Inspiration: adventsljusstake

För mig är adventsljusen ett av de viktigaste inslagen (tillsammans med julmusiken och glöggen...) för att skapa julstämning. Varje år gör jag ett ljusarrangemang på ett eller annat vis. Det enda som jag vill ska samma år från år är att jag vill att ljusen ska vara Liljeholmens gilleljus. För att få det där "spindelnätsmönstret" när det brunnit ner en bit.
 
Jag vill inte ha smala ljus. Då kan man inte ha dem tända så ofta som jag vill utan att de brinner ojämt. Men jag har inte heller hakat på blockljustrenden som gällt rätt många år nu. För då måste man i princip ha ljusen tända dygnet runt för att få den där 1-2-3-4-lutningen eller vad man nu ska säga (äh ni vet alla vad jag menar. Men det är hopplöst att få ner det i text!)
 
 
Här kommer några av tidigare års adventsljus. Hur årets ljusstake kommer att se ut är ännu inte riktigt klart ännu. Lite detaljer som återstår men jag lovar... Ni kommer att få se den. Så klart.
 
 2012 - efter att ha utkämpat ett mindre krig med min ursprungliga
plan gav jag upp och tänkte om helt och hållet och tänkte nytt.
 
Kanske inte den snyggaste bilden men 2011 års ljusstake gillade jag verkligen.
Tomtarna och svamparna kommer från glashyttan på Skansen och jag bara
älskar dem! Varje svamp, varje tomte är handgjord och helt unik. 
 
2009 års ljusstake. Enkel, ren och julig.
Tyvärr hittade jag ingen bild utan julskinka...
 
Hur ser din ljusstake ut? Klassisk mässing? Blockljus? Något annat? Samma år från år, eller olika?
 
Jag tänkte göra ytterligare ett inspirationsinlägg med era adventsljusstakar. Om du vill vara med: maila en bild på ljusstaken till mig på [email protected] så sammanställer jag ett inlägg nån gång under nästa vecka. Har du en blogg: glöm inte att skriva din bloggadress så att jag kan länka till dig! En kommentar till detta inlägg funkar också fint så klart :-)

Hur gör man fönsterkuverten lite juligare?

Bara för att julen är på intågande betyder det ju inte att man får en paus från fönsterkuverten. Tyvärr. Elakt, eller hur? Nåväl. Nånstans måste man ju lägga skiten och så här gjorde jag förra julen:
 
 
En stor skål på fot fick agera brevkorg. För att göra fönsterkuverten lite mindre tråkiga så fick några stora pinjekottar bo med dem också. Inte fullt lika trist som en ångestladdad hög på skrivbordet, eller hur?
 

Julpyntar ni överallt?

En kommentar till IKEA-inlägget fick mig både att flina gott och att tänka till. Det var Nilla/Tankebubblor som skrev "Kan inte låta bli att skratta lite åt att det enda juliga du köpte var en röd toaborste. Dels det att det fanns riktigt julpynt, dels det att julpynta på toan. Men det är väl bevisat att du är en julnörd va? ;-) :-)"
 
Och jo. Jag är en julnörd. Jag erkänner. Men jag har blivit extremt tillbakadragen i mitt pyntande de senaste åren. Den här lägenheten passar liksom inte att överdekorera. Visst. Vardagsrum och kök är helt julade. Men på andra sätt än tidigare. Istället för att ställa ut tomtar överallt så handlar det mer om färgsättning. Levande ljus och ljusslingor. Julkokböcker på hyllan i köket. Och de senaste årens favorit; fruktfatet goes christmas
 
 
Men jag gör jul precis överallt. På ganska små sätt som sagt. I hallen har jag ju ändå mattor på golvet. Så under julen är mattorna röda. Jag köpte röda runda badrummsmattor på Rusta för några år sedan, som tjänstgör som hallmattor under julen.
 
 
Och i badrummet har jag ett rött duschdraperi, röda handdukar och en röd toaborste. Små enkla - och billiga - medel för att jula till det. Ljusstakar i badrummet har jag året runt, och under julen byts de ut till något som är lite mer juligt än döskallar :-) Då får julhjorten komma fram.
 
