Nu har jag åkt skridskor för andra gången på 21 år. Man är ju ingen Gillis Graflund direkt. Men det var roligt. Jättekul. Jag lyckades klara mig undan med bara en vurpa och den var på cykeln...

Innan jag drog iväg började jag fasa för att ha åkt klart och ta av mig de varma skridskorna och byta till de vanliga skorna som stått ute i kylan och blivit kalla. Sen kom jag att tänka på vad mamma gjorde när jag och syrran var små och vi var ute på saker som på sikt leder till kalla händer och fötter. Eftersom det är en del småbarnsföräldrar som läser bloggen tänkte jag dela med mig av tipset: När vi åkte ut på isen stoppade mamma alltid extra strumpor och vantar innanför kläderna. Så när små fötter blivit blöta och kalla kunde mamma inte bara trolla fram ombyten. Hon kunde trolla fram VARMA ombyten. Jag kan lova att det tricket fungerar även på kalla vuxenfötter!

Bildbevis på spektaklet. Som sagt: Ingen Gillis Graflund direkt


Efter ett tag var det inte så kul att åka skridskor längre. Men jag är grymt imponerad av
unge herr Lucas - det var första gången han stod på ett par skridskor idag.


Eva agerar manuell blåsbälg för att få fart på glöden.


Korvgrillning och till det drack vi...


...BLOSSA, BLOSSA, BLOSSA, glöggen heter Blossa

En hel del folk som var där och åkte idag.

Förresten... För dig som inte känner till Gillis Graflund: Den enda svensk som tagit sig ifrån OS med medaljer i konståkning. Han har inte bara tagit medalj. Han plockade hem den ädlaste valören hela tre OS på raken. I det fjärde fick han nöja sig med ett silver, stackarn... Utöver sin imponerande OS-meritlista knep han även tre VM-guld.