Bästa låtarna - Planet Hell
Nightwish. Från den tiden underbara Tarja sjöng. Innan Once släpptes fick jag en kopia på en polares promotion-CD och sedan dess har denna låt rullat konstant. Flera gånger om dagen sedan maj 2004.
Älskar energin. Älskar kontrasten mellan den brutala manliga och den vackra kvinnliga sången. Älskar tempot. Älskar pampigheten. Älskar att den får mig att glömma allt runtomkring.
Älskar energin. Älskar kontrasten mellan den brutala manliga och den vackra kvinnliga sången. Älskar tempot. Älskar pampigheten. Älskar att den får mig att glömma allt runtomkring.
Nightwish - Planet Hell
Utmanad - Musik
Jag har blivit utmanad av Linda. Jag ska hitta en artist vars namn (eller efternamn) börjar med bostaven Y. Och sen ska jag utmana nästa gäng på att hitta någon på bokstaven Z.
Y är ju plättlätt när man är hårdrockare. Yngwie Malmsteen så klart. Här med I'll See The Light Tonight från den fantastiska skivan Marching Out.
På skivan sjunger Jeff Scott Soto, en av världens bästa liveartister. Jag har sett mycket musik live, men det finns få som gör lika fantastiska liveframträdanden som Jeff. Sexig som få dessutom. Tyvärr kommer hans röst och energi inte alls fram på samma sätt på skiva som live. Och hans karisma fångas inte heller på bild (om de inte är tagna under ett liveframträdande vill säga)
Har dessutom en rolig historia om videon... För några år sedan, när jag var tillsammans med R, satt han och gick igenom gamla videoband med inspelade videos. Vi satt och pratade i telefon när ovanstående video dök upp på
hans skärm. Åh vad roligt tyckte jag, jag hade aldrig sett videon. Jag babblade mig hes om hur fantastisk Jeff är, hur bra han sjunger och hur porrig han är... R satt på andra sidan telefonluren och lät mer och mer förvirrad. Började undra hur jag definierade "sexig". Efter ett tag kom vi fram till att det nog inte var Jeff som var mannen i videon. Som många vet brukar Yngwie sparka bandmedlemmar titt som tätt (stort ego, stora krav, stort vansinne) och Jeff hade blivit utbytt ganska snart efter att skivan hade spelats in. I videon fick därför den nya sångaren, Mark Boals, hoppa in och mima till Jeffs sång.
När jag sedan såg videon förstår jag att R var förvirrad och undrade hur i helvete jag definierade sexig. Stackarn, när han såg det måste han nog ha undrat varför jag föll för just honom och om det berodde på att de uppvisade likheter....
På bilden: Jeff Scott Soto i högform på Pub Anchor 2005-09-14. Halvvägs igenom spelningen finns nog inte en tråd på den mannens kropp som är torr. Han ger verkligen ALLT när han står på scenen. I bakgrunden skymtar ni suveräne bassisten Marcel Jacobs som för övrigt spelat bas med Yngwie på några skivor, bland annat på ovan nämnda Marching Out. (Måste förresten kolla om han är med i videon eller om han oxå hade blivit visuellt utbytt vid den tidpunkten.)
Okej, dags att skicka utmaningen vidare. Jag utmanar Marika och Eva
Ni som är utmanade gör helt enkelt så att ni väljer en bra låt av ett band eller artist som börjar på bokstaven Z, eftersom jag fick bokstaven Y. Lägg ut den i er blogg och hänvisa till den här utmaningen, sedan skickar ni den vidare fast med bokstaven Å. En annan grej med den här utmaningen är att den kan skickas tillbaks till dom som redan haft den, eftersom varje bokstav är ny.
Lycka till!
Y är ju plättlätt när man är hårdrockare. Yngwie Malmsteen så klart. Här med I'll See The Light Tonight från den fantastiska skivan Marching Out.
På skivan sjunger Jeff Scott Soto, en av världens bästa liveartister. Jag har sett mycket musik live, men det finns få som gör lika fantastiska liveframträdanden som Jeff. Sexig som få dessutom. Tyvärr kommer hans röst och energi inte alls fram på samma sätt på skiva som live. Och hans karisma fångas inte heller på bild (om de inte är tagna under ett liveframträdande vill säga)
Har dessutom en rolig historia om videon... För några år sedan, när jag var tillsammans med R, satt han och gick igenom gamla videoband med inspelade videos. Vi satt och pratade i telefon när ovanstående video dök upp på
hans skärm. Åh vad roligt tyckte jag, jag hade aldrig sett videon. Jag babblade mig hes om hur fantastisk Jeff är, hur bra han sjunger och hur porrig han är... R satt på andra sidan telefonluren och lät mer och mer förvirrad. Började undra hur jag definierade "sexig". Efter ett tag kom vi fram till att det nog inte var Jeff som var mannen i videon. Som många vet brukar Yngwie sparka bandmedlemmar titt som tätt (stort ego, stora krav, stort vansinne) och Jeff hade blivit utbytt ganska snart efter att skivan hade spelats in. I videon fick därför den nya sångaren, Mark Boals, hoppa in och mima till Jeffs sång. När jag sedan såg videon förstår jag att R var förvirrad och undrade hur i helvete jag definierade sexig. Stackarn, när han såg det måste han nog ha undrat varför jag föll för just honom och om det berodde på att de uppvisade likheter....
På bilden: Jeff Scott Soto i högform på Pub Anchor 2005-09-14. Halvvägs igenom spelningen finns nog inte en tråd på den mannens kropp som är torr. Han ger verkligen ALLT när han står på scenen. I bakgrunden skymtar ni suveräne bassisten Marcel Jacobs som för övrigt spelat bas med Yngwie på några skivor, bland annat på ovan nämnda Marching Out. (Måste förresten kolla om han är med i videon eller om han oxå hade blivit visuellt utbytt vid den tidpunkten.)
Okej, dags att skicka utmaningen vidare. Jag utmanar Marika och Eva
Ni som är utmanade gör helt enkelt så att ni väljer en bra låt av ett band eller artist som börjar på bokstaven Z, eftersom jag fick bokstaven Y. Lägg ut den i er blogg och hänvisa till den här utmaningen, sedan skickar ni den vidare fast med bokstaven Å. En annan grej med den här utmaningen är att den kan skickas tillbaks till dom som redan haft den, eftersom varje bokstav är ny.
Lycka till!