 
Sovrummet är enklaste stället att jula. Bara på med juliga sängkläder så är det klart :-) Vilket påminner mig om att jag måste köpa nya sängkläder i år, då jag gått och skaffat mig ett dubbeltäcke...
 
Hur gör du? Jular du överallt? Eller håller ni er till kök och vardagsrum?

När verkligheten överträffar sagan!

Igår kväll upplevde jag en av de vackraste solnedgångarna någonsin, och jag känner mig så himla lyckligt lottad över att få ha dessa som en del av min vardag. Jag satt på uteplatsen och njöt av den varma oktoberkvällen, provade glögg och... Njöt. Bara njöt.
 
Himlen var nästan som lava. Himlen påminde mig om Sagan Om Konungens återkomst. Ni vet när Frodo ska förstöra ringen genom att kasta ner den i lavafloden. Så såg det ut på himlen igår. Flera av grannarna kom ut och beskådade skådespelet. Det var magi!
 
 
 

En fiende vid namn Flemming och en hjältinna av rang

"A friend in need is a friend indeed". Sällan har de orden varit så sanna som natten mot igår. Klockan är strax efter 23. Jag är på väg att gå och lägga mig och håller på med det där småplocket ni vet. Borsta tänder. Släcka lampor. Gå in med disk från vardagsrummet till köket. Och där tog det stopp.
 
På väggen i köket sitter en enorm spindel. Och när jag säger enorm så menar jag att det sitter en korsspindel som är stor som en hamster på väggen. Nä, nu överdrev jag kanske en aning. Men han hade en kropp på ca 2,5 centimeter. Och sen de där hemska äckliga benen som gör att han han ta sig åt alla håll med ett rörelsemönster som skrämmer skiten ur mig. Sa jag att jag är livrädd för spindlar?
 
Världens suddigaste mobilbild. Men där är han. Eller hon. Förmodligen en hon.
 
Jag ringer min vän Åsa för att få moraliskt stöd. Åsa är lugn och trygg och inte det minsta rädd för spindlar. Vi går igenom olika sätt att döda den jäveln på. Jag ratar Åsas förslag då de innebar för stor risk för att han inte skulle dö, utan snarare bli arg och irriterad och döda mig istället. Åsa ratar mina förslag (Nej Erica. Det är ingen bra idé att spraya ihjäl honom med brandsläckaren. Du kommer att få totalsanera lägenheten från pulver sedan. Nej Erica. Hårspray och tändare ska du INTE ta. Du kan sätta eld på lyan.)
 
Tillslut enades vi om dammsugarmetoden. Alltså att jag skulle suga upp den jäveln med dammsugaren. Det var det minst riskabla sättet. Men när jag är inne på mitt tredje försök så får jag nån form av panikanfall. Gråter och hyperventilerar och vet helt ärligt inte hur jag ska ta mig ur det hela levande.
 
A friend in need is a friend indeed. Klockan är nu 23:30. Och Åsa, som inser att nu är det allvar, gör en verklig hjälteinsats. Hon kliver upp, sätter sig i bilen, kör 1,5 mil och kommer hit och dödar spindeln. Hon kommer hit och dödar spindeln.
 
Hon kommer hit och dödar spindeln, och även om hon kanske inte räddade mitt liv så räddade hon min mentala hälsa. En äkta hjältinna! TACK!!!! <3
 
Flemming? Alla äckliga korsspindlar som bor i buskarna utanför mig heter Flemming. De är så stora att de helt enkelt måste ha ett namn. Om någon känner för en mer detaljerad bild kan ni klicka HÄR
 
 

Jag ser rött!

Det känns som att jag säger det här varje fredag, men även om det har sagts förr så tål det att upprepas: Äntligen fredag! Tiden flyger iväg, och just nu har jag ett litet behov av att stanna upp. Stå still. Göra ingenting. Bara vara. Vi får se vad helgen bjuder på i form av fritid. Eller rättare sagt fri tid. 
 
 
Håller fortfarande på att fixa hemma. Jag är inte så effektiv alla gånger om man säger så... Igår höstpimpade jag köksbordet. Jag älskar kombinationen turkost och rött. Dessutom brukar jag alltid låta lite röda detaljer smyga in i inredningen under hösten. Lite tjuvstart med färgsättningen inför julen liksom. Men ändå inte det minsta juligt.
 
