delat på arbetsuppgiften. Och sen tog jag en annan taktik: jag körde övertidsracet förra veckan istället. Så denna vecka har jag kunnat varva ner, gått hem hyggligt i tid och till och med kunnat flexa ut en halvtimme tidigare idag. Lycka!
Nu väntar lata dagar. Jag säger det igen: Äntligen!
Frukost när den är som bäst
Jag är defekt. På vardagarna har jag dubbla väckarklockor, men vaknar ändå oftast i panik runt halv åtta. Då har väckaren ringt i en och en halv timme. På helgerna däremot... Då kan jag vakna av mig själv strax efter sju. Tur att man är tjurig och kan somna om :-)
Idag vaknade jag runt kvart i åtta. Men av någon underlig anledning kände jag för att kliva upp. Strålande sol, varmt väder. Skickade ut fläsket för att röra på sig lite, sedan hem för en mysfrukost på uteplatsen.
Det där med att röra på sig förresten... Under åtta veckor har jag följt Therese och hennes strävan efter kilometrar. Har varit sugen på att haka på, men varit förkyld, för trött, haft hosta, det har regnat och diverse andra ursäkter. Jag är väldigt bra på ursäkter ska ni veta!
Men nu har jag faktiskt varit ut på de första två passen. Ett går och ett idag. Kan inte säga att det var skönt på något sätt, konditionen är inte vad den borde vara. Å andra sidan har konditionen aldrig någonsin varit vad den borde vara, så det är ju inget konstigt.
Men det är motiverande läsning. Att följa hennes förvandling från soffpotatis till en sån som längtar ut på en runda. Wish me luck, om några veckor kanske jag också är där!?
Snart i en garderob nära mig!
Underbara klänning! Jag spanade in den redan för ett par år sedan, men hade inte råd att shoppa den då. 900 kronor var lite mycket. Så det fick vara. Nu är kassan lite bättre och jag begav mig ut på jakt.
I onsdags gick jag in på butiken där den såldes då. Fördelen med rock- och retrobutiker är ju att de är rätt okänsliga för trender. Att leta efter en klänning som provades för två år sen är alltså fullt görbart. 
Jag hittade klänningen. Men den fanns bara i storlek 8 och 10. Det fanns inte en chans att jag skulle få upp dragkedjan i ryggen. Inte en chans.
Två år alltså. Två år och några kilo på pluskontot... Jag kunde inte ens ha storlek 10 för två år sedan...
Nåväl. Tillbaka idag. Utrustad med mina bästa "hålla-in-fläsket"-trosor. Inte ens det hjälpte. Återstår en sak: Internet. Och till min stora lycka hittade jag åt den!
Looken kompletteras med sotade ögon, jeansjacka och Converse. Nu återstår bara att lära mig att göra en SÅN HÄR frisyr.
Tonar håret :-)
Polkadot!
Det där med vår innebär värme. Det gillas. Det innebär även att man måste ömsa skinn. Vinterjackan ska förpassas till garderoben och vårjackan ska tas fram. Problemet är bara det att jag har gått och blivit lite tjock, så jag kan inte knäppa min skinnjacka. Det kunde jag iofs inte förra våren heller, men det är en annan historia.
I fredags hade både värme och lön dykt upp i mitt liv. Det var en alldeles utmärkt kombination. Att jag dessutom var i närheten av en Carlingsbutik avgjorde saken.
Jag är ett konstigt kvinnoexemplar. Jag gillar nämligen inte att handla kläder. Jag saknar nämligen förmågan att föreställa mig hur plagget ser ut med en kropp inuti. Därmed ser allt platt, tråkigt och formlöst ut. Det enda stället jag gillar att handla på är Carlings, för de har så jävla bra personal överallt. Så när jag handlar kläder så ställer jag mig i en provhytt och säger "Ge mig kläder". Det roliga med Carlings är att de lyckas leverera sånt jag vill ha. De gör det dessutom på ett hjälpsamt sätt. Visst, jag fattar att de är säljare. Men de beter sig inte som sådana. De beter sig snarare som hjälpare. Tack för det!
