Ett ganska gnälligt inlägg
Gårdagen... Hmm... Den var... Ett antiklimax. Vi skulle alltså in på Grönan och titta på Tenatious D. Konserten började 20.00. Vi tänkte att det är bäst att vara där i tid. Alltså på plats runt 17-tiden? Tre timmar innan borde räcka. Eller?
Runt 15-tiden började det skrivas på Facebook att köerna är fruktansvärda. Då hade vi inte kommit iväg hemifrån ännu. Nåväl. Utrustad med hopp, tålamod, regnponcho och paraply gav vi oss iväg. Försenad av ett skyfall preciiiiis när det är dags att åka. När vi sitter på tunnelbanan börjar det pratas om att de har stängt insläppet. Ingen kan bekräfta just då, men köerna är tydligen hemska. I wouldn't know, jag är ju inte där ännu. Kommer in till stan, den sista i sällskapet ansluter och sedan vidare mot spårvagnen.
(Skärmdump från DN.se, I artikeln berättar polisen att folk har försökt att simma in.....)
När jag ser alla människorna och förstår vilken typ av boskapstransport det kommer att handla om på spårvagnen så ger jag upp och låter Mia, Jocke och Nico dra vidare utan mig. Jag vänder om och åker hem. När jag sitter på tunnelbanan hade Gröna Lund just bekräftat att insläppet är stängt. Nåväl. Det pågår ju trots allt ett friidrotts-VM så det skulle definitivt inte gå nån nöd på mig. In på Hemköp för att handla något att trösta mig med på vägen. Ingen Häagen-Dazs Salted Caramel-glass. Hmm.. Finns det tröst bland nötterna då? Nej. Inga pecannötter. Vidare till godishyllan. Inga polkagrisar. Faktiskt ingenting av det som jag var sugen på som tröst fanns att uppbringa.
Köper en Ben&Jerry i brist på annat. Hinner halvvägs hem, då ringer telefonen: "Nu har vi också gett upp, kom in till stan och möt upp oss!". Hem, lägga glassen i frysen, plocka ut lite onödiga saker ur handväskan (däribland regnponchon) och åka iväg igen.
Eftersom jag lämnade regnponchon hemma så kom det så klart en riktig störtskur när jag befann mig promenerandes och inte nånstans i närheten av skydd. Upp med paraplyet. Som - enligt lagen om all världens jävlighet - naturligtvis inte ville haka i och spänna ut sig. Så jag gick med paraplyet lite halvslakt draperat runt huvudet istället. Väl framme på stället som mina kompisar placerat sig på: Ingen Bloody Mary. Suck.
Men ändå. Sedan. Vi hade en jättetrevlig kväll. Trevlig sällskap. Sittandes under tak på en uteservering. Insvepta i filtar. Varm choklad med Kalúha. Det blev bara inte riktigt som jag föreställt mig kvällen...
Just ja. Visste ni att vet finns en sida för
matbloggar med samma upplägg som
Julbloggar.se? Dvs en samlingssida över bloggar där man lägger till sin blogg och sedan är det i princip bara en RSS-feed som visar vilka av de anmälda bloggarna som har uppdaterats. Sweet.
Kommentarer
Svar:
Grymt! Vi flyttar över på mail, ok!
Kram
Erica AKA Tomtens Dotter
Svar:
Oh yes. Det var mysigt att sitta under filtarna och titta på regnet :-)
Erica AKA Tomtens Dotter
Svar:
Exakt så är det. Dessutom så tycker jag, på något underligt vis, att det är ganska viktigt att få gnälla ibland. Det är skönt. Och då är det en fördel att göra det på mindre saker istället för att gnälla på det som verkligen betyder något...
Erica AKA Tomtens Dotter
Svar:
Ja, vad sjutton. "Det är inte hur man har det, utan hur man tar det". Sa flickan lite klämkäckt...
Erica AKA Tomtens Dotter
Svar:
Tack :-)
Även om jag blir lite fundersam på vad som var roligt egentligen? :-D
Erica AKA Tomtens Dotter
Svar:
Det den menar är att: Skriv ett inlägg där du länkar till matbloggar-sidan. Och det är den URL-en som du ska ange.
Den är rätt kinkig på koden, så ha exakt det som efterfrågas. Om du försöker göra texten i fetstil eller kursiv eller så, då kommer det inte att funka.
Erica AKA Tomtens Dotter
Trackback