Det är dags att önskar er alla en trevlig fredag och en trevlig helg. Jag passar samtidigt på att önska detsamma för egen räkning :-)
 
PS: Jag har varit dålig på att lämna avtryck hos er på sista tiden. Jag läser typ ALLT, men jag gör det från mobilen, och då tycker i alla fall jag att det är lite jobbigt att kommentera... Speciellt på blogspotbloggar av någon anledning. Men jag har inte glömt er ♥

Pimp my skänk

Ni minns skänken va? Och att även den roligaste biten återstod? Att fylla skänken med innehåll och att pimpa den lite? Jag börjar komma en bit på vägen, bland annat släpade jag hem ett citrusträd häromdagen. Det vägde BLY! Nu ska jag bara hitta en passande kruka - och det kan bli lite klurigt i den storleken.
 
 
Jag behöver er hjälp nu: Att något behövs på väggen är uppenbart. Frågan är bara vad. För några månader sedan köpte jag en klocka som jag föll pladask för. Den står fortfarande i sin förpackning i väntan på att hitta rätt vägg. Frågan är om väggen ovanför skänken är rätt?
 
 
Vad säger ni? Hiss eller diss?

Prinsessan på ärten

Jag har varit på gång att shoppa en ny säng i många år. Men eftersom jag mer eller mindre har varit på väg att flytta ifrån lägenheten ända sedan 2010 så har jag hela tiden tänkt att "Jag köper ingen nu. Det får bli till nästa lya!" 
 
Min gamla säng var just gammal. Och hemsk! Och gammal. Och alldeles för mjuk. Och gammal. Och nu är den bara en sorglig historia som berättas i grovsoprummet.
 
 
Nu har jag en helt ny säng. Sängstommen är ny. Madrassen är ny. Bäddmadrassen är ny. Till och med täcket och sängkläderna är nya. Ni kan tro att jag sover gott nu.
 
Önskar er alla en riktigt bra dag. Det tänker jag ha. Igår var nämligen en riktig skitdag (för att prata klarspråk). En sån där dag när jag bara ville att dan skulle ta slut. När jag och Eva gick de sista stegen till keramiken så sa jag att "Du, bara för att den här dagen har varit skit så kan du ge dig fan på att handtaget på mitt durkslag har lossnat". Hinner inte mer än in så berättar Karin, som förestår keramiken, att ett av handtagen har börjat lossna och måste lagas. Nåväl. Tur i oturen så har det skett innan första bränningen, så det var räddningsbart. Idag kan bara bli bättre.
 
Vill skicka ett stort hjärta till mina fantastiska arbetskamrater och till min chef. Trots att dagen var som den var så känns det alltid bättre när man får stora kramar och SMS på kvällen som peppar.  ♥

En skänk till skänks

I samma veva som jag flyttade till Stockholm köpte min syster ett hus. Min pappa dealade med den ursprunglige husägaren och köpte allt innehåll i garaget (verktyg, gräsklippare osv) till ett vrakpris. I garaget stod en skänk. En gammal ekskänk som var duktigt ful efter att ha tillbringat mååånga år i ett utrymme som inte varit speciellt uppvärmt och dessutom ganska dåligt isolerat.
 
 
Min morfar, som var en händig man, såg skänken som ett hobbyprojekt att fördriva några dagar med. Han renoverade upp den ordentligt och gav den ett värdigt liv. Ett liv som skulle levas hos mig.
 
 
Det har dröjt ett tag kan man säga. Detta var nämligen 15 år sedan... Min pappa deklarerade klart och tydligt att "Denna pjäs flyttar jag inte förän du har hittat en bostad där du tänker stanna!" Och eftersom jag vid det tillfället delade lägenhet med en kompis så fick den stanna kvar i Lunde. Sen flyttade jag till lägenhet nr 2. Där tänkte jag inte bli så länge, men det blev till slut 9 år... Lägenhet nr 3 är den lägenhet som jag nu bor i. Men det var ju också ett temporärt stopp från början, i och med att jag delade med en kompis. Men nu, 5 år efter inflytt, när lägenheten är helt och hållet min så blev det dags för skänken att flytta hem.
 
