Vet du vart du ska fira jul ännu?
Det vet jag. Eftersom hela min familj bor i norrland, och det är bara jag som valt att flytta på mig blir det av naturliga skäl jag som åker till dem. Nuförtiden är det min syster som är julaftonsgeneral, hon axlade manteln efter mamma för några år sedan.
Att vara julaftonsgeneral är ett tufft, men roligt, uppdrag. Vad vet jag om detta förresten? Jag har aldrig varit det. Men jag har varit påskaftonsgeneral och ordnat en påskbuffe som innehöll det mesta som återfinns på ett julbord. Då jag inte hade hjälp av mamma eller syster blev det dock en del färdigköpt, främst sill (eftersom jag inte äter sill, och därför har aningens svårt att avgöra om det jag lagat är gott eller inte...)
Om du inte är julaftonsgeneral i år förelslår jag följande: Lyft genast luren och slå en pling till årets värdinna/värd. Fråga vad du ska ta med till julfirandet. Fråga inte "om eventuellt kanske skulle jag kunna ta med nånting". Nej, får man en fråga på det sättet så är människan automatiskt programerad till att säga nej. Ge ett konkret erbjudande.
Kanske är du en hejare på att göra julgodis och kan ta med några olika sorter.
Kanske kan du rädda julaftonsgeneralen från de hemska köerna på systembolaget genom att shoppa julölen.
Vet du med dig att din sillsallad eller rullsylta eller något annat är en höjdare kanske det kan vara något att ta med.
Eller så kanske det finns småbarn så den bästa hjälpen är att dyka upp några timmar tidigare och leka med barnen så att julaftonsgeneralen får fokusera i köket.
Det finns massvis med saker att hjälpa till med. Och det finns faktiskt inga ursäkter för att inte göra det. Seså! Ring nu.
Bra skrivet. Själv är vi barn "unga" än och familjen har ingen annan släkt tråkigt nog, så det är inte speciellt svårt att veta vart jularna ska spenderas :)
BRA tips, särskilt det sista att roa barnen, jag har varit julaftonsgeneral två ggr å då var det guld värt att släkten som droppade in tidigare tog tag i lekledarrollen :-D
Japp, julen firas här hemma. Sedan min mamma dog är det jag som blivit familjens julaftonsgeneral. Får väl säga att mamma och mormor axlade rollen tillsammans under min uppväxt men då jag varken har mostrar eller systrar vilar julen numera på mina axlar. Men jag sätter mannen till att göra jansson, pappa får koka och ta med ägg, min bror får fixa fruktsalladen. Och sillen, den köper vi. Jag är inte stressad över själva julen, däremot allt man som förälder ska hinna med i december vad gällar barnens aktiviteter. Det finns ingen hejd på det!
Jag är julaftonsgeneral --- sen hmmm.... sex år tillbaka kanske. Frivilligt. Vi ville inte kuska runt längre. Så folk kommer till oss. And I Love It. Nu har jag ju MYCKET god hjälp av maken och av svärmor. Och av gäster som oftast tar med sig nåt - antingen oanmält eller för att vi bett dom.
Dock har vi en regel. INGEN är välkommen hem till oss förrän EFTER Kalle Anka. timmen mellan tre och fyra är HELIG. VÅR timme... BARA vår... så tre över fyra ringer det på dörren och sen är det full rulle. Och det funkar - med hjälp av Svarta Boken.
Vi ska fira julen hos mina föräldrar. Så det är väl mamma som är julaftonsgeneral hos oss. Dock brukar jag fixa en hel del som äppelmos, janssons, kantarell omelett, inlagd sill, rödbetssallad och julgodis. Ibland fixar jag lite till också men jag FÅR inte göra nåt som mamma gör, jag har försökt men hon vill göra det själv.
Vi firar hos oss, precis som vi alltid gör. Men även om det gör mig till julaftonsgeneral så har vi en liten släkt som vi firar med och ett väldigt bra samarbete kring maten så det brukar funka kanon :) Det är mest min egen press på mig att allt ska vara perfekt tills gästerna kommer som kan ställa till det. Perfektion är inte ett vettigt mål, men jag jobbar på det så att jag ska kunna slappna av lite bättre :)