Jag knallade därför in på Carlings i Solna C, ryckte tag i en säljare och frågade om han hade nån jacka till mig. Tre minuter senare stog jag i kassan och betalade ovanstående färgklick. Killen såg lite chockad ut när jag blev nöjd med den första jackan han plockade fram. Det såg ut som om han tänkte "Men vänta här nu. Du är kvinna. Du borde prova i alla fall sju jackor till, sen prova tre,fyra av dem ett par gånger var, gå härifrån och fundera lite och sen komma tillbaka med en väninna". Men nej. Inte jag. Ge mig kläder så att jag får bli klar nån gång.
Dessutom gillar jag prickarna! Jag blir GLAD av prickigt, men det är ju svåranvänt som bara den. Därför brukar prickarna hamna på strumpor, trosor eller liknande. Eller som nu; i ett foder. Jag blir glad av att ta på mig den på morgonen. Det finns definitivt sämre sätt att starta en dag på :-)
Ha en fin dag!
Host host
I tisdags sprang jag på en gammal kollega. Den obligatoriska sociala frasen Hur är det? yttrades. Svaret i måndags var Jodå. Mitt största problem i livet är att jag är jävligt kissnödig, men det tänker jag åtgärda nu, så hej då!Det kändes verkligen så. Men det var då det. Nu har jag åkt på jordens hosta. Och när jag får hosta är det SYND om mig. Faktiskt. Det känns som att jag ska hosta upp lungorna.
Natten mellan tisdag och onsdag sov jag tre timmar. Var upp två gånger för att ta en sup Cocilana. Fina grejer serru, men jag tillhör inte dem som blir helt nockad. Natten till idag avancerade jag lite; fick sova ungefär fyra timmar...
Nu är jag TRÖTT. Det är skönt att det är fredag imorgon. Längtar redan efter att komma hem från jobbet, slå på en film och somna i soffan.
Hoppas att era fredagsplaner är roligare än mina...
Sjukstuga
Här ligger jag i soffan med halsduk, filt, the och hockey på TV:n. Förhoppningsvis blir det inte alltför spännande idag - helst av allt skulle Färjestad göra 7 mål i första perioden, sen kan jag bara njuta av de följande två.
Igår blev jag helt plötsligt dyngförkyld. Jobbade idag, men pallade till lunch innan jag insåg att det nog är bäst att gå hem - jag ska nämligen hålla i en utbildning imorgon, så då MÅSTE jag vara på plats, förkyld eller ej. Har i alla fall ingen feber, men det känns bannemig febrigt ändå. Alternativet är att jag kommit in i klimakteriet, vilket jag betvivlar starkt.
Suck.
Nåväl. Tre liter the, mjölk och eukalyptus och sen ska det nog bli människa av mig med.
Längtar till sommaren
Från jobbet hem till mig är det 9,5 kilometer. På sommaren brukar jag promenera hem nån gång i veckan. Stockholm är en underbar stad på sommaren och förutom de första två kilometrarna och de sista 300 meterna är hela promenaden efter vattnet.
Den sista biten är rakt uppför. Med 9 kilometer i benen är det ganska jobbigt. Då är det rätt oslagbart att komma hem till en uteplats med kvällssol, tappa upp ett fotbad i Kockumsbaljan, se till att det finns vatten, the, ett glas rosé och en bra bok inom räckhåll och sedan njuta.
Det är inte långt kvar nu!
Sandalbränna från förra sommaren
Den sista biten är rakt uppför. Med 9 kilometer i benen är det ganska jobbigt. Då är det rätt oslagbart att komma hem till en uteplats med kvällssol, tappa upp ett fotbad i Kockumsbaljan, se till att det finns vatten, the, ett glas rosé och en bra bok inom räckhåll och sedan njuta.
Det är inte långt kvar nu!
Sandalbränna från förra sommaren