 
Nu återstår ett angenämt nöje. Att fylla skänken med innehåll och ställa lite roliga saker ovanpå.
 
 

...men Johansson hänger med!

Idag är det tisdag. Första keramiken för säsongen (det var för mycket spännande friidrott som pågick förra veckan, så det hanns inte med...) och jag är jättetaggad. Det är så mycket jag skulle vilja göra i år. Vinglas. Durkslag. Snögubbar. Stooooooora uppläggningsfat. Men fokus i höst kommer nog att ligga på att lära mig dreja. 
 
Nu är det säkert nån som tänker "Men du kan väl dreja redan?" Nja är väl svaret på den frågan. Jag kan absolut sätta en lerklump på drejskivan, dreja den och få till något fint. Jag har blivit så pass bra att jag kan styra om det ska bli ett fat, en skål eller en mugg. Men thats it. Nu är det dags att ta kontroll. På riktigt. Och dessutom lära mig att få saker och ting att se likadana ut.
 
 
Lägesrapport från uteplatsen: gurkorna börjar ta sig. Lite i krokigaste laget kanske, men eftersom de inte är till salu behöver de heller inte följa några EU-direktiv för hur en gurka får se ut :-)
 
 
En liten gurkrackare. Och ännu finns det blommor, så förhoppningsvis kommer det ytterligare några gurkor innan sommaren är slut.
 
 
När jag och Mia var i Lübeck förra året så shoppade jag en snögubbe i keramik på julmarknaden. Jag döpte honom till Johansson. När julen tog slut och det var dags att städa undan var jag inte riktigt redo att ställa tillbaka honom i förrådet. Det var ju fortfarande snö ute, och jag GILLAR honom. Mycket. Snön försvann, men Johansson ville inte gå och lägga sig. Så han bor fortfarande kvar. Bland gurkorna. Där trivs han, och jag trivs med honom :-)

Mitt turkosa kök

För några år sedan ägde jag nästan inga färgklickar. Använde nästan enbart neutrala färger. Vitt, grått och trä. Visst. Det är alltid skönt att ha en neutral bas som man enkelt kan förändra, så när det gäller möbler är det ju en bra princip. Men ALLT var vitt. Grått. Svart. Sen blev jag uppsökt av färg. Bara så där. Mest av turkos om jag ska vara ärlig.
 
För två veckor sedan bjöd jag med er till sovrummet. Nu är det dags att ta en turkos resa genom köket också. 
 
 
Jag älskar kombinationen av rött och turkost. Därför får tomaterna oftast bo i mitt minidurkslag och stå framme på köksbordet. De smakar ju så mycket mer när de är rumstempererade. Krukan med murgröna har jag drejat själv. Ljusstaken kommer från Rejmyre Glasbruk, och brickan från Indiska.
 
 
På köksbänken står en plåtburk från Göteborgs Kex. Något som mina auktionsproffs till föräldrar shoppade till mig för några år sedan. Kanske var det med den burken allt började? Jag minns inte. Det turkosa går igen i duken (som egentligen är ett tallriksunderlägg), även denna kommer från Indiska.
 
 
Gamla glasflaskor med patentlock som exet räddade åt mig från sin mormors lägenhet står på en hylla i köket. Jag fick en hel resväska full med gamla flaskor, så det kanske blir egen tillverkning av glögg i år. Nu när jag kan buteljera med klass :-) På samma hylla står några kokböcker som brukar bytas ut efter säsong. Just nu är faktiskt även dessa turkosa (Sic. Jag vet) men de ville inte fastna på bild...
 
 
Och så avslutar vi med turkosa gardiner. För allt annat vore fel just nu.
 

Första arbetsdagen efter semestern...

...men eftersom mina arbetsdagar är så himla svåra att fotografera på ett sätt som gör dem estetiskt tilltalande så skiter jag i det. Visar istället en vecka gamla bilder på ett alldeles underbart ljusspel och håller en tumme för att det är så här det kommer att se ut på uteplatsen ikväll när jag dricker kvällens sista thekopp.
 
