Jag flyttade till Stockholm 1998. Hittade en butik som snabbt blev en av mina favoritbutiker, på grund av utbudet naturligtvis, men den främsta anledningen är att butiksinnehavaren Nimrod (med reservation för stavningen) är så mysig och personlig. Det tog ungefär två besök i butiken för att man skulle känna sig som en stamkund på det tredje besöket.

Pepparkakshus var det ja. Jo så här var det: Året var alltså 1998. Vi kom in på ämnet pepparkakshus och jag berättade att jag brukar baka pepparkakshus själv. Nimrod sa att han alltid velat ha ett hus, men som butiksinnehavare är det svårt att hitta den där extratiden i december. Det är svårt att hitta extratid överhuvudtaget när man är egen företagare, men december är något i hästväg.

Jag bestämde mig ganska snabbt för att överraska honom genom att donera mitt hus. Jag skulle ändå åka hem till föräldrarna över julen, sen direkt till Paris en vecka. Det fanns ingen somhelst anledning att huset skulle stå kvar i min lägenhet till glädje för ingen alls. Hellre att någon som faktiskt ser det, och uppskattar det, får ha det i sitt hem. Dagen innan jag åkte norrut gick jag in med pepparkakshuset till honom och snacka om att han blev förvånad. Och glad.

Jag var in för någon vecka sedan och shoppade lite. Då berättade han att han fortfarande har kvar pepparkakshuset. 13 år senare!!! Det är helt galet. Han har sprayat det med matt lack och förvarar det i en kartong i förrådet. Oj vad glad jag blev när jag fick höra det. Där kan man prata om en present som gett långvarig glädje. Hade det bott kvar hos mig hade det åkt straight ner i papperskorgen efter jul. Jag tycker nämligen att tanken på att äta något som stått framme en månad och samlat damm är rätt äckligt. Eftersom huset inte ska ätas kan man ta den enkla vägen när man ska sätta ihop det: istället för att hålla på att krångla med smält socker så kan man lika gärna använda limpistolen :-)

Nuförtiden bakar jag inte pepparkakshus längre. Har svårt att hitta tiden. Men det är ändå värt att tänka på att det går att spara dem. Länge. Då kanske det kan vara värt att lägga pengarna på det där jättefina pepparkakshuset man hittar på julmarknaden. Eller att lägga tiden på att baka själv ett år.

En sak som man ska tänka på är att luftfuktigheten lätt kan döda ett hus. Så man kanske ska förvara huset med en torrboll, ni vet såna som man brukar ha i husbilar och husvagnar. Inte testat och beprövat, bara en tanke som dök upp när jag skrev inlägget...

Undrar ni vilken butik jag pratar om förresten: Yesh, Rutger Fuchsgatan 6, Sthlm (t-bana Skanstull, nere vid Folksam-skrapan)

Tänkte bjuda på lite inspirerande bilder på pepparkakshus. Inget av husen kan jag tyvärr stoltsera med att ha bakat, men vad gör det? Syftet är ju att inspirera...


Min personliga favorit kommer från Linda/Kryddburken. Galet vackert. Ni borde springa dit och titta på hela inlägget, då får ni ta del av en massa detaljbilder på huset och dessutom bjuder Linda på sina 10 bästa tips för pepparkakshusbaket. Edit några dagar senare: HÄR delar Linda med sig av tips för dekoration och spritsning, vilka tyllar man ska använda och så vidare. Toppen!


[Bildkälla]


[Bildkälla - här finns även tips för dekoration, limmning av huset och för att göra böjda tak] 


[Bildkälla]


[Bildkälla]