En sån sak som "alltid" har funnits, sedan jag var barn. Har tjatat på mamma i flera år att jag vill att den ska få fira jul med mig, men inte. Och eftersom mammas argument för att jag inte skulle få den var att hon faktiskt använde den så kunde jag ju inte säga så mycket.

Efter förra julen blev det äntligen ändring på den saken. Mina föräldrar hämtade mig på flyget och vi begav oss hemåt. När jag kom in i köket var inte burken framme och då slog jag till: Mamma, du använder visst inte pepparkaksburken. Nu åker den med mig tillbaka! Mamma skrattade och ryckte på axlarna. Vet du, jag sa åt pappa när vi satt i bilen att nu har jag glömt pepparkaksburken. Ica lägger märke till det direkt och sen tar hon med sig den hem. Och så blev det :-)