 
 
 
 

Följ med mig in i sovrummet...

...så får ni se mera turkosa saker. En samling ljuslyktor som jag shoppat och fått genom åren. När jag hittade den turkosa väckarklockan kunde jag inte låta bli att köpa den heller. Den vita ljuslyktan med prickar har Eva gjort på keramiken. Och de två likadana framme till höger och i bakgrunden har jag fått av Mia. Bara för att hon tyckte att de skulle passa så bra hemma hos mig. Det är inte så bara! Kosta Boda-skallen fick jag av Victoria på min 30-årsdag.
 
 
Turkosa gardiner, turkosa tallriksunderlägg istället för dukar och mer turkost ljus.
 
 
Och till sist en liten helhetsbild :-)
 
 
Det här var bara en liiiiten del av mitt turkosa hem. Köket är ännu värre. Eller bättre. Det beror så klart på hur man ser det.
 
På tal om kök: Idag ska jag göra chokladpraliner med Åsa. Vill ni ha recepten relativt omgående, eller ska jag spara dem till närmare jul, när resten av världen börjar göra godis?
 
Ha en bra dag, det tänker jag ha!

Lite shopping!

Eftersom Skogsröjet ligger i Rejmyre så var det ju lägligt att göra ett besök på Rejmyre glasbruk. När vi ändå var i krokarna, liksom. De andra i bilen höll kanske inte riktigt med, men eftersom det var jag som körde så stannade bilen där jag ville :-)
 
 
Lite shopping blev det så klart. De har en outletbutik i anslutning till glasblåseriet, och där hittade jag denna härliga ljuslykta.

 
Turkos så klart. Min turkosa period verkar vara här permanent, för den har hållit i sig i över två år nu. Ångrar dock att jag inte köpte flera ljuslyktor. 110 kr... Varför är man så dum ibland? Nåväl. Sånt som händer. Nu återstår bara det angenäma problemet att klura ut vart den ska stå :-)
 
Ha en riktigt skön dag!

Det växer så det knakar!

Jag är en sån som tuktar mina krukväxter. De som inte pallar att få vatten max en gång i månaden har ingen plats hemma hos mig. Sen blir det sommar. Då blir jag som förbytt. Här ska odlas. Drömmer om att någon gång ha ett växthus. Eller allra helst ett orangeri så klart. Där tomaterna kan växa ordentligt. Några vinrankor i taket kanske. Bord och stolar så att man kan förlänga sommaren. Och ha massvis med fårskinnsfällar och schyssta glöggpartyn på vintern. Som det alltid visas i minst ett av hemmen i de glossiga julmagazinen, ni vet :-)
 
Nu har jag inget orangeri. Inget växthus heller. Men jag har en uteplats i söderläge och här trivs saker och ting finfint. Även om det inte alltid går så snabbt som jag skulle vilja...
 
 
Chiliplantan har ca 20 frukter för tillfället. Och den blommar än, så fler lär det bli. Tyvärr har jag ingen aning om vad det är för chili... Lite trist när man shoppar på stan och de bara säljer "chili" och "tomatplantor" utan att specificera vad det är för sort. Men jag kommer snart att få veta om den är god eller inte, and that's all that matters.
 
 
Jag börjar tro att min mamma inte vet allt. För en vecka sedan var mina gurkor ungefär 3 cm. Då sa hon "När det väl har bildats gurkämnen, då går det fort." Jag tror att min mamma har fel. De är 3,5 cm nu... Tur att jag fick med mig en gurka hem från henne. Växthus är som sagt bra saker...
 
 
Jag odlar fyra olika sorters tomater. På bilden min favoritsort Wilma. Den ger mängder med små, söta coctailtomater. Dessutom har den en väldigt stabil stam = klarar blåst väldigt bra. Det är ett måste hos mig.
 
Utöver detta så växer det ett något som med tiden ska bli ett citronträd och mängder med smultron. Rosmarin och mynta. Det är lyxigt att bara gå ut i "trädgården" och plocka ingredienser till en mojito, tycker ni inte?
 
