När jag skrev inlägget om Supertanten började jag drömma mig bort lite... Vissa saker saknar jag verkligen med att bo i en lägenhet i Stockholm. Jag saknar att ha en trädgård. Jag vill ha bärbuskar, ett stånd med rabarber, plats för ett litet, litet växthus så att paprikan, chilin och tomaterna mår bra.

Jag vill ha ett outnyttjat utrymme någonstans där det finns plats för en frysbox så att jag skulle kunna baka thekakor. Jag vill ha en matkällare där syltburkarna kan få bo.

Jag vill ha äppelträd som öser ut frukt. Transparant blanche. Ett plommonträd. Ett gäng rödvinbärsbuskar så att det finns rödvinbär i frysen hela vintern att äta med godaste kolasåsen. Röda krusbär av samma sort som min mormor och morfar hade.

Ett litet, litet trädgårdsland så att man kan odla potatis, morötter och jordärtskocka (som kommer tillbaka år efter år efter år och man vet aldrig vart). Sockerärtorna växer mycket bättre i friland än i kruka.

I Solna kan man hitta ett nyproducerat radhus för i runda slängar fem miljoner.
Men inget hindrar mig från att drömma om ett riktigt hus. Eller en sjövilla... (svårt med äppelträd och trädgårdsland i och för sig - men ändå!) Att det är löning imorgon hjälper inte mycket i sammanhanget!

Men vem vet... En dag kanske lottoraden ger mer än 37 kronor i vinst!
Tills vidare är jag glad och tacksam över att mina föräldrar (och andra snälla människor) har lite bärbuskar jag kan länsa. Och att tomatsorten Wilma klarar av blåsten på uteplatsen!