Här och nu
Att sova på, eller intill, föräldrakropp... Det är det bästa! Efter operationen har detta tagit näst intill löjliga propotioner. Han är väldigt orolig när han blir trött, när det är dags för sömn. Han kämpar och kämpar för att hålla sig vaken. Inte konstigt ändå, han vet med säkerhet att livet kan vara helt annorlunda när man vaknar, jämfört med när man somnade.
Jag har en känsla av att gossen är arg/besviken på mig. Det var jag som följde med honom in till narkosen, och efteråt var allt annorlunda. Nu verkar det som att han vill försäkra sig om att jag inte överger honom en gång till. Så han klamrar sig fast. Jag får inte lägga ner honom eller lämna över honom till Ragge, då blir det skrikfest. (När det är sovning alltså. I vaket läge är pappa bäst!) Jag får knappt ens röra mig där jag ligger. Men... Så länge jag inte blir akut kissnödig går det ju bra. Allt annat kan faktiskt vänta lite till.
Det var liksom inte meningen att han skulle somna nu. Så här ligger vi. Ovanpå rena kläder som ska in i garderoben. Och jag börjar bli jävligt kissnödig. Kanske inte skulle ha druckit den sista tekoppen?
Dygnsrytmen är det som är jobbigast. Innan operationen var det dags att sova runt 18.30. Sen hade han natt till tidig morgon, ca 05.30. Och även om han vaknade 10-15 gånger så hade han ändå natt. Lite närhet, ett bröst, hålla hand så somnade han om. Nu ska det vaknas, alltså VAKNAS, runt 02-tiden. Då vill han ha lite mat (dvs mat, inte bröst) och leka lite, för att sedan ta natt igen efter en timme eller två. Att vara "blind" i några dygn och samtidigt gå på morfin gjorde inte direkt under för dygnsrytmen...
Mitt i natten-fika. Nöjd och pigg gosse. Inte fullt lika nöjda och pigga föräldrar.
Operationssåret läker fint! Det har gått ihop helt på vissa ställen och några mindre skorpor har lossnat. Hans blåmärken har skiftat färg något, och det kraftiga blåmärket under vänster öga har gått från vinrött till lite ljusare röd. I övrigt är det många gula fält, både runt ögon och på skallen. Svullnaden har dragit sig tillbaka ytterligare något.
Tror det blir bra till slut!
Lilla krigare! Snart är vi igenom det här!
Kommentarer
Anonym säger:
Kram på er!
Trackback