Nästa år ska jag driva upp plant själv. Hittade en jätterolig tomatsort som heter Vinbärstomater. Ska tydligen ge små söta saker i vinbärsstorlek. Perfekt att slänga en näve i salladsmatlådan utan att den blir vattning och blöt. Några olika chilisorter ska det också bli. Kanske nån sorts kål. 
 
Brukar ni odla?

Äckliga godisar. Check!

Nu har jag hittat äckliga godisar i glada färger. Dessa är lite som i Harry Potter. Ni vet Bertie Botts Every Flavour Beans. Där man inte vet vilken smak man kommer att få. Och där vissa godisar är underbart goda, och andra smakar satan.
 
 
Så är det med dessa godisar. Men det är bra. Då låter jag bli att äta. De är ju faktiskt tänkta som prydnader i alla fall... Jag gillar verkligen dessa ljusstakar. Det är så kul med enkla saker som kan varieras. Så HÄR såg de ut i julas. Jag tvivlar inte det minsta på att de kommer att varieras ytterligare vad det lider.

...och julen vara väl till påska?

Nu har äntligen alla julsaker packats ner i lådor och... hrmm... i ärlighetens namn inte hamnat närmare förrådet än att de har flyttat sig från pysselrummet till hallen. Men det är på rätt väg i alla fall :-) Igår passade jag på att ta fram påskpyntet. Det gick snabbt.
 
 
En liten mager stackars tupp åkte fram. Jag gillar verkligen honom. Nyinköpt fynd från Indiska :-) Böckerna på kokbokshyllan är utbytta till lite färgglada saker. Nu ska jag bara shoppa lite färgglatt godis som kan bo i mina hjärtformade ljusstakar från Skansen, sen är hemmet påskpyntat och klart.
 
Måste bara se till att hitta några ÄCKLIGA godisar... Annars är de uppätna på en nanosekund... Jag känner mig själv allt för väl...
 
Önskar er alla en fin start på veckan!

Just nu:


Välkommen lördag!

Äntligen helg! Solsken och vackert väder och ledighet och bara bra! Denna helg kommer att ägnas åt kaoset som kallas hem. Just den lilla detaljen kanske inte är så underbar, men gud så skönt det kommer att bli när det är klart.
 
Köket har redan lämnat kaoset. Snögubbarna är borta. Nu är det dags att släppa in färger och ljus istället. Tvätta fönster skulle kanske kunna vara en bra idé men det får vänta.
 
 
Hittade en härlig bricka på Indiska som fick följa med mig hem. Den passar finfint eftersom min turkosa period fortsätter. Turkosa gardiner till köket vore trevligt också, jag får se om jag hittar några billiga.
 
Ska jag berätta en hemlis? Jag har fortfarande inte stökat undan julen. Eller så här: Allt åkte bort direkt efter nyår. Men det flyttade bara in till pysselrummets skrivbord. Där står det fortfarande, för på något underligt vis har det inte packats ner i kartonger och tagit sig till förrådet. Måste verkligen lära mig några av Molly Weasleys hushållstrollformler...
 
Men det ska jag ta tag i nu. Med dörren till uteblatsen på vid gavel så kanske det inte kommer att kännas så jobbigt? Önska mig lycka till!

Som vackrast i galet tillstånd!

De nästintill obligatoriska torsdagstulpanerna är som allra vackrast några dagar senare. När de slagit ut för fullt och inte är så där perfekta längre. Utan snarare ser ut som om de knaprat både vitaminer och lyckopiller...
 
 
Röda tulpaner pryder vardagsrummet. Första blomsterkvasten jag någonsin fått på Alla Hjärtans Dag :-)
 
 
I köket är det gult och lila som gäller. Gillar färgkombinationen trots att Färjestad numera spelar i grönt :-)
 
 
Det är så kul ett par dagar senare. I torsdags var både de gula och de lila tulpanerna knoppiga. Idag behåller de lila fortfarande sin knoppiga form, men har skjutit iväg på höjden. De gula har inte vuxit på höjden, men blivit galna. Underbart.
 
Måndag och ny vecka. Hoppas att denna vecka blir lite lugnare än den förra... Önskar er alla en bra start på veckan!

Tidigare inlägg Nyare inlägg