Skansens bagarstuga är liten och mysig. Vi var sju inbjudna, samt naturligtvis även arrangörerna: PR-killen, snapsmannen - mer om honom senare, kocken och tunnbrödbagerskan. Samt en fotograf (därav att bilderna är i detta inlägg är MYCKET finare än vad de brukar vara...) Vi fyllde upp stugan mer än väl.

En av de inbjudna var Pernilla med bakbloggen Bli Min Jäst. Mycket trevligt att träffa henne eftersom det är en av bloggarna som jag spanar in dagligen. Vi gjorde förövrigt sällskap till NK efter lunchen för att spana in julskyltningen, men det förtjänar ett helt eget inlägg. Nu kan man dessutom lätt förledas att tro att Pernilla är blondinen på nedanstående bild, men så är det inte.

Här har vi snapsmannen: Jonas Odland som är kryddmästare på Altia. "Årets julsnaps" har tagits fran 17 gånger och han har varit med alla gånger utom den första.
 
2011 års upplaga har tagits fram i samarbete med Skansen och "har en fyllig och aromatisk kryddighet av kummin, koriander och fänkål. Ingefära ger en frisk citruston och ett litet pepprigt sting. Tarragona bidrar med en fruktig avrundning och en vacker röd färgton."

Jag måste säga att den var god. Vilket är ett fantastiskt betyg för att komma från en sådan som mig. Jag dricker nämligen inte snaps alls, jag brukar sträcka mig till att testa på midsommar (för då sitter man utomhus och jag kan spotta ut den på gräset vid behov...) men denna var god. Jag fyllde till och med på glaset två gånger.

Den ska tydligen passa till alla delar på julbordet; både sillen, revbensspjällen och skinkan.

I år finns nubben bara i Systembolagets beställningssortiment, så ni som har som tradition att köpa årets snaps måste alltså se till att ha lite framförhållning.
 
Vi fick även testa en ny variant av OP Andersson: Limited Edition Sherry Cask. Jag har aldrig smakat vanlig OP så jag kan inte jämföra med originalet, men denna har lagrats i 11 år på ekfat och passar till julbordets lite kraftigare rätter, tillexempel den rökta laxen. Den passar även till choklad.

Jonas Odland slog ett slag för att få oss att snapsa annourlunda än vad vi är vana vid: Snapsen ska inte serveras iskall. Den ska vara rumstempererad för att få fram smaken på kryddningen. Kyler man den så dör kryddorna och man känner bara spriten. Tamejfan, mannen har rätt. De nubbar vi drack var rumstempererade och de kändes inte spritiga. Dessutom är ovanstående snapsar smakrika och passar enligt honom bättre att smutta på som man gör med whiskey och cognac. Det han ville få fram var väl egentligen att man ska tänka mer som man gör med vin: rumstemperatur, svep inte och tänk på att ha en sup som passar till maten.

Vi blev inte bara bjudna på snaps, vi fick även äta en mycket god lunch. Kocken KC Wallberg från Gubbhyllan var den som stod för maten. En del av tillagningen återstod när vi kom, nämligen att röka laxen... Nu kan man ju tycka att det är lite sent att börja med detta när gästerna redan är på plats, men se det var det inte. Inte om man minutröker den.
 
Väldigt intressant sätt att röka fisk på. Jag är uppvuxen med en pappa som ägnar all ledig tid åt att fiska, och en morfar som byggt en egen rök. Men vi har tydligen varit väldigt traditionella i vårt sätt att röka fisk. Här använde man sig av nån form av "rökmaskin" och tunna skivor lax. Laxen låg på ett fat som täckts med gladpak, ett litet hål som han stack in munstycket i och sedan var fisken rökt på en minut.
 
Äntligen dags för tunnbrödbak. Inget som man gör spontant - det tar ungefär tre dygn att värma upp ugnen. Vi fick en väldigt pedagogisk genomgång av den glada tunnbrödbagerskan innan det var dags för oss att kavla upp ärmarna. Det såg ju inte så svårt ut ;-)