Leo och Lucas drejar

Kommer ni ihåg DETTA inlägg? När jag försökte dreja första gången? Och hur frustrerad Eva var på mig, och hur frustrerad jag var på min bristande koordinationsförmåga. Det blev iofs bra i slutändan, eller vad säger ni? Inte alls illa för ett första försök.

I lördags var jag och Eva uppe på keramiken igen. Verkstaden är stängd på lördagar, men eftersom Eva är ledare så har hon möjlighet att sticka dit även när det inte är öppet. Leo och Lucas har velat följa med, men det blir lite omständigt en vardagkväll. Men i lördags var det som sagt dags.

 

Det var jätteskönt att vara där. Verkstaden ligger så himla mysigt till, en rest från den gamla världen. Hus med snickarglädje, charm och starka färger. Träd och lusthus. (Att man ser ett tokfult höghuskomplex så fort man höjer blicken får man helt enkelt tänka bort. Man kan titta åt ett annat håll.)

 

Grabbarna var så himla duktiga. Vi behövde inte alls hjälpa till mycket. Vi visade hur man gjorde, men sedan klarade de sig rätt bra på egen hand. De fick börja med att kavla, det blev enklast så :-)

 

Till vänster storebror Leo, 6 år, i full färd med att göra grunden till en snögubbe.

Till höger lillebror Lucas, 4 år, som fäster fötterna på en skål.

 

Lucas visar upp hur man ser ut om händerna när man drejar.

Jag brukar vara bra mycket kladdigare än så....

Sen var det dags att dreja. Jag har inte drejat sedan i våras. Handen på hjärtat hade jag inte hunnit lära mig så mycket innan sommaruppehållet, så det var verkligen som att börja från början igen. Men det gick hyfsat okej faktiskt. Sen var det grabbarnas tur. Herregud de är för tusan bättre än mig. Och då är de 4 och 6 år. Och har aldrig gjort det förut. Jag är mycket imponerad.

 

Leo till vänster, Lucas till höger.

 

De saker vi gjorde i lördags är så klart inte färdiga ännu. Men det fanns grejer som vi gjort tidigare som var färdiga att ta hem nu. Eva har gjort ett helt fantastiskt fat genom att kavla in lönnlöv i leran och sedan sammanfoga dessa till en skål. Vi hade långa diskutioner om vilken färg hon skulle använda på glasyen. Jag röstade för höstigt rött, medan hon själv ville göra en grön skål. Till slut lyckades jag övertala henne och så här blev resultatet:

 

 

Jag fick också med mig några färdigställda saker, men det får ni vänta till imorgon på att se.

Så himla höstfint! Som rött guld liksom!

Ett härligt fat! Sådana där kan man bara drömma om, inte hittar man något så snyggt i butiken inte.

Men guuuuuuuuuud vilket fint fat!!!

Ojojoj...WOW är det enda vettiga (?) ord jag kommer på... :)

Åh vilket höstfat . Vill ha...

Evas fat är OOOOTROLIGT snyggt!!! Men du är inte så dum själv på det här med keramik, gillar dian våningsfat i massor, å du, nu när det är mindre än hundra dagar kvar så har min fina GOD JUL gris också plockats fram ur gömmorna ;-D Den kommer som sagt att ha en hedersplats på julbuffen *ler* KRAM!